Den avslutande rapporten från Photokina 2014. Vi kikar på den största kameranyheten, Samsung NX1, på stativet Brian från 3 Legged Thing, nya Broncolor-blixtar, stativnyheter från Sirui och avslutar med Pansonics koola kameratelefon CM1 och en fundering över kameramarknaden.

Vi börjar med ett nytt stativmärke på den svenska marknaden, 3 Legged Thing. Det här är ett brittiskt företag vars marknadsföring drar åt det hippa hållet, men stativen har på det stora hela fått bra recensioner. Jag fick en genomgång av entusiastmodellen Brian. Jo, stativet heter så, fullständiga namnet är X1.1 Brian Evolution 2 Carbon Fiber Tripod System. Kort sagt, Brian.

Fullt utfällt är höjden 135 centimeter eller 190 centimeter med mittpelaren fullt utdragen.

Som de flesta moderna stativ kan det ge ett stort spann av arbetshöjder, från 17 centimeter upp till 190 centimeter. Packlängden hopfällt blir 40 centimeter och det väger 1,1 kilo.

Minsta arbetshöjd är trevliga 17 centimeter.

Du kan skruva av ett ben och få ett enbensstativ med maxhöjden 130 centimeter. Du kan köpa stativet både med och utan en kulled med Arca Swiss-platta. Du har som vanligt en krok att hänga tyngder i och stativet uppges klara en kameralast på 8 kilo. Ett smart tillbehör är en "stone bag", en mycket lätt triangelformad bag du kan fästa över de nedersta lederna på benen och fylla med stenar så stativet blir tungt och stabilt. Du kan skruva av standardfötterna och byta mot spikar, bra på is. Ett bärfodral medföljer.

Hopfällt blir längden 40 centimeter, inklusive kulled. (Den silverfärgade pinnen i snabbplattan är bara en upphängning för skyltningen och hör inte till stativet.)

I praktiken då? Tja, jag hann förstås inte med något mer omfattande test, men preliminärt ser det ut att vara ett riktigt trevligt rese-/lättviktsstativ. Vred, lås och leder kändes mycket bra. Konstruktionen känns gedigen och undviker man maximala arbetshöjden är det riktigt stabilt. Kulleden var oväntat trevlig för att vara så liten. Riktigt kompakt i hopfällt läge.

Broncolor Siros

Det schweiziska företaget Bron har nu presenterat kompaktaggregaten Broncolor Siros som finns i fyra varianter: i basversion och mer påkostad S-version, bägge finns med 400 respektive 800 Joule uteffekt.

Broncolor Siros S 800

Siros-aggregaten har inbyggd wifi och kan fås med inbyggd mottagare för Pocket Wizard eller Brons egna RFS 2.1-sändare. Sätter du i ett HS-rör kan du köra dem med Pocket Wizards Hypersync där du kan få synktider ned till 1/8000 även med ridåslutare.

Blixtarna kan som vanligt styras direkt på panelen baktill eller via wifi och appen bronControl i en smartfon eller surfplatta. Däremot har de till skillnad från Profoto B1 inget stöd för TTL.

Siros-aggregaten börjar säljas i januari nästa år och priset är ännu inte bestämt. Men känner vi Bron rätt så blir de definitivt inte billiga.

Sirui

Stativtillverkaren Sirui har placerat sig bra i flera av våra tester. De positionerar sig någonstans i samma område som Benro: mycket Gitzo-känsla men utan Gitzos priser.

Sirui har bland annat uppgraderat sina kolfiberstativ i R-serien från 8 till 10 lager kolfiber vilket gör dem styvare och mer motståndskraftiga mot vibrationer. Även lederna har förbättrats så att stativen kan gå ner ännu mer i spagat och ge en riktigt låg arbetshöjd.

De har även introducerat det kompakta lilla bords- och resestativet 3T-35. Till skillnad från vanliga billiga bordsstativ känns det här riktigt stadigt, det är byggt i aluminium och skall klara kameravikter på upp till 4 kilo. Huvudet kan fästas direkt i foten utan pelaren vilket ger både låg arbetshöjd och bra stabilitet. Vikten, inklusive huvud, är strax under halvkilot.

Samsung NX1

Canon Eos 7D Mark II och Nikon D750 kommer säkert att sälja bättre, men den mest spännande systemkameranyheten på årets Photokina var helt klart Samsung NX1. Det är en rejält kaxig kameramodell Samsung visar upp. Det här är helt enkelt en spegelfri toppmodell med extra allt. Den har den första bakbelysta aps-c-sensorn på kameramarknaden, till råga på allt med 28 megapixel vilket innebär en pixeltäthet som skulle ge över 60 megapixel i småbildsformat (fullformat).

Utformningen är traditionell med rejält grepp, två topprattar och en toppdisplay.

Det här en riktigt snabb kamera: 15 bilder per sekund är snabbast bland både aps-c- och småbildskameror, och det är i med råfiler och med följande autofokus vilket gör siffran än mer imponerande. Autofokussystemet fyller alla siffernördars våta drömmar med 205 fasdetekterande (varav 153 korslagda) fokusfält som täcker 90 procent av sensorytan. Dessutom 209 kontrastdetekterande fokusfält. Samsung uppger att utläsningen av fokusdata sker 120 gånger per sekund, sådana utläsningshastigheter har vi fram till nu bara sett i Four Thirds-sensorer eller mindre. Autofokusen skall kunna mäta ned till EV -4, ungefär som månsken. NX1 har en hjälplampa för fokus med en ovanligt stor räckvidd på upp till 15 meter.

Det finns en kompromiss i snabbheten, när du kör snabb serietagning går kameran ned från 14-bitars till 12-bitars råfiler. Men med tanke på att det bara är på bas-iso som aps-c-kameror kommer nära att ha större omfång än 12 bitar är det här i praktiken en liten sak att ge upp. Skall vi döma av 12-bitarsläget hos Nikon-kameror får du dessutom en bonus i form av märkbart mindre råfiler.

Du har en inmatningsratt vid avtrycket och en baktill vid tumgreppet. Objektivet på bilden är 16-50 mm f/2-2,8 som kommer finnas som paketobjektiv till NX1

Jag och en fransk journalistkollega utrustad med ett Sandisk Extreme Pro, UHS-II-klassat, sd-kort lyckades prata oss till att få köra några serier med det kortet och NX1 verkar ha en buffert på strax över 20 råfiler med ett så snabbt kort. Vi fick olika (17-18 resp 21-22) resultat med två olika kamerahus, men så blir det lätt när man kör förseriekameror.

Samsung har också lagt in en spännande funktion där de gör två olika sensorutläsningar extremt snabbt. Det här innebär att du kan få en form av hdr även med motiv som rör sig. Hur mycket de kan röra sig var svårt att få något rakt svar på, men det här är ett intressant spår för att öka bildprestanda.

NX1 har imponerade videospecifikationer med både cinema 4k och uhd.

Den höga utläsningskapaciteten märks även i videospecifikationerna, NX1 klarar 4k (4 096 x 2 160) i 24 p och uhd (3 840 x 2 160) i 30p och full HD i 60p. Samsung säger att NX1 läser ut hela sensorn, den gör ingen line skipping. Du kan mata ut okomprimerad 4:2:0 via hdmi till en extern inspelare, vill du samtidigt mata ut till både extern enhet och minneskort får du dock nöja dig med full HD. Samsung använder för övrigt den nya H.265-standarden för komprimering och pratar om bitrate på imponerande 80 Mbps. NX1 har både mikrofoningång och hörlursuttag för medhörning.

Knappar och reglage baktill är hyfsat stora och tydliga. NX1 har till och med dedikerad AF-ON-knapp (hej Nikon!).

Kamerahuset är byggt i magnesiumlegering och är enligt Gunnar Wahlbäck på svenska Samsung "vattenskyddat", det skall med andra ord tåla det mesta utom att direkt doppas i vatten. Men det här kräver förstås att du använder ett av de vädertätade objektiven. Bildskärmen är på tre tum, vinklingsbar med pekfunktion och är av amoled-typ. Sökaren har 2,4 miljoner bildpunkter. En liten besvikelse är att kameran bara har ett minneskortfack. Det kommer ett batterigrepp som rymmer ett extra batteri.

Precis som man kan räkna hos en Samsung-kamera har NX1 inbyggd wifi med nfc. Wifi med senaste 802.11ac-standarden. Mer udda, och så vitt jag vet först i kameravärlden är att den också har Bluetooth. En bonus med det här är att kameran samtidigt kan ha kontakt med din telefon (via Bluetooth) och ditt hemnätverk (via wifi) utan att du behöver byta uppkoppling. Usb-kontakten stödjer usb 3, något som är sällsynt.

Kamerans operativsystem, Tizen, är öppen källkod och påminner mycket om Android.

En annan feature hos NX1 och dess lillasyskon NX30 som vi nyligen testade är faktiskt operativsystemet i kameran. NX1 kör Tizen, ett Android-liknande system baserat på öppen källkod som utvecklats av Samsung och Intel. Den stora fördelen med det här är att du kan installera appar direkt i kameran. Plus att projekt liknande Magic Lantern för Canons kameror blir avsevärt mycket enklare att genomföra.

Nu består inte ett kamerasystem enbart av ett kamerahus med koola specar, men faktum är att Samsung byggt upp ett riktigt trevligt utbud av objektiv till sina NX-kameror. Flera av objektiven känns riktade till entusiaster. Som deras små pannkakor, deras lilla fisheye, den ljusstarka normalzoomen 16-50 mm f/2-2,8 eller ett 85 mm f/1,4 som säljs för runt 7 000 kronor. På Photokina visade man också upp en 50-150 mm f/2,8 och ett 300 mm f/2,8.

300 mm f/2,8 för Samsung NX.

Någonstans har det bara känts som en tidsfråga innan det skulle komma ungefär en sådan här kamera från Samsung. Det är trots allt ett mycket stort, för att inte säga gigantiskt, företag med enorma resurser. Och de kan det här med elektronik och komponenter. Ta processorn i NX, en fyrkärnig variant hämtad från deras mobildivision. Eller den bakbelysta sensorn. Frågan är hur stor den praktiska nyttan med bsi-design är i en sensor med tekniskt sett ganska stora pixlar. Bsi-tekniken används ju mest i mobil- och kompaktkameror där pixlarna är en bråkdel så stora. Men det kan också helt enkelt handla om att Samsung vill säga "vi kan".

Globalt skall Samsung idag vara nummer två i det spegelfria segmentet, efter Sony, och något säger mig att de gärna gör samma sak med Sony här som de gjorde med dem på TV-marknaden ... Nu kommer det ta lång tid och många kameramodeller innan Samsung på allvar börjar locka till sig kameraentusiaster från de övriga märkena. Men det känns som NX1 nog kommer att få många att i alla fall upptäcka NX-systemet.

Panasonic CM1

Den sista kameran jag tar upp från årets Photokina kanske inte blir någon storsäljare, men det går inte att bortse från att den är ganska kool.

Panasonic som definitivt inte är någon stor spelare på smartfon-marknaden visade upp CM1, vad de kallar en "smartkamera". Det här är en smartfon med Android 4.4, fyrkärnig Snapdragon S801-processor och 4,7-tums skärm. Så långt inget speciellt, men när vi kommer till kameradelen hoppar nog en och annan till: En i telefonvärlden mycket stor entumssensor på 20 megapixel (låter bekant), ett Leica-designat objektiv motsvarande 28 mm f/2,8, råformat, iso 100-12 800 och möjlighet till 4k-video, men bara med 15p (se det som rejält snabb serietagning med 8 megapixel). Plus förstås vanlig HD-filmning.

Du kan ställa tid/bländare, vitbalans, iso och fokus manuellt. Du har en ring runt objektivet med klickstopp för att justera saker och ting på ett smidigt sätt. Priset uppges hamna i storleksordningen 900 Euro, och det är inte säkert om den kommer att säljas i Sverige.

Alldeles nyligen framhöll jag i ett samtal med en representant för en kameratillverkare att det nog vore smart av dem att börja sikta på kompaktkameror med entumssensorer. Detta för att tydligare särskilja dem från mobilkamerorna. Kändes som ett smart argument just då, men ... Man kan inte ha tur jämt.

Photokina 2014 - lite funderingar

Det tydligaste och mest dominerande intrycket av Photokina var faktiskt hur få nya och spännande entusiastkameror som visades upp. Panasonic var ambitiös med modeller som GM5, lyxkompakten LX100 och mobilkameran CM1. Canon och Nikon introducerade varsin kamera som var och en på sitt sätt ser mycket bra ut. Samsung hade den i mina ögon mest spännande nyheten med sin ambitiösa NX1. Pentax visade upp en ny konsumentkamera och Fujifilm den senaste versionen av X100. Olympus och Sony ... Just ja.

Skall jag beskriva situationen så känns det som om kameratillverkarna just nu sitter still i båten, håller hårt i relingen, ser lite illamående ut och önskar att det skulle sluta gunga så obehagligt. Det är inte svårt att förstå varför - kameramarknaden krymper, det är ingen hemlighet.

Marknaden förändras. För tio år sedan hade Kodak en hel mässhall för sig själva, nu hade de ett några småmontrar. Som den här som låg inklämd mellan ett thailändsk företag som gör ramar och en tysk fotoklubb.

Så varför krymper kameramarknaden? Skall man gå efter den genomsnittliga förklaringen i internetforum så är det två huvudproblem: Mobilkamerorna tar över och kameratillverkarna gör fel modeller.

Jag skulle påstå att frågan är lite mer komplex än så. Jag håller med om att mobilkamerorna spelar en stor roll, men att den faktiskt inte är entydigt negativ. Och att tillverkarna har 'fel' modeller tror jag är ett av de mindre problemen. Jag skulle snarare ställa upp följande tre huvudproblem:

1) Kameratillverkarna har svårt att konkurrera med de kameror de redan sålt.
2) Målgruppen har slutat växa, eller rent av krympt.
3) Kameror är inte längre 'the next shiny thing'.

För att utveckla lite: Fram till någonstans 2008-2009 utvecklades prestanda i kamerorna i mycket raskt tempo, det dynamiska omfånget (och därmed iso) växte år för år, kamerorna blev rejält mycket snabbare och upplösningarna ökade gradvis. Men de senaste fem åren har inte prestandaökningarna varit alls lika spektakulära. Det här gör oss mindre benägna att uppgradera varje gång det kommer en ny modell. Eller ens varannan gång. Jag behöver bara se på mig själv, jag fortsätter fotografera med mina kameror från 2007 och 2009 och känner ärligt talat inget större behov av att uppgradera. Kort sagt, kameratillverkarna konkurrerar idag inte i huvudsak med varandra utan snarare med sig själva för 3-4-5-6 år sedan.

Olyckligtvis sammanfaller det här med att målgruppen minskar. Alltså den minoritet av världens drygt 7 miljarder människor som har råd att prioritera en lyxprodukt som en kamera. Fram till runt 2008 växte den här gruppen rätt stadigt. I synnerhet i Kina, men även i Sydostasien i stort och i Indien. Och i ett antal länder i Sydamerika och i Afrika. Det handlar om en globalt sett växande medelklass. Tänk på att enbart i de fyra länderna Kina, Indien, Indonesien och Brasilien bor det över tre miljarder människor. Om bara fem procent av dem under loppet av en tioårsperiod känner att de har råd att köpa en eller ett par kameror ... Det blir en väldig massa kameror.

Ett segment av kameramarknaden som växt kraftigt de senaste åren är det som ofta kallas "Gopro-kameror" efter det dominerande märket

Sedan 2008 hände som bekant något, en finanskris gjorde att konsumtionen i USA och Europa saktade in och att tillväxten i stora delar av områdena jag just räknade upp bromsade in kraftigt. Det här har gjort att målgruppen för kameratillverkarna faktiskt slutat växa och antagligen rent av krympt. Och det oavsett hur fina nya kameramodeller som presenteras.

Den tredje faktorn handlar delvis om mobilkameror, men jag tror vi ibland stirrar för mycket på själva kamerafunktionen i mobilerna. Den är bara en del av problemet. Visst, kameramobilen har ganska effektivt dödat volymmarknaden med riktigt billiga enkla kompaktkameror. Men den hade låga marginaler och att tappa den sörjer nog inte kameratillverkarna så mycket. Huvudproblemet med smartfoner och surfplattor är att de nu är "the next shiny thing" som vi prioriterar högst. Vi har en viss mängd pengar varje år att spendera på nya prylar. Den budgeten räcker inte till alla saker vi skulle vilja ha.

Tvärt emot vad många tror håller modera digitalkameror mycket länge och trots att vi tar mångdubbelt fler bilder om året numera håller majoriteten av kamerorna i många, många år.

Jag kan ställa den här ganska enkla frågan: Om du har en fyra år gammal kamera, en fyra år gammal telefon och en fyra år gammal surfplatta ... I vilken ordning kommer du att uppgradera dem? Visst, telefoner och plattor är billigare än entusiastkameror, men i gengäld byter vi nog ut dem oftare och poängen är att alla de här prylarna skall betalas ur samma pott. Dessutom utvecklas telefoner och surfplattor fortfarande kraftigt. De har inte hunnit bli mogna produkter där vi förnöjt använder en fem-sex år gammal modell.

Här ligger nog ett stort och ofta underskattat problem med telefonerna för kameratillverkarna.

Men allt är inte doom and gloom. Telefoner och plattor är bra plattformar för att titta på bilder. De möjliggör att skicka och dela bilder via nätet. De lockar nog många som inte skulle köpa en separat kamera att ändå ta bilder och upptäcka fotografering. Så på lång sikt kan de faktiskt ha en rätt positiv effekt på entusiastkameror. De kompletterar dem rätt bra.

Så var Photokina 2014 dystert?

Nej, faktiskt inte. Visst säljs färre kameror, men tillbehörsbranschen verkar fortfarande växa. Titta på Olympus och Sony som inte visade upp nya kameramodeller - men de visade upp nya objektiv och tillbehör och de berättade om ännu fler kommande objektiv och tillbehör. Bland tillbehörsföretagen sker det mycket utveckling. Tamron, Sigma och Zeiss presenterade alla nya objektiv. Tillverkare av stativ, blixtar, väskor presenterade nya prylar. Här ligger ju en annan faktor: När vi kameraägare skjuter upp beslutet att uppgradera kameran kanske vi istället skaffar ett objektiv. Eller i alla fall ett stativ. Och en blixt.

Utbudet av videotillbehör var enormt på Photokina

Och videodelen av kamerabranschen växer rejält, här råder en nybyggarstämning liknande den som stillbildskamerorna upplevde för 10-15 år sedan med drastiska prestandaökningar år för år.

En helt annan fundering

En sak som förundrat mig en del med Photokina genom åren är dels att det inte är mer bildutställningar än det är. Dels att de som finns verkar få så förströdd uppmärksamhet. De här två sakerna är nog dessutom lite av hönan-och-ägget. Folk tittar inte eftersom det inte finns så mycket intressant och få ställer ut intressanta saker eftersom ingen tittar.

Det här är en skillnad mot Fotomässan i Stockholm där dels en ansenlig del av mässan upptas just av bildutställningar och jag upplever att många ser utställningarna som en viktig del av mässupplevelsen.

Så avslutningsvis, planera in Fotomässan 21-23 november. Fotosidan är förstås där och vi bjuder självklart på kaffe och italienska skorpor. Vi ses där!

Av Martin Agfors

Publicerad 2014-09-21.

Läs mer om

mässrapport Photokina 2014

Läs mer

Mässa

Photokina 2014 - mässrapport del 5

Mässa

Photokina 2014 - mässrapport del 4

Mässa

Photokina 2014 - mässrapport del 3