Lag och rätt
Högsta Domstolen står fast i en dom att det målade porträttet av Christer Pettersson inte är ett plagiat, trots att konstnären har använt ett fotografi som förlaga. Rätten anser att målningen är ett nytt och självständigt konstverk.
Konstnären Markus Andersson har inte nekat till att han använt pressfotografen Jonas Lembergs bild av Christer Pettersson som en förlaga till sin målning. Frågan som HD tagit ställning till är om målningen har varit ett tillräckligt självständigt verk. Så här skriver HD i ett pressmeddelande:
Närmare bestämt gällde målet gränsdragningen mellan en bearbetning och en nyskapelse. Om det är ett nytt och självständigt verk, får den som har åstadkommit det nämligen en självständig upphovsrätt till sitt nya verk. Är det däremot bara en bearbetning av originalet, är hans rätt beroende av den som har rätten till originalet. I så fall får han enligt upphovsrättslagen inte förfoga över det utan samtycke från den som skapat originalet, t.ex. genom att kopiera det.
I domen skriver HD närmare hur de har resonerat så att andra kan förstå var gränsen mellan plagiat och självständigt verk. HD skriver bland annat:
Personen finns visserligen med i målningen och utgör ett centralt motiv, men tavlans komposition tar över och blir det dominerande. Målningen får en helt annan mening än den som fotografiet har. I stället för ett fotografiskt starkt personporträtt framträder i målningens form en allegori som antyder kritik av ett massmedialt behov av syndabockar. Det handlar om en kommentar över samhället och tiden.
Foto av Jonas Lemberg och målning av Markus Andersson.
Jonas Lembergs ena juridiska ombud, jur kand Staffan Teste är kritisk till domen:
– Ur fotografens synpunkt förefaller Högsta domstolens beslut väl njugg. När lagstiftaren tog in foto i upphovsrättslagen och gav fotografiska verk ett bearbetningsskydd har nog fotograferna väntat sig att även domstolarna skulle respektera fotografernas skydd mot konstnärliga bearbetningar som i stort går ut på att man lånar fotografens bild.
28 Kommentarer
Logga in för att kommentera
/B
@Bengt: Jag har inga synpunkter på det, men hur resonerar du kring att du lägger upp tidningar med foton på köksbordet, fotograferar av dem och publicerar på din blogg?
/F
Jag tycker konstnärlig frihet och yttrandefrihet ska väga något tyngre än upphovsrätten, då jag tror det främjar det offentliga samtalet. Därför tycker jag det var ett riktigt beslut.
Sedan kan man ju alltid fråga först. Av artighet dvs.
HD har nog fäst sig vid att klipp-och klistra och samplakulturen har vuxit sig väldigt stark numera. Annars skulle det här väl räknas som dubbelfel.
Konst handlar väldigt lite om att avbilda och desto mer om att berätta och beröra. Inom måleriet är förlagor för verk och referenser inom verk gammalt som gatan. Samplingskulturen är absolut ingenting nytt, det är bara teknikerna som har förändrats.
Världen skulle bli mycket tråkigare om konsten inte fick kommentera samhällsfrågor och andras tankar och uttryck.
/Ulf
Att målet i HD gällde förlagan till Christer Petterson och inte geten säger väl lite om hur långt ifrån eller nära de bägge bildelementen är några tidigare bilder/konstverk ...?
https://www.youtube.com/watch?v=5b4-rXhKpMM
Så det är inte så nytt, nej.
Jag tror inte att det ledde till några rättsliga åtgärder. :-)
Jag kollade runt lite på nätet.
Hunt målade the Scapegoat vid Döda Havets strand. Han var mitt i en religiös kris. Syndabocken, Jesus, kristendomen, judendomen finns inlagrad i bilden. Det blev bråddjup läsning i engelska Wikipedia.
Markus Andersson är utbildad även i England och målar inte helt olikt norska Odd Nerdrum, alltså föreställande men inte fotorealistiskt.
Tack för info, det här fördjupade förståelsen av bilden!
(Och var fick Rauschenberg sin idé?)
https://en.wikipedia.org/wiki/The_Scapegoat_(painting)
Det gör ju Markus Anderssons målning ännu bättre. :-)
Ni har publicerat Jones Lembergs bild och en avbildning av Markus Anderssons målning. Ingen av bilderna har synlig fotobyline.
Det påminner en del om DN:s publicering av Sara Skyttedals bilder. Dvs en klar dagshändelse (vad nu det innebär) med bilder utan byline, men med upphovspersonens namn i brödtext.
Hur resonerar ni här?
Är det normalt?
HD menar att det är vanskligare att använda en annans verk ju högre verkshöjd detta har. HD tillerkänner Lembergs bild verkshöjd, men fällde inte Andersson på den punkten. Att bara klippa in en bra kopia duger inte alls. I det här fallet måste Andersson ha tillfört något som speglar honom själv för att gå fri. HD tycker att det är ett gränsfall men ger Andersson godkänt.
HD anser också att bilden som helhet, med getabocken i ett ödsligt landskap, och det uttalade syftet att se Christer Pettersson som nån sorts syndabock tar över från att bara vara ett (avmålat) porträtt till ett självständigt verk med tillräcklig verkshöjd.
Jag tycker domen är utmärkt skriven, men att Lembergs bild står för det mesta av bildens slagkraft. Hade Andersson valt en alldaglig bild där man för all del känt igen Pettersson men inte mer, då hade verket haft samma allegoriska syfte men saknat det mesta av slagkraften. Där håller jag med Tingsrätten.
I alla fall är följande glasklart: den som utan Lembergs tillstånd klistrar in en oförvanskad kopia av hans Petterssonbild i en kopia av Hunts målning gör intrång i Lembergs upphovsrätt.
William Holman Hunts fantastiska målning the Scapegoat finns f ö på Wikimedia Commons och är enligt Wikimedias uppfattning numera allmänt tillgänglig. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:William_Holman_Hunt_-_The_Scapegoat.jpg. Åter tack Gunnar Staland för info.