Så påverkas du som fotograf av GDPR
Den nya dataskyddslagen GDPR gäller alla EU-medborgare och väcker många frågor. I vår fotoskola reder vi ut vad som gäller för dig som fotograferar från och med den 25 maj då GDPR börjar gälla.
Du har kanske hört talas om GDPR på jobbet? Och du har kanske hört att GDPR inte gäller privatpersoner? Det är tyvärr ett missförstånd.
GDPR gäller alla inom EU, men det du som privatperson normalt gör inom din privata sfär är undantaget GDPR, exempelvis hobbyfotografering. Detta brukar kallas privatundantaget. Det är först om man går utanför den privata sfären och vill publicera sina bilder offentligt som man kan behöva följa GDPR.
GDPR innehåller fler undantag som är relevanta för oss som fotograferar. Vår yttrandefrihet går före GDPR, det står tydligt i GDPR. Akademisk, konstnärlig, litterär och journalistisk verksamhet är därför undantaget GDPR.
Det konstnärliga undantaget omfattar i stort sett all fotografering. Den tolkningen gör Thomas Riesler, jurist Svenska Fotografers förbund, SFF, och stödjer sig på Upphovsrättslagen.
– Upphovsrättslagen jämställer fotografiska bilder med konstnärliga verk, och i stort sett alla bilder kan räknas som konstnärliga verk. Undantaget är möjligen bilder och video som tas med hjälp av så kallade bilkameror.
Du kan alltså fortsätta att fotografera, lagra och publicera dina bilder som tidigare. Det är först om bilderna ska användas av andra, som ett företag eller en organisation, om GDPR börjar gälla. Men då är det deras ansvar att hitta en rättslig grund för lagringen.
Läs mer
Fotosidan är gratis! Som inloggad får du smarta funktioner. Du kan ladda upp 10 bilder och få kritik på dem. Du får vårt nyhetsbrev. Du kan skapa köp&sälj annonser mm
15 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Jag antar att exempelvis Fotosidan har skaffat sig ett utgivningsbevis och på så sätt slippa att ta "GDPR-ansvar" för alla de ansikten som finns på medlemmars bilder. Är detta något som exempelvis Flickr också kan göra? Eller Facebook? För vad jag förstår det som så är det vid själva publiceringen av bilder som gör att GDPR måste tas hänsyn till när man som jag är en gatufotograf som stöder sig på konstnärligt utövande.
Jag är inte direkt orolig men det vore trevligt att få svart på vitt att kunna fortsätta publicera gatufoton på samma sätt som förut.
Mvh
Fredrik
Fotosidan tar sedan ansvar för att det du publicerar inte hamnar i orätta händer. Liksom vi också tar ansvar för dina kunduppgifter.
Vi har hittills inte ansett att vi behöver utgivningsbevis, men det är uppe för diskussion.
När du har kikat på GDPR och foto vet du hur det ser ut i andra EU-länder? Exempelvis Storbritannien där jag känner nån som bor och verkar? ;-)
Vem anses ha publicerat en bild som finns på en medlemssida på Fotosidan? Medlemmen eller FS?
Påverkas det om FS skaffar ett utgivningsbevis?
Med ett utgivningsbevis förändras detta och därför har vi hittills inte skaffat utgivningsbevis för sajten. Dessutom måste forumet separeras från sajten i övrigt för att man ska kunna få utgivningsbevis, det räcker dock att det är en visuell åtskillnad.
I och med att det konstnärliga och journalistiska undantagen så finns kanske inte heller något behov av utgivningsbevis.
Jag fotar motorsport som hobby, tjänar inga pengar på det, och delar dem via Facebook, kan jag fortsätta med det då?
Förresten, läste på rätt mycket om GDPR för ett tag sedan och det nämner aldrig något annat än organisationer och företag vad jag kunde hitta. Vet ni vart de nämner privatpersoner eller att de gäller privatpersoner? Kan ni i så fall visa vart?
Tack på förhand
Det konstnärliga undantaget, och kanske även det journalistiska, gör att du själv får publicera bilderna på exempelvis Facebook.
Att texter om GDPR sällan tar upp privatpersoner beror på det omfattande privatundantaget. Det gör att det mesta som privatpersoner gör är undantaget GDPR, men det blir fel att säga att GDPR inte skulle gälla privatpersoner. Skulle GDPR inte gälla privatpersoner så skulle det inte funnits ett ett privatundantag.
Med GDPR flyter allt samman, eftersom hanteringen är central. Hantering syftar på såväl fotografering, arkivering som delvis publicering.
Som jag tolkar är läget alltså omvänt från tidigare. I dag är all hantering av personuppgifter/bilder reglerad, med vissa undantag.
För dig som fotograferar är publicering och fotografering fortfarande i stort sett helt fritt. Det har inte tillkommit några inskränkningar, eftersom både din fotografering och publicering är undantagen GDPR.
Det är uppdragsgivare och andra som använder bilderna som lite oftare behöver medgivande än tidigare.
(OBS! Enbart fotograferar).
All hantering av personuppgifter/bilder måste tydliggöras och strukureras, samtycken/avtal ska bli tydligare, lagringstiden av bilder specificeras (”rätten att bli glömd osv). Det ställs högre krav på företagen/fotografen att redogöra för kunder hur personuppgifterna/bildarkiv hanteras. Just hanteringen av personuppgifter är väl det som känns mest meckigt-.
I teorin ska man som i varje fotosituation ha en plan för hur man förhåller sig till GDPR.
Därav tanken med att utforma en guide/lathund/uppförandekod för fotografer tänker jag.
Hur menar du där? Min fotografering och hantering av de bilder som planeras att används i kommersiella sammanhang faller väl under GDPR? I de fallen kan jag inte luta mig på något undantag, eller hur?
Därmot omfattas inte kunderna av din yttrandefrihet och måste följa GDPR. De kan dock själva omfattas av undantag, ex det journalistiska.
Så här skriver SFF på sin fråga-svar-sida:
Hur påverkar GDPR mitt fotografiska arkiv?
I de fall som ditt arkiv innehåller fotografier som är framtagna i konstnärligt eller journalistiskt syfte är de undantagna från GDPR. Detsamma gäller dina privata fotografier. Men om du börjar använda bilderna från arkivet för t.ex. kommersiella ändamål kan GDPR gälla.
Ja, det är rätt tolkat. Yttrandefriheten går före GDPR.
"Hur påverkar GDPR mitt fotografiska arkiv?
I de fall som ditt arkiv innehåller fotografier som är framtagna i konstnärligt eller journalistiskt syfte är de undantagna från GDPR. Detsamma gäller dina privata fotografier. Men om du börjar använda bilderna från arkivet för t.ex. kommersiella ändamål kan GDPR gälla."
Den texten motsätter inte det jag säger. GDPR börjar gälla om andra icke-privatpersoner inte använder bilderna i journalistiska, akademiska, litterära eller konstnärliga sammanhang.
Dessutom, för en yrkesfotograf som använder bilder på sin hemsida för att marknadsföra sin kompetens hamnar bilderna per automatik under kategorin marknadsföring. Dessa faller då också under GDPR och måste hanteras därefter.
Nej. Är du undantagen GDPR så är du undantagen GDPR. Däremot får företaget som köpt bilden följa GDPR om de inte också täcks av något undantag.
"Dessutom, för en yrkesfotograf som använder bilder på sin hemsida för att marknadsföra sin kompetens hamnar bilderna per automatik under kategorin marknadsföring. Dessa faller då också under GDPR och måste hanteras därefter."
Nej. Är du undantagen GDPR så är du undantagen GDPR. Däremot måste du följa lagen om bild i reklam.
Jag tror jag är på banan... lurigt att hänga med i sin tid. :)
och civilrätt inte är samma sak. I detta fall kan det vara så att momslagstftningen säger en annan sak än datainspektionen.
Ferenc Szeplaky
Skatteverkets momssatser är svåra att förstå ibland, de skiljer till exempel på bild och text till en artikel. Den förklaring jag hört har inte med konstnärlighet att göra utan att fotografer har dyrare utrustning. Fråga mig inte om logiken i det.