Foto: David Bicho.

FS Profilen

Denna veckas Fotosidanprofil gillar att arbeta med ljus utan att för den sakens skull få det att kännas som en onaturlig del av bilden. Vi häpnas och vill veta mer om David Bicho.

God kväll David Bicho! Hur skulle du beskriva dig själv som fotograf?
- Kommersiellt inriktad fotograf, familjefar, skäggig och ständigt funderande på att utforska nya fotografiska områden. Att upptäcka, förstå och förhoppningsvis lära sig kontrollera verkligheten framför kameran är det som driver mig, och det kan handla om allt ifrån tekniska detaljer såsom hur man återskapar en viss typ av naturligt ljus på ett trovärdigt vis, till mer svårgreppbara och djupare områden. Bildkommunikationens möjligheter, modellinteraktion, de estetiska genrernas möjligheter, psykologi, yta kontra innehåll, osv. Denna nyfikenhet och längtan efter att förstå och att försöka uttrycka det jag kommit fram till, är den gemensamma drivkraften i allt jag gör. Oavsett om det är mode i något glossigt magasin eller en produktbild på en skruv. Jag lever i tron att begreppet estetisk kvalitet är när detaljrikedomens upplösning är högre än den perceptiva upplösningen i betraktarens förväntan.

Har du något exempel på hur du arbetar?
- Ja, ett exempel är när jag gör editoriellt mode. Då jobbar jag ofta med filmmusik och storyboards och varje bild är mer som en filminspelning där modellerna spelar en scen som alla i hela teamet är införstådda i och därmed kan komma med egen input för att förstärka scenen. Målet är att det skall finnas en tanke och ett medvetet val bakom varje detalj. När detaljerna ligger på en nivå som "inte syns" i bild - då blir jag glad. Då uppnår man tillståndet "detaljrikedomens upplösning är högre än upplösningen i betraktarens förväntan". I praktiken är detta förstås inte alltid görligt. Men det är alltid en strävan.

Är du aktuell med någon utställning eller bokprojekt?
- Jag har ett par egna projekt färdigplanerade in i minsta detalj som gärna skulle få utmynna i både utställning och bokform om jag hade möjlighet, tid och resurser. Som det ser ut just nu får det vänta ytterligare ett tag. Annars så gillar jag att hålla workshops/kurser och skulle gärna dra igång en ljuskurs jag höll tidigare med kollegan och fotosidan-medlemmen Niclas Svedlund. Att tvingas sätta ord på vad man kommit fram till genom allt slit är oerhört lärorikt!

Hur skulle du själv beskriva dina bilder? Tycker du att du har en genomgående röd tråd?
- Eftersom jag gör så oerhört mycket olika saker (som inte syns här på fotosidan/min sajt) så kan jag se den röda tråden väldigt tydligt. Strävan efter att göra trovärdigt ljus. Det är ohyggligt svårt, men jag ger mig inte. Har mina ständigt återkommande grundknep för alla möjliga situationer, men eftersom jag är som jag är så orkar jag inte göra samma ljus två gånger och vill alltid göra något nytt. Jag sa i någon intervju "I never do the same light twice" vilket låter oerhört pretto och opraktiskt. Det är dessutom kanske inte riktigt sant, men i alla fall en önskan. Att göra något nytt i varje uppdrag.

Varifrån får du dina idéer och inspiration?
- Innehållsmässigt är livet självt fullt med inspirerande situationer. En blick någonstans, en känsla, en rörelse, en tanke... Att återskapa en detalj man själv registrerat tidigare är väldigt svårt och egentligen därmed inspirerande. I de fall där jag får utrymme att komponera ihop hela bildserier är, som nämnt tidigare, filmmusik en oslagbar källa till inspiration. Ibland fastnar jag för en låt och kan lyssna på den hundratals gånger runt, runt och mentalt bygga upp en dramaturgiskt berättad stillbildsekvens. Ur detta utkristalliserar sig sen en storyboard som ligger till grund för vidare planering.

Vad skulle vara en drömbild för dig?
- Hela bildserier är mitt gebit. Ett av mina väntande egna projekt handlar om en man som väljer döden framför livet för att vinna kärleken. Storyn kommer från en brutalanalyserad balett och skulle bli helt magiskt vacker som bildserie. Produktionsmässigt är det bara att sätta igång - allt är klart. Men när i hela friden ska man hinna med det!?

Vad har du för utrustning idag och vad kan du absolut inte klara dig utan i din kameraväska?
- Jag jobbar med två system. Canon och Hasselblad. Canonutrustningen består av en 1DsMk3 och en 5DMk2 med de flesta fasta L-objektiven. Hasselbladen är en H3D-31 med 50, 80 och 150mm. Till detta har jag mina kära blixtar (1st Profoto D4 med 4 huvuden, 3st Profoto D1 samt en Profoto Acute B batteriblixt). Om jag bara fick ha ett enda objektiv för att överleva ekonomiskt skulle jag ha kvar mitt Canon EF 135/2.0L-objektiv. Det objektivet är det som genererar mest makaroner på bordet rent statistiskt sett. Om jag fick ha lite fler objektiv i kameraväskan skulle det bli 24L, 50L, 85L, 135L.

- Utrustningsmässigt, förutom kamera och objektiv, är diffussionsskärmen mitt absolut viktigaste redskap. Sen har jag en analog Pentax 67II som ligger och väntar på att bli använd. Vem vet - det kanske blir lite inplastade, nakna människor i hörn i glödlampsljus på 120-film? Just inplastade, nakna människor i hörn är lite som änder i motljus eller droppbilder i köket. Man måste ha gjort det nån gång.

Vill du välja ut en favoritbild i albumet, berätta om när du tog den och varför du tycker om den lite extra?
- Denna bild var den sista i en bildsvit om "en modern Modesty Blaise" till en engelsk publikation. Plåtningen skedde högst upp i en lägenhet i Gamlastan i Stockholm, 6 våningar utan hiss och många, många hundratals kilo med utrustning som skulle släpas upp (och sen ner). Varje bild tog ca 3 timmar att rigga, och klockan hade hunnit bli runt 7 på morgonen när denna sista bild skulle tas. Alla var fullständigt slutkörda och energin i teamet (de som inte låg och sov i hörn) skulle inte räcka mycket längre, så nu gällde det att så snabbt som möjligt få till denna bild. Ljusmässigt är det två fastljuskällor - en dagsljussoftbox nere runt hörnet, samt inställningsljuset från en inomhustempererad blixt uppifrån vänster. De olika temperaturerna på ljusen förstärker kontrasten mellan inne och ute, och att hon var påväg ut till vardagsslitet.

- Jag gillar denna bild lite extra just för att det var ett sånt ooooerhört slit bakom hela bildserien, och att tonen i bilden blev så perfekt i sammanhanget utan flera timmars riggning.

Vill du välja ut en favoritbild i en annan medlems album och berätta om varför du tycker om den?
- Paal Audestad's bild Fyr & Flamme återkommer jag ofta till för att visa på styrkan i fotografins unika berättarmöjligheter.