Det har funnits en kompatibilitetslista länge över objektiv som ger fullt stöd för 30 bilder per sekund. Alla gör inte det då de har äldre och för långsamma fokusmotorer vad jag förstått.

Beträffande att A1 skulle vara herre på täppan så stämmer det i vissa avseenden. Ingen annan tillverkare har släppt två generationer hus med stackade sensorer av olika typ och ingen annan kan matcha utläsningshastigheten i A1. Men Sony är inte bäst på stabilisering och de är heller inte lika bra som Canon på eye focus för djur.

Det var i det samnanhanget vi tidigare diskuterade vilken betydelse det kunde ha att Canon har nära 6000 fokuspunkter när Sony tidigare haft ca 400 och nu i A1 fått ca 800, vilket är knappt 1/7 av det Canons R5 har. Visst spelar algoritmerna stor roll men vad ska algoritmerna göra om fokuspunktsupplösningen är så pass låg i A1, på en viss distans, att man inte kan urskilja ett öga, där R5 har tillräckligt med data för att göra det?

Jo R5 är nog vassare på att fånga riktigt små fågelögon, trollsländor också verkar det som. Brutus Östling har dock lyckats bra med att fånga ögon på flygande Blåkråkor med A1. Skulle dock gärna se mera diskussioner om verkligen ögat alltid är bästa sättet att följa flygande små fåglar, Sonys realtime ( R5 något liknade förmodar jag )- växlar väl mellan kropp, ansikte och ögon, lyckas man låsa på en pilfink ( hur man nu lyckas med det, dom far ju omkring som blixtrar hemmavid )- så borde väl en sidobild ge ett skarpt huvud med ögat där också. Sådana bilder har man sett många innan Ögonfokus fanns på kartan. Nilsson på Foto lyckades väl få 75% skarpa bilder på flygande måsar med en då äldre 1Ds när han tog 3-500 bilder, en gammal Canon 50D fick han 50% skarpa vid samma jämförelse med Pro-kameran 1Ds någonting, minns inte hela beteckningen.

Hittar kameran inte ögon så tar den huvudet antar jag och på väldigt långt håll kanske skillnaden blir akademisk men ett öga är ju verkligen något distinkt att låsa på.

Ja finns fåglar med långa näbbar också, kanske finess med suddig näbb och skarpt öga, flera fåglar har ofta ögon som är jämna med huvudet om man tittar från sidan, många djur har som bekant långa nosar också, men det blir väl att höja iso om skärpedjupet bör vara större, kan det vara lättare med att söka ögon än djurhuvud förmodligen, eller kommer det mera utveckling efter hand, R3 lär få något special-läge med autofokus för snabba bilar, hur det nu menas med det.

Med R5 har jag erfarenheten att den hittar ögat snabbt på en duvhök på 30 meter och en gråspett på 15-20 meter med 600 mm brännvidd. Hittar den inte ögat tar den huvudet på betydligt längre håll, annars kroppen. Exponeringen verkar vara mycket viktig. Har man för lågt ISO för omgivningen fungerar det inte. Man kan underexponera max 2 steg är min upplevelse, men det kan bero på hur mycket ögat kontrasterar mot huvudet också.
Fjällabb, där ögat har samma färgton som "hättan" är svår. Där plockar den huvudet istället om det inte finns mycket ögonblänk att gå på. Den kan bli lurad ibland och hugga någon lucka mellan fjädrarna som ser mörk ut, och när den låst på något försöker den hänga kvar och lyckas bra med det =) Jag har också sett rapporter att älgar kan vara svårt, att den låser på en näsborre istället.

Min upplevelse är att det är lättare att fota flygande fågel med någon av de spegelreflexkameror jag haft. Där använde jag oftast enpunkt på förbiflygande fågel. Försöker jag samma med R5 hittar den inte, jag antar att fokuspunkten är för liten jämfört med spegelreflexerna och att spegelreflexerna dröjde kvar i ett område runt punkten. Med R5 måste jag använda största fokusområdet för att hitta fågeln. Och sedan hoppas på att mjukvaran förstår att lägga fokus på huvudet istället för vingspetsen t ex.

En nackdel med hög upplösning och ögonfokus är att man kan behöva större skärpedjup. T ex kungsörnen har djupt liggande ögon. På 15-20 meters håll blir "morrhåren" vid näbben oskarpa vilket får hela bilden att se oskarp ut om man väljer t ex f/5,6 på 840 mm. Man måste upp på f/8 eller 9 för att det ska se vettigt ut. Hade man kunnat välja hade man satt fokus på morrhåren då ögat inte har tillräckligt fina detaljer för att en liten oskärpa ska synas. Kan tänka mig att det blir samma problem med husdjur eller vilda djur också.
Men det är ingen som helst tvekan om att ögon-AF är extremt mycket snabbare och säkrare än att själv behöva flytta om fokuspunkten för att få rätt komp. Det hinner man aldrig när en ätande fågel tittar upp två sekunder. Det är en bra kompromiss.

Som jag förstått så går A1 ner till 5,7 MD EVF vid snabb serietagning, inte så illa med tanke på 50mp som skall skyfflas, det blir nog vid kontroll av bilderna som ögat kan ligga kvar vid EVF:n och få sina 9,2 MD. Man jag har reagerat precis som du med ofta 15-20 trots reklamen, redan A9:an kom rapporter om ofta mindre än 20bps, men att dom flesta skyttar kör skurar om 3-4 bps och då ändå får möjlighet till mindre förändringar på motiven som kan uppstå. R5 lär alltid klara fullt 20bps tydligen ostackad sensor och allt. Krympande Rawläge har ju faktiskt varit populärt sedan länge med flera Canon-kameror som haft möjligheten, och då har man sagt i testerna att förlusten är överkomlig men ger andra förtjänster. Överlag håller jag med dig, Sony uppger visserligen att 30bps nås bara med vissa inställningar, 1DXIII har inte den också en del förbehåll med att vissa tider som 1/1000 del bör väljas för bästa hastighet osv. Återigen så vill man nog kräva helt normalt att Kameror som ligger nära 80000 kr ( bra objektiv skall till också )- verkligen kan klara av mycket.

Hej Bengt!
Jag kanske lät lite hård i mina frågeställningar. En stackad sensor är imponerande och drar upp priset rejält, annat vore konstigt. Själv har jag aldrig provat cRAW då jag är rädd att det dynamiska omfånget i exponeringen minskar. Den måste göra det när filstorleken minskar om antalet pixlar är detsamma. Fotar jag t ex en svartvit fågel belyst från ena sidan händer det att jag behöver dra ned högdagrarna 100% för att få detaljer i de vita partierna t ex. Det finns inget som heter "lossless compression", det blir en oxymoron. I artikeln står det att det är förstörande komprimering man får.

Jag uppfattade det som om begränsningen i serietagning p g a intern dataöverföring och behandlande av data från autofokussystemet. Då tänker jag att man inte har 30 bps "en stund" så att man kan ta 3-4 bilder med 33 ms mellan rutorna. Man får 15-20 bps, som bäst 50 ms mellan rutorna precis som med R5 eftersom det inte handlar om någon buffert som blir full utan att databus eller processorkraft inte räcker.

Det jag retar mig lite på är inte att kameran har förbehåll för att nå högsta designdata utan att jag tycker att marknadsföringen är falsk.

Bästa kvalitén, 14-bit lossless compression eller uncompressed RAW ger upp till 20 fps på A1 om jag minns rätt.

Men även R5 har ju också kompromisser för att nå 20 fps med elektroniska slutaren, 12bit och lägre DR. För att få max kvalitet så är det ju mekaniska slutaren som gäller, alltså 12 fps. Om det i praktiken gör någon större skillnad får någon annan svara på men tror inte du kommer se skillnad på lossy compression läget på A1 heller i de allra flesta fall heller.

Den elektroniska slutaren i A1 ger däremot knappt någon skillnad i DR jämfört med den mekaniska enligt tester. Den är verkligen gjord för att användas utan mekanisk slutaren hela tiden.

Jovisst, det står ju 15-20 bps om man inte vill ha förstörande komprimering i artikeln, det är jag med på. Men kameran marknadsförs med 30 bps.

Och R5 marknadsförs som en 20 bps kamera trots att du ”bara” får 12 bps vid högsta bildkvalitet. Samma sak gäller Sony A9, har också sina kompromisser för att nå 20 bps.
Alla kamerorna kan dock fota i respektive marknadsförd hastighet så ser inte problemet.

Jag vill tro att man får det extra snabba lite skillnader med invalt 30bps om man kör skurar med 3-4bps, men vi kanske kan få bättre förklaringar av någon tekniker så småningom. jag sammanfattar så lämpligt jag kan efter läsning av flera testare, bland annat Martin Agfors som nämnde för något år sedan att tex 14 bit förloras så fort man skruvar upp ISO för att fånga dom många snabba motiven, A9 gick automatiskt ner till 12bit vid högsta hastighet, vilket Martin ansåg som en fördel. A1 vet jag inte riktigt hur den gör, men Magnus nämnde nedan vad A1 kan tänkas klara med 14 bit. Skillnad på stillasittande fåglar blir nog en annan sak, Z7II har ju asa 64 att välja in och ljusstarkt objektiv så nås väl maximalt DR. För övrigt så mätte DX0 faktiskt upp A9II till DR14, men med 1/1000 del och ISO 12800 så kan väl ingen kamera nå absolut bästa detalj teckning.