Fotosidan testar
Vi har testat två robusta kompaktkameror som är gjorda för att användas under tuffa förhållanden. Olympus Tough TG-6 och Ricoh WG-70 är som gjorda för att ha med på kajakturen eller skidbacken. Vilken kamera passar just ditt äventyr?
Den bästa kameran är den man har med sig, eller hur? Det är inte alltid det finns möjlighet att ta med sig en större utrustning när man är på äventyr, men det kan kännas begränsande att endast förlita sig på en smartphone.
Reportagefotografer är vana att släpa tunga kameror och flera objektiv, de behöver kunna tackla olika situationer och utrustningen måste fungera i vått och torrt, ha lång batteritid, vara praktisk att använda och ge god teknisk kvalitet.
Om man inte behöver bära utrustningen längre sträckor är det sällan några problem att slänga med ett par extra objektiv och ett knippe batterier. Men under vandringar och andra fysiska strapatser blir både vikten och måtten snabbt ett problem. För äventyr i vatten och snö blir även elementen begränsande faktorer.
WG-70 är mer slimmad, ligger bra i handen, är lätt att slå på och enkel att ta bilder med.
Min önskeprodukt har länge varit en slagtålig utrustning med ultrakompakta mått. I samband med en längre vandring i ödemark och några dagar i havskajak fick jag möjlighet att testa två kompaktkameror som är framtagna för att tåla riktigt tuffa tag: Olympus Tough TG-6 och Ricoh WG-70.
Konkurrerar inte med systemkameror
Dessa robusta och sökarlösa kameror med små sensorer är inte tänkta att konkurrera med större systemkameror, snarare är de ett alternativ till smartphones.
Touch TG-6 ligger före när det gäller hantering och användbarhet. Knappar och reglage är lätta att hantera, även med tjocka tumvantar eller halvt i blindo när jag tar bilder på sjögräset under min kajak.
I friluftsvärlden har det på senare år blivit viktigare att försöka få ner vikten på utrustningen. Intresset för att bli en gramjägare och ”vandra fjäderlätt” har resulterat i lätta material och smarta lösningar för tält, sovsäckar och ryggsäckar. För fotografer som har hälften av packvikten reserverad för kamerautrustningen är det välkommet.
Många lättvandrare förordar att kameran byts ut till en smartphone som under äventyren laddas av en powerbank eller solceller. Ett problem är dock att dessa kan vara svårhanterliga med tjocka vantar eller stelfrusna fingrar. De presterar dåligt i kyla och är känsliga för fukt och man vill inte riskera att köra slut på batteriet om man skulle råka ut för en nödsituation. Att ta bilder från en utmanande topptur med en smartphone känns inte idealiskt.
Specifikationer med äventyr i tanken
Både Olympus TG-6 och Ricoh WG-70 lyfter fram egenskaper som väder- och stöttålighet. TG-6 ska tåla ett yttre tryck som motsvarar 100 kg belastning och ska klara ett fall från nära 2,5 meters höjd och kunna användas under vatten upp till 15 meters djup eller i temperaturer ned mot -10 grader Celsius. Ricoh WG-70 är inte långt efter med sina specifikationer, men lovar ”endast” att kunna tackla 14 meters djup och en fallhöjd på 1,6 meter. Det är uppenbart att de siktar in sig på aktiva användare med intresse för action och hårt väder - eller yrkesgrupper med tuff arbetsmiljö.
Båda kameror klara att fotografera under vattnet.
TG-6 ser till utseendet ut som vilken modern kompaktkamera som helst, men Ricoh WG-70 satsar på en tech-estetik som för tankarna till Transformers och sci-fi. Om mitt tioåriga jag (som storögt bläddrade i Hobbex-katalogen) hade fått rita framtidens superkamera hade den sett ut precis som WG-70: Orange metallplåtar, synliga nitar och futuristiska räfflor med en robust fästanordning för att enkelt fästa den i en bred packrem. TG-6 ger intrycket av att vara lite ömtåligare och mer repkänslig, men i övrigt är kameran mycket robust, trots sitt väna yttre.
Båda kamerorna startar och är blixtsnabbt redo för action. Touch TG-6 ligger före när det gäller hantering och användbarhet. Knappar och reglage är lätta att hantera, även med tjocka tumvantar eller halvt i blindo när jag tar bilder på sjögräs och tång under min kajak. WG-70 är mer slimmad, ligger bra i handen, är lätt att slå på och enkel att ta bilder med, men knapparna för optisk zoom och övriga reglage är små och svåra att använda. När det gäller menysystem och skärm imponerar ingen av kamerorna, men WG-70 utmärker sig negativt med ett daterat gränssnitt. Olympus skärm är mer högupplöst så att man har en rimlig chans att se vad man har fotograferat, på WG-70 är det svårt att urskilja detaljer.
Perfekta kameror för blöta äventyr
Båda har förinställda program och kreativa framkallningsinställningar, men WG-70 står för de märkligaste, till exempel ”lekande barn, ger en ljus och hälsosam hudton” och ”husdjur i rörelse” samt inställningar för att göra modellers ansikte mindre och smalare.
Ett solklart val om råformat och 4K är ett måste
Oavsett stor bländare blir det, med så små sensorer, svårt att få kort och snyggt skärpedjup, vilket ligger dessa kameror i fatet jämfört med mobiltelefonkameror som simulerar effekten med hjälp av algoritmer (computational photography).
Olympus TG-6 har dock en imponerande ljusstark zoomoptik som motsvarar 25-100 mm brännvidd med f2.0 som största bländare och stöder video med Full HD i upp till 120 bilder per sekund – eller 4K med 30 bilder per sekund. Zoomoptiken i WG-70 motsvaras av 28-140 mm i fullformat, maximal bländare f3,5 fås vid minsta brännvidden. Videoinspelning är begränsad till full HD och då med 30 fps. Vid filmning med WG-70 slutar tyvärr den optiska zoomen att fungera och zoom-reglagen innebär istället en digital zoom (beskärning av bilden).
Annars är den största skillnaden mellan kamerorna att att Olympus TG-6 hanterar råformat där WG-70 nöjer sig med JPEG. En dealbreaker för den som ämnar efterbehandla bilderna.
TG-6 exponerar rimligt och har flera lägen, bland annat bländarprioritet, men WG-70 har endast fullautomatic som oftast överexponerar nästan ett helt bländarsteg.
Ricoh WG-70 är mycket batteriekonomisk, vilket inte kan sägas om Olympus TG-6. När batteriikonen visar att två tredjedelar av batteriet är fulladdat vägrar kameran plötsligt att starta videoinspelning på grund av att batteriet är tomt.
Supermakrofunktioner
Båda kamerorna har speciallägen för extrema närbilder, och presterar fint med en närgräns på någon enstaka centimeter. Perfekt för närbilder på den förkrympta fjällfloran.
Ricoh
Olympus
Det exemplar jag testade hade ett extra tillbehör som kan beställas separat, i detta fall en blixttillsats som leder blixtljuset runt objektivet för att skapa ett ringformat ljus för makrofotografering. WG-70 har löst makrobelysningen med hjälp av sex stycken små LED-lampor som är placerade runt objektivet.
GPS, spårning och kompass
Olympus TG-6 har praktiska funktioner som saknas på Ricoh WG-70 – men som finns på storebror WG-6. När TG-6 är avstängd går det att få information om GPS-koordinater och kompassriktning genom ett tryck på Info-knappen.
Det är också intressant att hela tiden kunna se hur högt vi befann oss i terrängen, samt hur kallt det var. Temperaturen var dock inte speciellt exakt, eftersom den uppenbarligen mäts inuti kameran. Har man kameran i en ficka nära kroppen kommer den inte hinna visa ”rätt” temperatur om den inte får ligga i ett mer utsatt läge under en längre stund.
TG-6 går också att använda som ruttspårare, då GPS:en håller reda på positionen under den tid då spårningsreglaget är påslaget, trots att kameran är avstängd.. Det är i efterhand möjligt att få rutten utritad på en karta, med noteringar om var bilderna tagits.
Wi-fi och Bluetooth ger möjlighet till filöverföring från TG-6, men Ricoh saknar helt trådlös överföring.
Slutsats
Det visar sig att de bästa kameran inte är den man har med sig, utan den kamera man orkar och vill ta fram när man får impulsen att ta en bild. Efter två veckor med Olympus TG-6 och Ricoh WG-70 lika nära till hands kommer jag fram till att det nästan alltid är Olympus TG-6 jag sträcker mig efter. Samma sak när jag rotar runt i det iskalla vatten som samlats i kajakens sittbrunn.
Att Ricoh WG-70 har sämre tekniska specifikationer är inte hela sanningen bakom det valet, Olympus TG-6 känns på det hela taget som en lättanvänd kamera, och solklart den jag skulle förlita mig på både i skidbacken och vid dykning.
WG-70 skulle säkert duga utmärkt för en snabb bild på en stormpiskad topptur, som dokumentationsverktyg på en byggarbetsplats – eller kanske som förstakamera för ett ovarsamt barn. Jag tror också den skulle överleva minst ett halvår på botten av min kaosartade handväska. Men det är ingen kamera som lockar till skapande.
Lite orättvis är dock jämförelsen med dessa två, vilket innebär att det här testet inte kan läsas som en regelrätt duell: Tough TG-6 hade fått gå en betydligt tuffare match med Ricohs WG-6 som har specifikationer som i högre grad matchar Olympuskameran.
5 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Jag har testat Olympus TG-5 och tycker bilderna blir bra över och under vattnet. Perfekt kvalitet för att visa på dator eller posta i sociala medier i alla fall.