Fotosidan provar
Fotosidan var på plats när Nikon presenterade sina huvudnyheter under CES, den enorma mässan i Las Vegas för konsument-elektronik som inleder året. Här kommer lite intryck av framför allt nya Nikon D5 och den hett efterlängtade D500.
Här kan du läsa fakta om Nikon D5
Här kan du läsa fakta om Nikon D500
Nikon började i konventionell stil med en presskonferens där de pratade om sina nyheter. Men en grupp journalister fick också chansen att kika på och provköra förserie-examplar av de två nya systemkamerorna, D5 och D500. I och med att det är förserie-exemplar får vi tyvärr inte inte visa upp bilderna vi tog. Lite tråkigt, men Nikon håller fortfarande på och finputsar på bildinställningar och annat inför försäljningsstarten i mars. Men hanteringsmässigt och funktionellt är kamerorna klara, så här kommenterar vi huvudsak den sidan av kamerorna.
Nikon-chefer under en så kallad "Q & A", frågestund, under presskonferensen med alla journalisterna då de via tolk svarade på frågor om nyheterna.
Några av cheferna följde med när vi några timmar senare åkte i en mycket mindre grupp journalister vandrade runt kring en gammal övergiven guld-och silvergruva och teskörde D5 och D500. Här kunde vi ställa mer konkreta frågor om kamerorna via tolk.
Utöver de två systemkamerorna presenterade Nikon lite överraskande Keymission 360, en 360-graders actionkamera. Men ännu mer intressant är en ny blixt, SB-5000 som av modellnumret att döma verkar bli toppmodellen i en ny blixtserie. Ingen av de här två produkterna fanns att tillgängliga att provköra, så här vi har bara den information som Nikon gav oss. Vi får återkomma till dem vid senare tillfälle.
Under stora presskonferenser är det mycket trängsel och svårt att få bra bilder av nyheterna, då är det ofta mycket roligare att fotografera de andra fotograferna.
Men en sak var tydlig, nyheten om radiostyrning av blixtar väckte nästan lika mycket reaktioner bland journalisterna på plats som nyheten om D500 gjorde. Radiostyrning är mycket efterlängtat eftersom det löser en massa praktiska problem med dagens ljusbaserade blixtstyrning. Dagens system får problem i starkt solljus, det störs av IR-baserade rörelsedetktorer i larmsystem och det är svårt att styra blixtar som inte har fri sikt till kameran. En annan intressant sak med SB-5000 är att den har inbyggd kylning vilket gör att den skall kunna ta avsevärt fler blixtar i tät följd utan att överhettas än både SB-910 och konkurrenade blixtar från andra tillverkare.
Nikon D5
Att Nikon skulle presentera D5 här på CES var ingen överraskning efter pressmeddelandet i höstas och med tanke på att det är ett sommar-OS i år. Det är nog inte så mycket i specifikationerna som överraskade någon heller. Vilket nog är ungefär så som det skall vara. Där entusiaster gärna vill se spännande överraskningar så tänker nog de flesta yrkesfotografer annorlunda. De vill ha fel och brister åtgärdade, lite lagom mycket förbättringar, men att man absolut inte förstör något av det som redan fungerar. Serien D3, D3s, D4 och D4s har varit framgångsrika och uppskattade, så här tar Nikon nog ogärna risker.
Men de ändringar som gjorts känns trots allt logiska, du får lite mer upplösning, snabbare och mer avancerad autofokus, lite bättre prestanda på höga iso, förbättrad video med UHD (4K) som huvudnummer plus lite finjusteringar av användargränssnittet. Det som möjligen överraskar lite är hur mycket mer täckning av bildrutan den nya autofokusen har. Det har varit mycket diskussioner bland tekniknördar hur mycket större subspegel (den lilla spegeln bakom huvudspegeln som ger autofokusen ljus att jobba med) man kan ha innan den orsakar problem. Men Nikon har i alla fall lyckats öka storleken, i synnerhet i breddled. Nikon pratade en hel del om hur mycket mer avancerad drivningen av spegeln är, dels för att få den ökade snabbheten, men också för att få ännu mindre sökarblackout och mindre skakningar från en spegel som rör sig i högre hastigheter än tidigare. Med en större subspegel är det ju mer vikt som skall flyttas runt i mycket hög hastighet under serietagning.
Vi fick ett kort samtal med chefsutvecklaren för sensorer. Här blev kommunikationen tyvärr lite förvirrad på grund av tolken möjligen inte helt förstod tekniken vi försökte prata om. Men det vi fick fram var att sensorn i D5, precis som i föregångarna i D4- och D3-generationerna, är en "Nikon-unique design", alltså att det är sensorer som Nikon utvecklat själva och som inte kommer att användas i kameror från andra tillverkare. Detta då till skillnad från de sensorer som Nikon använder vars grunddesign kommer från Sony, Toshiba med flera och som även används av andra kameramärken.
Nikon D5 har 102 400 som högsta iso, och sedan hela fem high-lägen, motsvarande iso 204 800, iso 409 600, iso 819 200, iso 1 638 400 och iso 3 276 800. Enorma siffror, men det beror ju också på hur iso-skalan är konstruerad. Det mest intressanta blir nog att se hur bra bildkvalitet, inklusive färger i allmänhet och hudtoner i synnerhet, som D5 faktiskt levererar i området 51 200 till 102 400.
Tydligt är att sensordesignen i D5 mycket handlar om hur man får bra bildprestanda trots hållande hög hastighet i utläsningen. Något som ju också gör funktioner som 4K-video möjligt. Vi försökte få svar om A/D-omvandlingen sker kolumnvis, den grunddesign som Sony använder i sina sensorer, men här blev kommunikationen förvirrad och min tolkning är att det i grund och botten är en vidareförädling av tekniken i D4-generationens sensorer. Men det som framgick är att man arbetat mycket med att få ned utläsningsbruset trots högre hastighet vilket skall ge mindre mönsterbrus (till exempel färgbandning) på höga iso. Har de lyckats med det i praktiken är det ett tydligt steg framåt.
En annan intressant punkt som kom fram var att även sensorn i D500 är en "Nikon-unique design" och som vi förstod saken skall den sensorn rent teknisk vara mycket lik den i D5, bara hälften så stor. Det här är ju ett avsteg från sensorerna i de övriga aps-c-kamerorna från Nikon, där grunddesignen i sensorerna kommer från Sony och Toshiba.
En detalj hos D5 som antagligen många sportfotografer kommer att uppskatta är att sökarokularet inte längre skruvas fast så som i D3- och D4-modellerna. Nu trycker du in två spärrknappar på var sida och drar loss okularet uppåt. Tanken är att det skall bli mycket enklare för fotografer som skall montera ett regnskydd. Jag kör själv med Hydrophobia-skydd och har svurit över hur krångligt det är att skruva dit skyddets okular-ring. Den nya lösningen känns som en rejäl förenkling.
Vill du lossa okularskyddet på D5 är dte mycket enklare än på D4s och tidigare modeller. Du trycker in två spärrknappar och drar rakt uppåt. Det här gör det mycket smidigare att montera ett regnskydd som har titthål för sökarokularet.
En annan detalj som yrkesfotografer antagligen kommer att uppskatta är att antalet bilder per batteriladdning i D5 ökat kraftigt jämfört med D4s. Enligt Cipa-siffor är det nära en fördubbling. Nu stämmer Cipa-siffror lite sisådär för hur sådan här kameror typiskt används, men tidigare erfarenheter visar att du i praktiken får betydligt fler bilder per laddning i sådana här kameror än vad Cipa-siffrorna visar.
Den som köper en D5 kan välja att få den med två CF-kortplatser eller med två XQD-kortplatser. Och det går att mot en avgift få kortenheten utbytt på verkstad om man ångrar sig senare. Men här påpekade Nikon att CF faktiskt ger sämre prestanda. Att läsa in en bunt bilder till en dator via USB 3 går mer än dubbelt så snabbt med XQD än med CF. Plus att bufferten i D5 på 200 råbilder i 12 bilder/sekund gäller med XQD-kort, med snabbaste CF-kort blir den "bara" runt 85 bilder. Nu är 85 bilders buffert inte så illa det heller. Men det visar ändå att CF-kort nu är ganska grundligt frånåkta av sina modernare efterföljare.
D5 med två XQD-kortplatser, den konfiguration Nikon rekommenderar eftersom XDQ-korten är så mycket snabbare än de snabbaste CF-korten. Bland annat blir bufferten mer än dubbelt så stor, 200 bilder mot 85 bilder med snabbaste CF-kort. Om det över huvud taget går att skriva 4k-video i full kvalitet med CF-kort kunde vi inte få svar på, men det kan mycket väl vara en funktion som kräver XQD-kort.
Det är ju talande att D500 har QXD + SD och inte CF + SD som D800/D810. Det känns som en lågoddsare att en kommande uppföljare till D810 antagligen kommer att ha XQD istället för CF. Vi får se om Nikon gör som de gjorde när D4 introducerades, för en begränsad tid så ingick då en XQD-kortläsare när du köpte kameran.
D5 har precis som D4 möjlighet till mindre råfiler, nu i två storlekar. Där en fullstor bild är 5568 x 2712 pixlar så kan du också välja mediumstor som är 4176 x 2784 eller liten som är 2784 x 1856 pixlar. Men precis som hos D4 och D4s är vi lite skeptiska till nyttan av det här eftersom de nedskalade varianterna bara delvis är råfiler. I D4/D4s var de dessutom inte så mycket mindre. Då föredrar vi det som länge varit det smartare sättet att få mindre råfiler med Nikon-kameror, att ställa ned från 14 till 12 bitars råfiler. Det ger mindre filstorlekar och på alla iso över basiso har man ändå ingen märkbar nytta av att spara 14 bitar.
Praktiska intryck av D5 och D500
Autofokusen känns säker och snabb även i riktigt svagt ljus. Vi gick en kort guidad tur genom en gammal guld- och silvergruva och där det var inga större problem att få fokus på miljön och de andra deltagarna trots en blandning av becksvart mörker och starka punktformiga ljuskällor. Här kändes det som om autofokusen var mindre känslig för störningar som starka ljuskällor i bilden, jämfört med hur en D7200 påverkades av samma sak.
Autofokusen har några nya inställningar, omfokuseringsfördröjningen har kompletterats med en inställning där du har tre lägen: Ett neutral mittläge, ett läge för motiv som rör sig ojämnt och ett för motiv som rör sg jämnt. Det här låter trevligt, men vi får återkomma med ett omdöme när vi testat det mer utförligt med olika motiv i praktiken. Även 3D-fokuseringen har fått en ny inställning, där du väljer om följningen skall ske brett eller normalt. Även här får vi tyvärr återkomma, de motiv vi testfotade med här gav ingen riktig ledtråd hur hjälpsamt det här blir i praktiken. Men allmänt verkar 3D-fokus ha blivit ytterligare mer användbart. Här hjälper det ökade antalet fokuspunkter och den större fokuspunkttäckningen till.
Värt att notera är att AF-punkterna täcker en så stor de av bildytan i D500 att när du kör den i 1,3x beskärningsläge så får de yttersta fokuspunkterna inte längre plats och du har "bara" 117 fokuspunkter mot 153 i obeskuret läge. I praktiken har du nu fokuspunkter från sida till sida i D500 och i två tredjedelar av bildbredden D5 , jämfört med drygt halva bildbredden i Nikons övriga småbildskameror.
En funktion som kan bli uppskattad är en automatiserad finjustering av autofokusen. Det fungerar enbart om kameran är verkligt stilla, vilket ju är naturligt. Försöker du köra en automatisk kalibrering handhållet vägrar kameran eftersom den känner att kameran inte är helt stilla. Men om du monterar kameran på ett stadigt stativ eller lägger den på ett stadigt bord så fungerar det. Du startar live view, och fokuserar manuellt på ditt testmotiv. Sedan håller du inne två knappar i två sekunder och kameran finjusterar fokus utifrån hur du ställt skärpan manuellt.
Både D5 och D500 har fått lite fler programmerbara knappar än tidigare modeller, och några knappar har flyttats. Iso-knappen sitter nu uppe vid avtrycket, lite ovant först, men känns spontant som en förbättring om du vill ändra iso-läge medan du fotograferar. Pekskärmen används på ett smart sätt, den används just till sådant som pekskärmar är bra till, som att snabbt bläddra eller zooma in/ut ur bilder. Vi provade, och pekskärmen fungerar bra med handskar av typen arbetshandskar.
Både D5 och D500 har upplysta knappar så som hos D4, alltså att när du drar på belysning av LCD-panelen så är knapparna självlysande. Faktiskt genuint hjälpsamt när du fotar i riktigt mörka förhållanden.
En sak att notera med filmning in UHD (4K), det körs i ett beskuret läge där en pixel på sensorn motsvarar en pixel i viden. I D500 innebär det att UHD-video ger en beskräningsfaktor på ungefär 1,3 gånger och med D5 ungefär 2 gångers beskärningsfaktor.
När vi jämförde handhavandet hos D500 med D7200, Nikons nuvarande toppmodell med APS-C-sensor, så märks direkt att D500 har ett påtagligt djupare grepp. För mig som har stora händer var det en klar förbättring. Annars märks att D500 helt enkelt är en rejält mycket snabbare kamera, dels förstås 10 bilder per sekund. Men även fokus och kamerans allmänan respons känns piggare. Det är helt enkelt mer av en action-kamera än D7200 som ändå är en hyfsat kvick kamera själv.
D500 till vänster och D7200 till höger. D500 är inte så mycket större i millimeter, den är lite högre, lite tjockare. Men D500 är en tyngre kamera som känns mer solitt byggd och den har ett märkbart djupare grepp. Notera också att D500 har mer proffsinriktade detaljer som 10-polig tillbehörskontakt på framsidan snett ovanför objektivfattningen.
D500 har en vinklingsbar skärm, konstruktionen känns stadig. En sportfotograf som vi pratade med påpekade att en fördel med vinklingsbar skärm som många inte tänker på är att det underlättar en hel del när du arbetar med fjärrstyrda kameror monterade på krångliga ställen. Ofta är det riktigt besvärligt att kolla att man riktat och ställt in en sådan kamera korrekt när den sitter fastspänd nära ett golv eller inklämd mellan ett par stolpar.
En funktion hos D500 som vi lär återkomma till är Snapbridge, den kombinerade wifi- och Bluetooth-kopplingen. Det här är en smart teknik som bland annat Gopro tidigare använt. Grejen är att Bluetooth och wifi är bra på lite olika saker och att kombinera dem gör att man utnyttja respektive tekniks fördelar och undvika flera av deras nackdelar.
Utöver detaljer som tiopolig tillbehörskontakt har D500 också tillbehör som pekar på att det är en kamera riktad både till entusiaster och yrkesfotografer. Ett sådant tillbehör är nätverksenheten WT-7 som du skruvar fast undertill på D500, lite som ett kantigt batterigrepp. Här får du wifi med högre kapacitet än Snapbridge-kopplingen och dessutom ett gammalt hederligt nätverksuttag (RJ-45). Ihop med programvaran Camera Control Pro ger WT-7 även möjlighet at fjärrstyra D500.
En kombination som nog kan bli populär, D500 med Nikons AF-S 200-500 mm f/5,6. De nya objektiven som släppts senaste åren har ju byggts för att utnyttja den nya snabbare autofokusen i D500 och dess storasyskon D5. Alla kameratillverkare måste ju arbeta långsiktigt och bland annat släppa objektiv som passar bra ihop med kameramodeller som kanske dyker upp ett eller par år senare.
40 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Men Nikon är först med att implementera det.
.
Frågan är hur bra dynamiskt omfång den har jämförelse med D7200.
Vart landar det svenska priset?
Priset verkar initialt hamna runt 23 000, t ex:
http://www.cyberphoto.se/info.php?article=nid500
Kommer nog inte att vara några dramatiska skillnader i DR, men förmodligen något bättre än D7200.
Ca 22.900 SEK.
Edit: Var avsett som svar på Johns inlägg, men Martin hann emellan med sitt svar. :-)
.
Bra jobbat gänget bakom Fotosidan!
Ola
http://nofilmschool.com/2016/01/nikon-d500-4k-video-aps-c-price-cost-release-date
Som exempel skulle Samsung NX500 egentligen bara ha 2,5K, men marknadsavdelningen krävde 4K och då blev de 4k med beskärning. NX1 klarar däremot 4K från hela aps-c-sensorn (har jag för mig).
Kan förvisso vara bra att kunna minska bildvinkeln, men samtidigt trist att få en cropad videokamera.
Spännande, har inte priset hoppat upp en sväng. Jag köpte en D4 för några år sedan och då kostade den runt 55k om jag inte minns fel. Hur låg D4s till prismässigt när den släpptes?
Visst kommer det sjunka en skvätt så småningom, men det är ändå en bra bit ner till 50-55 från 68-69k.
Trots en tilltagen prislapp tycker jag att man får mycket för pengarna. Det är ju duktigt avancerad teknik.
Nikons officiella information verkar inte säga något om bitrate för video, men de har ju inte någon tradition av att ligga så högt där. Ryktena säger att det blir 144 Mbps (18 MBps) så det hade hunnits med på nästan vilket minneskortsformat som helst. Har ni möjligen fått någon info om det på plats? (Färgen verkar också bara sparas i 4:2:0 8-bit, men möjligen 4:2:2 8-bit via HDMI till extern inspelare.) Jag tror video är mer av en gimmick eller möjligen en halvdan bonus för en som köper D5 för stillbilder. Låg bitrate duger förstås fint till snabb webbvideopublicering för pressfotografer, men det är ju lite som att låta en stillbildsfotograf vara begränsad till JPEG och inte råformat.
Det är mycket riktigt 4:2:0 till minneskort och 4:2:2 till extern inspelare.
Jag håller i sak med om det du skriver. Men det samtidigt också kul att konstatera hur snabbt vi blivit bortskämda. För fyra-fem år sedan hade man lovprisat videfunktionerna i D5 som något fantastiskt, idag tycker vi 144 Mbps och 4:2:0 är lite så-så och tre minuter långa 4k-klipp bedrövligt :-)
D5 är först och sist en pressfotokamera, och video i den kommer troligen mest användas för intervjuer till webb-tv. Där är nog 4k ganska sällan så speciellt relevant hur som helst. Men D5 kommer väl se lite blek ut om Canon gör det alla tror att de kommer att göra: bygga in videofunktionerna från 1D C i en kommande 1D X Mark IIl
Den har en kylfläkt (!) inne i blixten, men sedan hade jag svårt att avgöra från skisserna om det var luft som cirkulerade kring de heta delarna eller om de var omgivna av metalldelar som ledde bort värmen till fläkten.
Det hade varit coolt(!) med vätskekylning, men antagligen alldeles för komplicerat, dyrt och onödigt.
Här handlar det nog om att arbeta med mycket låg effektförbrukning, och det är ju lättare att flytta luft än vätska, även om luft kyler sämre.
/Bengt
Det hör till saken att jag inte brydde mig så mycket om att ta bilder av grejerna vid det tillfället eftersom jag visste att vi skulle tillbringa hela eftermiddagen med att testköra dem - medan majoriteten av fotograferna på bilden bara var på plats under presskonferensen och skulle väl sedan snabbt rusa vidare till nästa pressevent.
Rent teoretiskt, och om vi kunde anta att sensortekniken i bägge kamerorna ligger på samma nivå så "vinner" du ett steg mindre brus med småbildssensorn i D750, men i gengäld "vinner" du en upplevd förlängning av dina objektiv med ungefär ett steg om du kör D500. Det är den klassiska saken att väga när man jämfört aps-c kontra småbild.
Men nu har D500 av allt att döma en modernare sensorteknik än D750 och vi kan anta att det ätit upp en del av brus-fördelen hos D750, kanske, kanske, rentav det mesta av den. Hur bra den nya sensorn är får vi helt enkelt se när den blir tillgänglig för test. Sedan har utöver det D500 en avsevärt mer avancerad autofokus än (den redan mycket bra) i D750 som dessutom täcker enormt mycket mer av bildytan (både pga större AF-sensor och pga aps-c).
Så mycket tyder onekligen på att D500 kan komma att bli ett mycket bra alternativ till D750 för fotografer som ofta tar tele-bilder av avlägsna djur och fåglar.
Man kan undra över Nikons galna prissättningar, den nya SB 5000 ligger på 6500 kr dvs mer än dubbelt mot 910....
Har de blitt helt fartblinda på Nikon?
SB-900 (som också var en helt ny blixt, SB-910 var ju mer en buggfixad SB-900) introducerades till priset 4900 kronor, i juli 2008. Så i realiteten har vi en prishöjning på 1600 kronor på lite drygt sju år. Inte så blodigt om du frågar mig.
Introduktionspriset för MB-D10 (batterigreppet till till D300 & D300s) har jag inte lyckats gräva fram, men såg att så sent som 2012 låg priset på marknaden på lite knappt 4000 kronor, en bra bit från dagens utförsäljningspris på 2700 kronor. Så jag misstänker att det är samma här: en höjning, men inte den dubblering du upplever.
Ta ett batterigrepp till D500 det går loss på 6000kr! Mer än dubbla priset mot MB-D12. Hur stor kan utvecklingskostnaden vara att anpassa ett batterigrepp till en D500 egentligen?
PS jag kollade mitt kvitto för MB-D10 till min D300s, införskaffad 2010-05-19 Rajala, 1990 kr.
Men man kan ju ta fler exempel, Nikons nya 24-70, 26 000 kr, Där är väl höjningen inte lika saftig, intro pris på den gamla var väl 19 000 nånting.
Jag tycker man ser ett mönster där Nikon höjer priserna generellt, man har höjt marginalerna helt enkelt.
1. HItta på något som ökar försäljningen, t.ex. göra billigare grejer som fler köper.
2. Höja marginalerna på existerande produkter och hoppas på att de återstående kunderna inte är så priskänsliga.
Fram till 2011-2012 var kameramarknaden en typisk tillväxtmarknad där alla slogs om marknadsandelar, mycket genom att priskonkurrera med varandra. Sedan dess har kameramarknaden krympt, och det ganska rejält. Alla kameratillverkarna har varit tvungna att byta prisstrategi: nu handlar det om att sälja färre produkter på en marknad som krymper eller i bästa fall i perioder står stilla. Då måste man höja marginalen per produkt istället.
Se på spegelfritt: Fram till för 3-4 år sedan kostade bara några få spegelfria modeller över 10000 kr, det mesta av försäljningsvolymen låg runt 4000-5000-6000 kronor. Idag är en stor del av det spegelfria utbudet kameror för över 10000 kr, en del rent av över 20000 kr.
Alla passar på att höja priserna när nya modeller av kameror och objektiv introduceras. Om vi ser på traditionella kameror var Canon tidiga, många minns nog vilket rabalder det blev när de höjde priset på 5D från Mark II till Mark III med nästan 10000 kr. Visst, de introducerade också 6D som kostade som den gamla Mark II, men det är också en lite enklare kamera. Nikon var om något sena att börja med detta, de hade nog till exempel kunnat sätta ett högre introduktionspris på D800 (och ångrar nog bittert att de inte gjorde det). Nu kom den höjningen med D810 istället. Både Canon och Nikon har sedan några år höjt priserna på nya uppdaterade objektiv.
Detta är en tydlig trend som jag tror få har missat. Men jag vill också försöka påpeka att det väldigt sällan handlar om några fördubblingar eller mer vilket många tror när de jämför utförsäljningspriser hos gamla modeller med introduktionspriser på nya. Det är det jag menar när jag tidigare sa att man bör jämföra nya introduktionspriser med gamla introduktionspriser.
Ser vi på trenden över lång tid, 20-30-40 år, så är kameror fortfarande faktiskt billigare idag. I synnerhet om vi räknar med det faktum att de flesta får en helt ok kamera på köpet när de köper en telefon eller surfplatta. Så var det inte på 70-talet :-)
"B-900 (som också var en helt ny blixt, SB-910 var ju mer en buggfixad SB-900) introducerades till priset 4900 kronor, i juli 2008. Så i realiteten har vi en prishöjning på 1600 kronor på lite drygt sju år. Inte så blodigt om du frågar mig."
Den 23:e juli 2008 köptes $100 för 600,0000 SEK. Idag den 18:e januari 2016 så köps $100 för 860,2100 SEK. Det är en valutakursökning på ca 43,368 %.
Det ger att att om vi skippar inflationen så skulle samma intropris i $ för SB-900 med dagens valutakurs ligga på ca 7025 SEK. Dvs enbart våran svagare svenska krona, och starkare amerikansk dollar, tillsammans innebär en prisökning på 2125 SEK. Dvs lägre än den faktiska på 1600 SEK.
Så egentligen så är denna nya betydligt mer avancerade SB-5000 faktiskt 525 SEK lägre i introduktionspris jämfört med SB-900.
Detta trots att vi inte ens tagit hänsyn till inflationsfaktorn som rent praktiskt även tillkommer om man skall räkna rättvist på det hela (då får vi lägga på en ytterligare 4,5 - 5 % på priset vad den borde kostat för att ha ett motsvarande introduktionspris år 2008, och inte ett lägre som den de facto har idag).
Till alla andra: Tänk också på att Nikon (och de flesta andra kameratillverkare) köper mycket av komponenterna (t.ex. elektronikkomponeter) i dollar, har tillverkningskostnader i Yen, i kineiska Yuan och i thailändska Baht. Sedan skall prylarna säljas till exempel här i Sverige för svenska kronor. Man har alltså minst tre till fem olika valutors inbördes rörelser att säkra upp för så man inte blir allt för bränd. Och dollarn har (som Martin T påpekar) stärkts rejält de senaste 3-4 åren.
Dollarn var hyfsat stabil mot kronan under de första åren under 10-talet (mellan cirka 6 kr och 7.5 kr. Det var under andra halvan av 2014 som kursen stack iväg som en raket mot cirka 8.5 kr och har under 2015 hållit sig där.
Så det är nog lönlöst att klaga på att importörerna av japanska produkter höjer priserna. De har helt enkelt inte mycket val.
Jag tycker mig också minnas att det pågick en prissänkning under en period när dollarn försvagades mot kronan. Det gäller att passa på rätt tillfälle att handla. :-)
Som vi ofta upprepar i sådana här diskussioner, man bör jämföra nya introduktionspriser med gamla introduktionspriser. Och när MB-D10 var nytt (oktober 2007) kostade det 2700 kr, och räknar vi upp med de senaste årens valutaförändringar skulle det bli över 3800 kr. Så visst har priset höjts rejält, men en stor del av det handlar helt enkelt om att vi bor i ett land med en ganska svag valuta. Bra för vår turistnäring, men illa för oss som köper prylar.
Ett annat räkneexempel: Nikons listpris för D300 när den presenterades hösten 2007 var 17490 kr, skulle vi räkna upp det priset efter hur dollarkursen ändrats sedan dess skulle motsvarande pris idag hamna runt 25000 kr. Och D500 verkar hamna på 23000 kr hos de flesta fotohandlare.