Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons
Artiklar > Rineke Dijkstra Hasselbladpristagare 2017

Rineke Dijkstra Hasselbladpristagare 2017

1994 började Rineke Dijkstra fotografera den sexåriga flyktingen Almerisa Sehric från Bosnien. Sedan har Rineke porträtterat Almerisa genom livet, från ung flicka till mamma.

 

Den nederländska konstnären Rineke Dijkstra har utsetts till 2017 års mottagare av Hasselbladstiftelsens internationella pris i fotografi. Prissumman är 1 miljon kronor och delas ut den 9 oktober.

Dagen efter öppnar en utställning med hennes verk på Hasselblad Center och boken Rineke Dijkstra – Hasselblad Award 2017 publiceras.

Under de senaste 30 åren har Rineke Dijkstra etablerat sig som en av de mest framstående och internationellt hyllade konstnärerna som arbetar med foto- och videoporträtt. Hennes storskaliga fotografier och filmer fokuserar ofta på barn, ungdomar och unga vuxna och erbjuder subtila utforskningar av formandet och framställningen av identitet. Rineke Dijkstra ägnar sig åt en existentiell fotografi, men en som uppmuntrar oss att fokusera på utbytet mellan fotografen och motivet, samt på förhållandet mellan betraktaren och den betraktade.

Bland hennes tidigaste verk från början av 1990-talet finns en serie fotografier som visar mödrar och deras nyfödda barn ögonblicken efter förlossningen, lika-så porträtt av tjurfäktare direkt efter att de har lämnat arenan. I dessa arbeten strävade Rineke Dijkstra efter att fånga ett tillstånd av motsägelsefulla känslor – utmattning, glädje, rädsla, lättnad – som upplevs samtidigt under extrema förhållanden.

I serien Beach Portraits (1992–2002) porträtterade hon barn och ungdomar på stränder i Öst -och Västeuropa och USA. När de står framför hennes storformatskamera återspeglas på ett gripande sätt sårbarheten och självmedvetenheten under övergångsperioden från barn till ungdomar.

Beach Portraits 1992

Ett påfallande särdrag i Rineke Dijkstras konstnärskap är hennes långsiktiga projekt, där hon fotograferar samma personer under flera år och bevittnar förändringarna såväl som de utmärkande dragen i deras personligheter. Det mest uppmärksammade av dessa projekt som ännu är pågående inleddes 1994, när Rineke Dijkstra stötte på och fotograferade en sexårig bosnisk flicka, som heter Almerisa Sehric, på en nederländsk flyktingförläggning för asyl-sökande. Hon har fortsatt att fotografera Almerisa med några års mellanrum och dokumenterat hennes övergång till tonåring, därefter till en ung vuxen som blir en del av den nederländska kulturen och så småningom blir förälder. Genom att porträttera en individ och hennes personliga resa från att vara en flykting till att vara en del av ett nytt samhälle, har denna serie haft ständig aktualitet i över 20 år. 

Almerisa 1994 och 2008

Serien Olivier (2000–2003) visualiserar en annan typ av fysisk och psykisk utveckling, nämligen när en ung man blir soldat – från hans värvning i den franska främlingslegionen och under hans år i tjänst. På ett liknande sätt har Rineke Dijkstra fotograferat nybörjare i den israeliska armén, som exempel-vis den kvinnliga soldaten Shany, som hon fotograferade på hennes första inkallelsedag i uniform fram till att hon lämnar armén (2002–2003).

Olivier i franska främlingslegionen, Korsika 2001.

Sedan mitten av 1990-talet har Rineke Dijkstra breddat sin unika porträttform till video i ömsinta studier av unga människor. Videoverk som The Buzz Club, Liverpool, UK/Mystery World, Zaandam, NL (1996–1997) och The Krazyhouse (Megan, Simon, Nicky, Philip, Dee), Liverpool, UK (2009) visar tonåringar på lokala klubbar som dansar till sin favoritmusik i flerkanalsvideoinstallationer. De två videoverken I See A Woman Crying (Weeping Woman) och Ruth Drawing Picasso, båda gjorda 2009 på Tate Liverpool, fokuserar på barns uppmärksamma reaktioner på konstverk. I senare videoverk från 2014 har Rineke Dijkstra filmat flickor som repeterar på en rysk gymnastikskola eller har audition för den prestigefyllda Vaganova Ballet Academy i S:t Petersburg. Filmerna visar någonting mänskligt i skönheten och perfektionen.

Ruth Drawing Picasso, videoporträtt 2009.

Stiftelsens motivering till valet av Rineke Dijkstra som 2017 års Hasselbladpristagare lyder:

"Rineke Dijkstra är en av de mest betydelsefulla samtida konstnärerna som arbetar med fotografiska porträtt. Hennes storskaliga fotografier fokuserar på temat identitet. Hon fångar ofta sina modeller i perioder av förändring eller i ögonblick av sårbarhet. Rineke Dijkstra arbetar med serier och hennes bilder för tankarna till den visuella skärpan i sextonhundratalets nederländska port-rättmåleri. Hon skapar intima gestaltningar av sina modeller, samtidigt som hon ger en antydan om deras livsvillkor. Rineke Dijkstras utforskningar av porträtt omfattar även video. Hennes filmarbeten med fixerad kamera resulterar i bilder som tycks vara rörliga fotografier och som förändrar vår förståelse av den flytande gränsen mellan stillbild och rörlig bild."

Årets jury, som nominerat pristagaren till Hasselbladstiftelsens styrelse, har bestått av:

Duncan Forbes, ordförande
Curator och skribent baserad i London och Los Angeles, och gästforskare vid Institutet for Modern and Contemporary Culture, University of Westminster, London

Jennifer Blessing
Överintendent, fotografi, Solomon R. Guggenheim Museum, New York

Simon Njami
Curator och skribent, Paris

Esther Ruelfs
Chef för Photography and New Media Department, Museum für Kunst und Gewerbe Hamburg

Mark Sealy
Curator och chef, Autograph ABP, London



Publicerad 2017-03-09.

2 Kommentarer

revox 2017-03-16 17:54  
Kul idé att fotografera personer under lång tid, men rent fotografiskt var det väl ovanligt tråkiga och mediokra bilder? (eller är det bara jag som är bitter ;) )
Dubbelolle 2017-03-18 21:55  
Ja det är ord och inga visor, när dom där övermänniskorna (curatorer o överintendenter o andra djupingar) har kommit överens så är hon ju helt klart en av dom mest betydelsefulla samtida konstnärerna, sen att bilderna är skittråkiga spelar ju ingen roll. Den här iden att ta bilder på folk med några års mellanrum känns ju verkligen unik, ungefär som ett familjealbum. LO
Få ut mer av Fotosidan som inloggad

Fotosidan är gratis! Som inloggad får du smarta funktioner. Du kan ladda upp 10 bilder och få kritik på dem. Du får vårt nyhetsbrev. Du kan skapa köp&sälj annonser mm

Merläsning

ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar