Intervju: Andreas Hillergren om att jobba som fotograf på OS
Sportfotografen Andreas Hillergren bevakade vinter-OS i Kina för TT Nyhetsbyrån. Han berättar om långa arbetsdagar, besvärligt väder och hur hans nya Canon Eos R3 fungerar.
Hej Andreas! Vad är det bästa med att vara fotograf på OS?
– Att man får vara med och uppleva och dokumentera de fantastiska idrottsliga prestationerna som utförs under ett vinter OS.
Och det sämsta?
– Att man jobbar väldigt intensivt och och inte har möjlighet att vila och äta som man är van vid.
Pandemirestriktionerna är rigorösa på OS.
Hur ser en arbetsdag ut som OS-fotograf?
– Dagen börjar med en snabb frukost på hotellet. Vidare så genomför man den dagliga PCR-testen och rapporterar in sin kroppstemperatur, vilket är obligatoriskt för att kunna röra sig i OS-bubblan.
Därefter så tar man sig till MPC (Main Press Center) med buss. Och där tar man sedan en buss till den tävling man ska bevaka. Ibland är bussresan bara tio minuter och ibland kan det vara många bussar och stopp som gör att resan måste påbörjas mitt i natten för att vara på plats till tävlingen startar.
Under de alpina tävlingarna så sov jag två timmar för att stiga upp klockan 02.00 och på börja resan 02.30 till Sara Hectors storslalomtävling som startade 09.30, om jag inte missminner mig.
Väl framme ska vi välja fotoposition i backen minst en timme innan första start.
Det är mycket utrustning som behövs för att fota alpint. Jag vägde mig innan jag tog på utrustningen och kläder och konstaterade att jag bar på 37 kg extra.
Andreas Hiller lastad med 37 kg utrustning för att fotografera i skidbacken.
Du har lång erfarenhet som sportfotograf, skiljer sig sportfoto på OS mot ditt vanliga sportfotograferande?
– Ja till viss del skiljer det sig då vi är så pass många fotografer som ska dokumentera samma sak så finns det inte alltid tillgång till de absolut bästa positionerna. Det är också roligt med OS då vi inte behöver ta hänsyn till massa reklam som kommer i bild utan kan fritt komponera bilder med snygga vyer eller OS-ringarna som bakgrund eller förgrund.
Hur har det gått för dig på OS? Nöjd med bilderna?
– Jag är nöjd med OS och tycker att det har gått bra även om det varit slitsamt. Jag fick bevaka fyra guld och ett brons och har kunnat leverera fint material från de eventen.
Hur mycket prylar hade du med dig?
– En hel del saker. Jag hade tre hus med mig, en Canon Eos-1D X Mark III, en Eos R5 och en Eos R3. Mina objektiv är RF 15-35/2,8, RF 28-70/2, RF 70-200/2,8, RF 400/2,8 samt EF 200-400/4 med inbyggd 1,4 gånger telekonverter. Jag hade även två Canon 600-blixtar med sändare.
Utöver det har jag ett antal större batteribanker och alla tänkbara kontakter och USB sladdar om någon av mina kollegor på TT Nyhetsbyrån skulle sakna något.
På bilder som du lagt ut ser det ut som du har skidor och stegjärn med dig. Måste man ha det?
– Ja, för att fotografera alpint så underlättar det om man är en bra skidåkare, men man kan få access med stegjärn också. De är är obligatoriska när man rör sig i tävlingsbacken. Hjälm brukar vi inte behöva ha, men i Kina så tog dom ett beslut att alla måste ha det vilket gjorde att vi var tvungna att köpa hjälm på plats för 3000 kronor. Då det inte fanns några andra hjälmar att köpa så var det bara att gilla läget och punga ut med pengarna eller inte komma ut och kunna fotografera.
Tuffa väderförhållanden i skidbacken. Andreas med ny dyr OS-hjälm.
Det pratas ofta om att kameratillverkarna lånar ut en massa utrustning. Kan man långa hur mycket som helst och vad har du lånat?
– Ja, man kan låna i stort sett vad man vill i av kameratillverkarna som är på plats. Jag valde att låna ett 600/4 och ett 800/5,6, en extra Eos R3 och tilt/shift-objektivet TS-E 24 mm/3,5L.
Vanligtvis så kan man få låna det ett dygn men exempelvis R3:an kunde jag låna lite längre för att kunna ha en extra R3:a.
Canons tekniker utför gratis "check & clean" på fotografernas utrustningar och lånar ut extra prylar. De hjälper också till med kamerainställningar.
Har du fått någon hjälp av Canons tekniker?
– Jag har fått mycket hjälp av teknikerna och har haft många diskussioner med dem om hur kamerorna presterar och vad jag saknar eller vad som borde förändras i funktionerna. Fick bra hjälp med att förstå fokusinstälningen och har kunnat experimenterat med det rätt mycket.
Du var en av de första svenska fotograferna som fick sin Canon Eos R3 levererad, hur presterar R3 jämfört med Eos 1D X Mark III och Eos R5 som du också använder?
– Det är tre helt olika kameror. Jag gillar R3:an för att den är snabb, sätter alltid fokus, kan styra fokus med ögat och en väl fungerande FTP-funktion som underlättar arbetet.
R5:an för att den är bra till porträtt eller när man vill kunna beskära direkt i kameran. Jag har programmerat kameran så att jag lätt kan växla om till APS-C-läge med 1,6 gångers beskärning. Det är som en digital telekonverter. Det är väldigt användbart på exempelvis curling eller sporter som är lite långsammare men där man måste överbrygga långa avstånd.
Eos-1X Mark III är som en pansarkryssare, robust och stabil och jag gillar spegeln som slår, samtidigt som jag inser att R1 kommer att vara en sjukt vass kamera som är gissningsvis en sammanslagning av de tre kamerorna som jag har haft med mig på resan.
Upplever det lite stökigt att ha tre olika kameror med mig och lutar åt att helt köra R-hus framöver. Man vänjer sig snabbt vid att kunna kolla på bilden i sökaren, som ett exempel.
Slutligen, vilket är ditt bästa minne från vinter-OS 2022?
– Svårt att välja men jag känner att det står mellan Sara Hector och Nils van der Poels guld. Jag känner nog mest egentligen för Nils van der Poels målgång och första OS-guld.
Foto: Andreas Hillergren / TT Nyhetsbyrån
2 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Genomgående från OS fantastiska bilder av de svenska fotograferna. Heders.