Trettondagen, nu är de framme, (bonuslucka i min adventskalender...)

Nu har de kommit fram till Jesusbarnet, de österländska stjärntydarna, enligt traditionen har de fått bli tre (kanske är det treeninghetstanken som spelar in, kanske är det gåvorna), i bibeltexten står det ingenting om det. Åter enligt traditionen har de fått heta Kaspar, Melchior och Balthasar, och har fått symbolisera världens folk som kommer från söder, väster och norr för att hylla de nyfödde kungen som fötts i öster. Fast egentligen står det ingenting om det heller i bibeltexten. De ger honom gåvor, guld, rökelse och myrra, det som gör att vi ger varandra gåvor vid jul. Idag hade jag som vanligt med mig kameran. MEN, minneskortet blev kvar i datorns kortläsare. Så idag har mobilkameran i min arbetstelefon (Iphone XR) fått vikariera för att avbilda tre vise män i Norberg kyrkas julkrubba. Jag tycker de är så fina när man tittar på dem så här nära...

****

****

****

 Efter att ha lyssnat till kungen gav de sig i väg, och stjärnan som de hade sett gå upp gick före dem, tills den slutligen stannade över den plats där barnet var. När de såg stjärnan fylldes de av stor glädje. De gick in i huset, och där fann de barnet och Maria, hans mor, och föll ner och hyllade honom. De öppnade sina kistor och räckte fram gåvor: guld och rökelse och myrra.

****

(Hela historien hittar ni i Matteusevangeliets andra kapitel.)

****