In i dimman igen...!

Nu är vi inne i tiden då dimman ligger kvar så långt att till och med jag hinner vakna. Så idag blev det ett stopp på vägen till jobbet.

Hur 17 har den hamnat där?!

För tydlighets skull; en bult som sitter fast i asfalten på jobbets parkering.

Att se det stora i det lilla!

Tunnlar, grottor och giftiga bär.

Klackberg är en plats jag gärna återvänder till inte minst så här års. Lättillgängliga stigar, lätt att komma nära naturen och fyllt av historia är väl riktigt bra anledningar tycker jag. Idag kom jag dessutom lite närmare.

Man har fin utsikt över Norberg från utsiktsplatsen.

Mitt emot ser man Klackbergsgruvans vackra lave. Det skulle visa sig att jag återvände till den från ett helt annat håll.

Vid kanten av stigen växer det liljekonvaljer.

Så vackra på våren när de blommar för fullt, men vackra även nu med sina bruna/gula/gröna blad och orangeröda bär.

Lite andra saker som också växte där.

Den sk. Blå grottan, en fantasieggande plats.

När jag kom ut från det blå, kändes det som om mina ögon blivit känsligare för grönt.

Så vidare till tunneln som skulle ta mig tillbaka till Storgruvans lave.

Reslutat av hårt arbete.

Så denna lilla asp som får avsluta dagens blogginlägg.

Må så grankott! /Tommy.

Vandring med vidvinkel i Avesta.

Igår var det fint väder i Avesta. Därför blev det en promenad på lunchen.

Storforsens kraftverk.

Träden lämnade vackra skuggor.

Under bron.

Gamla byn.

Detaljer.

Kyrkan.

Kyrkogatan.

Kyrkan inuti, sett från vapenhuset.

Verket.

Annars märks det tydligt att det börjar bli höst, den här lönnen fastnade jag lite extra för.

Så tillbak till utgångspunkten.

Så blev min vandring, betraktad med 10-20 mm brännvidd.