Årets droppfestival har precis startat

En lagom kylig, fuktig augustimorgon med underbart ljus med solen bakom moln startade droppfestivalen i min trädgård. Vindstillan  underlättade för de små vackra dropparna att visa upp sig med all sin glans och jag blev lika glad som vanligt av den synen. Festivalen lär pågå ett bra tag framöver.

Ljuset från en svunnen tid

Res inte Alvesta förbi i sommar!

Några av mina stilleben kommer att hänga på stationens utställningshall

över sommaren. Det kan vara ett trevligt sätt att fördriva tiden med för dig

som behöver byta tåg i Alvesta :) och er andra också, så klart.

Välkomna!

En riktigt skön sommar!

Zsuzsi

Likt vattnet i en bäck...

... flyter tiden också sakta iväg.

Det var min tanke när jag skulle ta min bild av 11 11 11 kl 11: 11:11. När alla andra skulle "stoppa tiden", frysa det ögonblicket så ville jag fånga tidens rörelse, gång. När man tar en bild över en bäck så ställer man hellre in en längre slutartid för att kunna fånga den härliga rörelsen i vattnet eller så fryser man rörelsen i vattnet. Vilket resultat tilltalar mest? Jo, vattnet fångat med längre slutartid, i mitt tycke.

Jag skulle använda mig av just längre slutartid för att sakpa min bild och överlycklig över idéen  satt jag igång med "experimenterandet" redan på morgonen. Det var ingen solig morgon som lockade med macrofoto som vanligt så jag gick in på fröken ur, synkat klockan i kameran, satt den på stativ och började laborera med sekunderna. Till slut så lyckades jag pricka in precis som jag önskat mig. 2,5 sec. blev perfekt. Längre tid blev för rörigt och jag ville ha 1 an synlig samtidigt som man såg växlingen till 2 och tom till en halvsynlig 3a.

Det var bara att invänta rätt tid. Under tiden så kom solen fram och självklart blev jag sugen på att krypa lite i rabatterna efter små färgklickar som  syns knappt med blotta ögat men växer sig enorma genom macrogluggen och resultaten blir hissnande. En färgpallet att leva på under den färglösa tiden.

Med högra hjärnhalvan påslagen för att kunna hitta nya linjer, former, färgupplevelser i novemberrabatten, hade jag ingen tidsuppfattning och tiden rann iväg nästan obemärkt. Det var bara några minuter kvar till ögonblicket. Med bultande hjärta sprang jag in, händerna började skaka när jag skulle ställa in kameran och pressen blev enorm. Jag måste hinna, upprepade jag mig själv.

Någon frågade mig en gång: -Vilken är den bästa idéen? Jo, den man förverkligar och det klingar alltid i min hjärna när jag får en idée.

Idéen jag fick denna fredagsmorgon den 11. 11. 2011 kändes som en bra idée och jag ville förverkliga den,ville inte vänta ett år till. Ville se om idéen håller. Sekundernas växling på skärmen framför objektivet börajde ta knäcken på mig. Händerna skakade mer och mer, hittade inte rätt utsnitt, ville ha med en liten detalj av en bild tagen samma dag vid sidan om, stativet sinkade mig, skärpan ville inte hamna rätt... och det blev dags att trycka av. ETTUSENETT  ETTUSENTVÅ... och bilden blev tagen och nästan gråtande, snabbt försökte jag ändra lite till och ge det en chans till för jag visste inte om jag lyckats pricka in rätt. Minuten låg fortfarande på 11 så jag tryckte av en gång till och hoppades kunna fånga växlingen till 12 där.

Jag har fångat tidens rörelse på bild!

Av de två bilderna blev det ett collage.

Vissa tror sig kunna stoppa tiden. Jag lyckades inte, ville inte för jag ville fånga tidens gång på mitt sätt. 

... och livet går vidare för tiden står ej still!

Nu är det redan tisdagmorgon den 15.11.2011 med klarblå himmel och en underbar sol med 2 minusgrader och det är dags att erövra de krispiga, frostiga rabatterna på jakt efter säsongens första, glittriga frostmotiv.

Håll utkik efter de framöver för det lär bli gott om sådana i mina mappar och i den här poolen, Växter, insekter & detaljer. Titta gärna på förra säsongens så länge!

Ha en underbar förvinterdag!

Daggberoendet ger mig en bra start på dagen

Igår mötte jag ett litet väsen då jag låg där i det daggvåta gräset och utforskade det magiska dropplandet. Jag kände mig iaktagen och helt plötsligt då jag bytte fokus så var jag öga mot öga med ett litet väsen med vattniga, stora ögon som stirrade på mig. Nästa sekund så var han borta.

Idag var det dags igen att sjunka ner till dropplandet och se vad som händer.

Jag fick ligga där tyst och orörd, det var möte droppar och småkryp emmelan. Jag kan bara gissa vad det handlade om. Den lilla knubbiga baggen har också mött min lille vän från igår.

Det blev en riktigt skön men blöt stund idag också på min spännande resa till mitt hemliga droppland. En så underbar start på dagen.

Jag älskar daggiga morgnar!

Ha en fortsatt skön, daggig sommar!

Jag förstår inte varför...

...grannarna retar mig för min gräsmatta. Den är bland det vackraste jag har, med sin artrikedom som skiftar färg vecka efter vecka. Som kan få mig att gå upp tidiga morgonar och lägga mig på den, närgånget betrakta den genom mitt objektiv och bara njuta av den sagolika minikulisen med sina små blommor i klara, fräscha färger, glittrande daggpärlor, småkryp som sträcker på sig efter en lång natt och doften av ännu en underbar dag. Kan det vara så att man är mer tillfreds med sin gräsmatta om man är fotointresserad, de andra förstår ingenting och inte minst oss som blir saliga efter att ha krälat i en daggvåt, färgsprakande blomster(gräs)matta och fått underbara synupplevelser.

Till alla de som tror sig ha en perfekt, ogräsfri gräsmatta och blänger på grannens nästan gräsfria blomstermatta:

-Ni vet inte van ni går miste om. Ni behöver också lite balsam för själen och det finns inte i en steril gräsmatta, bara i en, där små söta ogräsblommor (allt utom maskros) är välkomna. Skaffa en kamera och tänk om! Lär er se det lilla i det stora och uppskatta det och lev ett rikare liv! Visst lever vi ett rikare liv, vi fotografer som kan SE och stanna upp och beundra allt det underbara som finns runt omkring oss.

Ha en underbar sommar och älska din gräsmatta!