WHEN WORDS HIT THE HEART

Det blåste i mitt inre en iskall, höstlig vind
Och frosten i mitt sinne drev pärlor till min kind
Och kylan trängde utåt och härdade mitt skinn
Och huden blev en fästning som inget släppte in

Då stod du där i vimlet och sträckte ut din hand
Som polstjärnan på himlen som hjälper en i land
Så råkades två stjärnor i rymdens oändlighet
Två tynande lanternor på havets ödslighet

Och den som börjat stelna, och trotsa kärleken
Befruktas till att leva och älska själv igen

Så vill jag bli som Solen som värmer dina ben
Som luften och som Jorden; som livet dom dej ger
Så vill jag bli som regnet, när vägen din känns hård
Och kunna fukta marken framför dej där du går

// Björn Afzelius

.

.

.

Nu är det som vackrast...

Förundras verkligen över de underbara färgerna som Moder Natur nu har klätt sig i. Hösten  är så härlig!! Fast varje årstid har naturligtvis sin tjusning, men skulle man se bara till färgerna så vinner hösten med hästlängder.

Björn Afzelius sjunger en låt om hösten som är väldigt fin och den går så här:

Det går emot höst, det börjar bli kallt
Det blir alltmer gott att vara inne.
Snart är den här, betraktelsens tid
Då sommaren bara är ett minne.

Man börjar få tid att se till varann,
Man får alltmer lust att va' tillsammans.
Det blir alltmer värt, när vinden tar i
Att känna en närhet till nån annan.

Det börjar bli dags att njuta den tid
Då alla färger är som vackrast,
Det börjar bli dags att njuta den tid
Då man skall skörda allt man sått.

Så låt det bli höst, vad rör det väl mig
Så länge din varma kropp pulserar.
Låt vinden ta i, du ligger ju här.
Min älskling, jag önskar inget mera.

Så här kommer några höstliga bilder från de senaste veckornas fotografering!

Ha en superfin dag alla och hoppas att solen skiner på Er!