Vill inte vara med på bild

Förstora

**************************

Postat 2015-11-13 19:54 | Läst 2360 ggr. | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

Sista blomman

Kan vara sista blomman

************

**********************

Förstora

******************

Postat 2015-11-13 16:46 | Läst 2724 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Buskskvätta

Buskskvätta (Saxicola rubetra) är en buskskvätta som tillhör familjen flugsnappare

Buskskvättan är brunspräcklig med en gulaktig gump och vit stjärt, med ett svart band i änden. Hannen är rostorange framtill under näbben och ned till halva bröstet. Buskskvättan är betydligt mindre än stenskvättan. Den hoplagda vingen är endast 75 mm lång. Kroppens hela längd är 125 mm, vingspannet 21–24 cm. Det kännetecken som bäst skiljer den från stenskvättan är att dess övergump har samma färg som ryggen. Dess sång är renare och mer omväxlande än stenskvättans och innehåller ofta härmstrofer.

Buskskvättan har, som namnet antyder, helt andra tillhåll än stenskvättan. Buskskvättan förekommer framför allt där marken är sank, till exempel på strandängar. Den har ett karaktäristiskt sätt att sitta på en lodrät kvist högt uppe i en buske eller på toppen av en hög kvist, med fötterna på mycket olika höjd, men ändå med kroppen upprätt. Den är livlig och har sprittande rörelser. Födan utgörs av smådjur, till exempel insekter och små sniglar. Buskskvättan födosöker framför allt på låga växter men kan också ta den på marken eller fånga den i luften.

Buskskvättan anländer sina häckningsområden mellan slutet av april och mitten av maj. Den lägger 5-7 grönblå ägg i ett öppet bo som byggs i en buske eller på en grästuva. Den lämnar häckningsområdena mellan mitten av augusti till mitten av september, men enstaka individer kan stanna kvar till oktober. Vinterkvarteren i Västafrika besätts i början av torrperioden i slutet av september till november, och de återvänder igen i februari och mars

**********************************************

*******************************

********************************

Postat 2015-11-11 18:07 | Läst 3188 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Strömstare

Strömstare (Cinclus cinclus) är en fågel i familjen strömstarar.

Den är den enda tättingen i Europa som både kan simma och dyka. Det är Norges nationalfågel.

Strömstaren blir cirka 15–18 centimeter lång, med ett vingspann på 26–30 centimeter. Näbben är rak och starkt hoptryckt i sidled. Vingarna är korta och kupiga, stjärten kort, i spetsen tvär. Vuxna fåglar ser tjocka och kortbenta ut på grund av den voluminösa fjäderdräkten. Flykten är snabb och rak utan bågar eller glid och med mycket snabba vingslag.

Fjäderdräkten ser förutom bröst och haka helsvart ut på håll, men är till största delen mörkt grå till brungrå med mörkarevattring främst över ryggen. Stjärtpennor, vingarna och huvud har en brunare nyans. Bröst och haka är lysande vita. Buken är hos nominatrasen närmast svart medan brittiska och centraleuropeiska fåglar har en kastanjebrun ton på buken och ibland även huvudet. Ben och iris är bruna medan näbben är nästan svart. Könen är lika. Juvenila fåglar är grå med vattring och har bara rent vitt på hakan medan bröst och buk är vattrat ljusgrå som blir mörkare nedåt buken.

Den vistas ständigt vid vatten, företrädesvis strömmande vattendrag, simmar och dyker mycket skickligt. I vattendraget kan strömstaren springa på bottnen i jakt på nattsländelarver och andra småkryp. Boet byggs vid vatten i stenklyftor, under broar och så vidare. Det har rund form och en liten öppning på ena sidan. Äggen (4–6, rent vita) ruvas, och ungarna föds upp av båda makarna.