Annons

Afghanistan 2021 - Nu börjar nog ett nytt kapitel igen

Produkter
(logga in för att koppla)

Sten-Åke Sändh

Aktiv medlem


Afghanistan 1978 - Saur (April)-revolutionen - och vägen till Kashmir - Fotosidan

Bilden ovan tog jag själv en halvtimme innan den tunga beskjutningen av ministerierna runt Pashtunistan Square i Kabul satte igång 28 april 1978. Klicka på bilden för fler bilder i tillhörande portfolio och länken för bakgrund och bloggar.

2008 skrev jag två bloggar om Afghanistan. 2018 var det 40 år sedan de två grenarna av den Afghanska kommunismen kunde samla sig till en gemensam statskupp mot den dåvarande regimen. Missnöjet grodde ur den misslyckade hanteringen av missväxt och svält som landet drabbats av 1972-73 och statens repression av kritiken. Den ena handlade om Afghanistan 1972 då landet fortfarande var ett sömnigt, fattigt och mer eller mindre bortglömt land som vi "travellers" måste passerade genom över land, på vägen mot Indien och Fjärran Östern. Den andra om kuppen och bakgrunden till denna.

Då på 70-talet var Afghanistan ett väldigt annorlunda land än idag. Det var ett förhållandevis enkelt land att resa i, väldigt mycket trevligare och lugnare än dåtidens Turkiet och Iran och inte minst Pakistan där aggressiviteten låg mycket mer på ytan. Det var inte ovanligt att se västerländska kvinnor resa både ensamma och i mindre grupper utan att bli antastade som i Turkiet, Iran eller Pakistan. Om man kom i fredliga avsikter och respekterade invånarna och deras seder, så kunde man resa i fullständig trygghet, som Jan Myrdal en gång uttryckte det, när han besökte landet några årtionden tidigare. Idag efter mer än 40 års polarisering och ryska, amerikanska och även svenska militära äventyr, så har tilliten till främlingarna fullständigt malts ner och resultatet är ett land som är ett av världens farligaste att besöka och resa i. Talibanerna är bara de sista i en lång rad av det lokala motståndet mot alla försök utifrån att sätta sig på afghanerna.

Nu väntar alla på den slutliga striden och den väntade segern för talibanerna och att världen vänder sig i stor trötthet och uppgivenhet bort för att bara glömma - utom möjligen Pakistan, Indien och inte minst Kina som vädrar morgonluft och nya möjligheter sedan de amerikanska soldaterna åkt hem utan att några som helst fredsavtal skrivits under som skulle kunna lägga band på talibanerna. Sannolikt väntar nu stora sociala förändringar för lokalbefolkningen.

Framtill nu har det mest varit den fantastiska Magda Gad och Svenska Afghanistankommittén som varit våra öron och ögon i landet men nu uppmanas alla svenskar av UD att lämna landet och vem kommer då att ta bilder och rapportera? Minns de 5-6 miljoner som mördades i Kongo under Kongokrigen på 90-talet som knappt ingen vågade sig för att rapportera om. Hur illa det verkligen gick där kan ni läsa i belgaren David van Reybroucks "Kongo en historia" som skrevs 2010 först.

Torsdagen 5/8 har Expressen en stor bakgrundsartikel som både summerar historien och Sveriges insatser militärt i Afghanistan.

Citat av sammanfattningen:
"Talibanerna tar över: ”Fel av Sverige att dra sig ur” (expressen.se)"

"Sverige inledde sin insats i Afghanistan vid årsskiftet 2001–2002 genom att skicka soldater till internationella styrkan Isaf. Som mest ingick runt 1 000 soldater i den svenska styrkan och sammanlagt tjänstgjorde fler än 7 000 på den svenska basen Camp Northern Light fram till 2014, då den överlämnades till den afghanska staten.

Isaf avvecklades 2014 och under senare år har Sverige haft färre än 50 soldater på plats i Afghanistan. De sista 16 svenskarna kom hem den 25 maj i år.

Sveriges insats i Afghanistan fick skarp kritik i en statlig utredning som lades fram 2017. Den nådde inte mål som förbättrad säkerhet och minskad fattigdom i landet, men bidrog till bättre utbildning och hälsa, särskilt för kvinnor och flickor. Detta enligt utredaren Tone Tingsgård, tidigare riksdagsledamot (S).

Den svenska styrkan kostade upp till 27,5 miljarder kronor från 2002 fram till 2014, då huvuddelen av svenskarna drogs tillbaka. Insatsen präglades av brist på samordning och samsyn, enligt utredningen. De flesta mål uppnåddes inte, men verksamheten i Afghanistan var en god övning för Försvarsmakten, säger utredaren."

Det är verkligen sorgligt att det inte kommit mer positivt ur mer än 40 års internationella ansträngningar för att utveckla och stabilisera Afghanistan och de 27,5 miljarder bara vi svenska skattebetalare plöjt ner i landet. Nu tyder det mesta på vi inom en mycket nära tid kommer att hamna på ruta ett igen när talibanerna lämnas i fred att ta hämnd på sina fiender och omdana dagens Afghanistan till ett nytt emirat/kalifat i fullständig mediaskugga. Jag undrar också hur det ska gå för kvinnorna i landet och allt alla ideella organisationer som likt Afghanistankommittén ändå försökt bygga upp landet så gott man förmått genom olika insatser inte minst genom att bygga skolhus och se till att barnen fick utbildning. Då 1978 var inte ens 10% läskunniga.

Även Magda Gad måste nog lämna landet nu även om hon säkert blir en av de sista som överger afghanerna. Jag kommer sakna henne och hennes viktiga reportage inte minst om talibanerna inifrån. Det kommer nog bli väldigt svårt nu för både journalister och fotografer att verka i Afghanistan. De brukar ju numera vara så att det är just dessa man verkligen ser till att skjuta när inte ens Röda Korsets personal respekteras. Det var länge sedan ett rött kors utgjorde något vidare skydd i världens konfliktområden, delvis också för att den symbolen missbrukats under många år av de stridande.

God natt Afghanistan! Det tar nog ett bra tag innan det blir dag igen.
 
Senast ändrad:
Tack för fantastisk läsning och fascinerande bilder. Jag skrev en hel del om Afghanistan under mina 30 år på Göteborgs-Postens utrikesredaktion och var i Kabul i början av 2002. Bilden på flickorna är ett av mina vackraste minnen från mitt yrkesliv, första dagen flickor tilläts gå i skola efter talibanernas fall. Hästarna är från en match i nationalsporten buzkashi, där fenomenalt skickliga ryttare kämpar om ett getskinn.
"Lyxhotellet" Intercontinental var f ö då sönderskjutet, iskallt mitt i vintern och vatten fick man i hinkar.Kabul2002-5-2.jpgKabul2002-10-2.jpgKabul2002-15-2.jpgKabul2002-21-2.jpgKabul2002-31.jpg
 
Tack själv Jan, bilden på flickorna ovan är väldigt väldigt fin. Har du någon länk till fler av dina bilder så är jag jätteintresserad. De jag ser här bär ju i några fall tydliga spår av kriget. Värst drabbades väl Kabul under det förfärliga inbördeskriget då just Kabul sköts sönder och samman.

Jag undrar nu om det värsta som kan hända egentligen kommer vara om talibanerna tar över. Det kanske faktiskt är så att ett nytt inbördeskrig står för dörren mellan en ny "Norra Alliansen" där kirgiserna i Pansjir, hazarerna i Hazarajat och uzbekerna tillsamnans tar sig an talibaner och pashtunska nationalister som de gjorde på 90-talet. I Herat läste jag att gamla Mujaheddin tydligen har vaknat till liv också. Iran backar möjligen också shiamuslimerna i landet framöver. De föredrar nog att hazarerna blir kvar i Afganistan än översvämmar Iran igen som flyktingar. Vi har nog inte sett slutet på detta ännu för nu organiseras motståndet. Talibanerna kan nog inte räkna med någon snabb bestående W.O.-seger.

Synd att du inte fick se Afghanistan från en bättre sida
 
Senast ändrad:
Hoppas den funkar, annars får jag göra ett nytt försök.

Stämningen i Kabul då var närmast upprymd. De var glada att talibanerna var borta. En biograf hade öppnats (visade pakistanska såpoperor) och på bröllop spelades musik. Folk gick till fotografer för att bli avbildade, samma antika lådkameror som du har bild på.
Men jag intervjuade också personer som sa att, ja, det var bra att USA kom men också tillade: De får inte stanna för länge. Då kör vi ut dem, som vi gjorde med britterna och med Sovjet.
Nu är vi där.
 
Senast ändrad:
Hade inte tänkt kommentera i denna tråden, men nu kan jag inte låta bli länge. Tycker att det är bra att väst lämnar A-stan och Afghanerna ifred och låter dom lösa sina problem själva. Uppenbarligen vill Afghanerna inte ha någon hjälp utifrån och efter 40 år av utländsk inblandning har det inte förändrats speciellt mycket och varför skall anda länders söner (och döttrar) offra livet för att blanda sig i andra länders inre angelägenheter när dom ändå inte är önskvärda, egentligen !?

Själv såg jag att väst (och världsamfundet) koncentrerade sig på att hjälpa (t ex) nordkoreanerna ur Kim Jon-Un's, klor istället, den hjälpen skulle sannolikt tas emot med öppna armar, men tyvärr omöjliggör Kina att så skall ske. Vilken värld vi lever i, egentligen. Tur att man är barnlös, på gott och ont.
 
Mina bilder är tagna med en enkel kompaktkamera, Konica eller Canon, och förmodligen en negativfilm Fuji 400. Skannade efter bästa förmåga. På denna resa hade jag förmånen att få resa med en professionell fotograf, Adam Ihse, vars bilder förstås var så mycket bättre.
Jag lämnar nu diskussionen om Afghanistan, den hör hemma på andra ställen. Bilder pratar jag däremot gärna om.
 
Hade inte tänkt kommentera i denna tråden, men nu kan jag inte låta bli länge. Tycker att det är bra att väst lämnar A-stan och Afghanerna ifred och låter dom lösa sina problem själva. Uppenbarligen vill Afghanerna inte ha någon hjälp utifrån och efter 40 år av utländsk inblandning har det inte förändrats speciellt mycket och varför skall anda länders söner (och döttrar) offra livet för att blanda sig i andra länders inre angelägenheter när dom ändå inte är önskvärda, egentligen !?

Faktum är att en stor dela av Afghanerna vill ha kvar hjälpen, men att talibanerna och deras sympatisörer vill ha bort hjälpen är inte så konstigt.
 
Faktum är att en stor dela av Afghanerna vill ha kvar hjälpen, men att talibanerna och deras sympatisörer vill ha bort hjälpen är inte så konstigt.
Är medveten om det, men jag är ändå av uppfattningen att det är bättre väst drar sig ur, efter 40 års intervention. Västs inblandning har ju (som konstaterats) inte hjälp speciellt mycket.

Dessutom säger även dom som vill ha hjälp, att dom (väst) får gärna komma och hjälpa till, bara dom inte stannar för länge, vad jag förstått.
 
Tror inte alla dom unga tjejer som kunnat gå i skolan och utbilda sig håller med dig
Jag svarar med detta som sista inlägg i denna tråden; Först vill dom inte ha väst i A-stan (för länge), sedan har 40 års intervention inte hjälpt så där vansinnigt mycket, då konflikterna fortgått trots västs närvaro, och nu när väst lämnar, är dom tillbaka på ruta ett.

A-stan måste lösa sina problem själva, de är som en missbrukare. Man kan inte hjälpa en missbrukare att upphöra med sitt missbruk, om denne inte själv vill.
 
I978 skrev jag två bloggar om Afghanistan.
Var publicerade du dessa? :–)

Intressant skrivet med personliga erfarenheter.

Om man googlar "afghanistan 70s" (dvs https://www.google.com/search?q=afg...drjA7UQ_AUoAXoECAEQAw&biw=1400&bih=1201&dpr=1 ) så får man se en hel del bilder som visar hur pass modernt Afghanistan trots allt var på 1970-talet. Landet var åtminstone inte lika misogynt som nu, och värre (mycket värre!) lär det bli. Flera generationer afghaner har fått lida av en katastrof som Sovjetunionen kanske inte satte igång men eldade på rejält 1979.
Sannolikt väntar nu stora sociala förändringar för lokalbefolkningen.
Det var nog dagens anders (svensk förkortning av "understatement"). Det har redan kommit rapporter om talibanska illdåd.

Och Sverige vill inte låta afghanska tolkar komma hit. Skamligt!
Den svenska styrkan kostade upp till 27,5 miljarder kronor från 2002 fram till 2014, då huvuddelen av svenskarna drogs tillbaka. Insatsen präglades av brist på samordning och samsyn, enligt utredningen. De flesta mål uppnåddes inte, men verksamheten i Afghanistan var en god övning för Försvarsmakten, säger utredaren."
Att få god övning var väl huvudsyftet med den svenska insatsen?

Titta på bilderna via Google-länken ovan. De visar hur jävla illa det har gått för de afghanska kvinnorna de senaste 40 åren.
 
Jag svarar med detta som sista inlägg i denna tråden; Först vill dom inte ha väst i A-stan (för länge), sedan har 40 års intervention inte hjälpt så där vansinnigt mycket, då konflikterna fortgått trots västs närvaro, och nu när väst lämnar, är dom tillbaka på ruta ett.

A-stan måste lösa sina problem själva, de är som en missbrukare. Man kan inte hjälpa en missbrukare att upphöra med sitt missbruk, om denne inte själv vill.

Missbrukarmetaforen funkar inte för ett land som Afghanistan som egentligen är mer av ett etniskt pussel med olika bitar, som egentligen inte alls passar särskilt bra ihop, än en nationalstat som måste bygga på någon form av koncensus för att kunna fungera.

Traditionellt valde man landets ledare på ett stormöte (loja jirga) där områdets dominerande klaner gjorde upp om vem som skulle utses till "kung". Afghanistan var ju ett kungarike fram till 1972 om jag inte minns fel. Kung Zahir avsattes just för att han inte klarade av att hantera svälten. Med Muhammed Dauods statskupp (släkting till kungen) sattes den ordningen och legitimiteten ur spel och på den vägen är det. Efter det har statsledningen inte haft något folkligt stöd.

Med kommunisternas maktövertagande utmanades även islam som nästan 100% i landet oavsett etnisk tillhörighet bekänner sig till. Det tog bara ett år för de afghanska kommunisterna att fullständigt tappa greppet och börja mörda varandra. Då gick ryssarna in på en inbjudan (vänskapsavtal) från de afghanska kommunisterna. Efter det har det inte funnits någon jämvikt och stabilitet längre politiskt.

Kalla kriget rådde och en front gick i Afghanistan, en annan i många afrikanska stater och ryssarna övergav bl.a. de hopplösa somalierna och satsade på Etiopien istället, även det i början på 70-talet och även det efter en svår svältkatastrof. I detta fick Etiopien och Afghanistan en mycket liknande utveckling med kamp mot lokala kommunister och ryssar. USA gjorde vad de kunde för att destabilisera.

Att USA gav sig på Afghanistan var nog för att Busch och den amerikanska opinionen vill visa musklerna för världen efter 11 septemberattacken i NewYork. De blev kvar i 20 år till en kostnad av 9000 miljarder .... dollar och en stor grushög i Afghanistan, tusentals döda amerikaner och Nato-soldater samt 250 000 döda afghaner. USA vann snabbt kriget men förlorade som på flera andra ställen "freden".

Jag tror tyvärr precis som Tony att vi nog måste lämna Afghanistan ifred. Det är bara afghanerna som kan skapa ett nytt stabilt jämviktsläge och det kommer att ta tid.

Tyvärr är förutsättningarna inte de bästa utan mycket sämre än på 70-talet. Befolkningen är förmodligen drygt tre ggr större än på 70-talet och redan ryssarna förstörde mycket av de livsviktiga karez-systemen med underjordiska bevattningskanaler på landsbygden och drev befolkningen till mer lättövervakade städer och tätorter. Så kampen om vattnet har hårdnat betydligt vilket inte minst märks på landsbygden där våld är vanligt mellan hazarer och pashtunska nomader som slåss om samma ytor och samma vatten.

Herat hade 100 000 inv. på 70-talet och idag bor mer än tre ggr fler där. Kabul idag är en jättestad med minst fem ggr fler invånare idag än på 70-talet. Motsättningen mellan stad och land har aldrig varit större och det ligger som ytterligare ett konfliktraster ovanpå allt annat.

Lycka till med att lösa den ekvationen, vem än som tar sig an den uppgiften så kan den knappast kunna räkna med att få göra det i fred. Vi kan nog vara rätt säkra på att landets olika maktgrupperingar kommer både söka och få stöd utifrån vilket garanterat kommer förlänga lidandet.
 
Senast ändrad:
Afghanistan är förlorat. Talibanerna tar över oavsett vad vi i väst tycker. Det är ännu ett exempel på hur svårt/omöjligt det är att utifrån påverka och omdana ett land, en befolkning och kultur. Afghanistan är väl egentligen inget land med EN befolkning och EN kultur. Vi får acceptera misslyckandet och gå vidare.
 
Afghanistan är förlorat. Talibanerna tar över oavsett vad vi i väst tycker. Det är ännu ett exempel på hur svårt/omöjligt det är att utifrån påverka och omdana ett land, en befolkning och kultur. Afghanistan är väl egentligen inget land med EN befolkning och EN kultur. Vi får acceptera misslyckandet och gå vidare.

Möjligen är lösningen en delning av landet och möjligen kommer denna delning att ske på slagfälten. Talibanernas etniska bas pashtunerna uppskattas till 40-45% av befolkningen, så de andra folken utgör faktiskt en majoritet. Pashtunerna i norr och nordost med en stor befolkning även i angränsande västra Pakistan med Peshawar som centrum. De andra dominerar i nordväst och i centrala höglandet. Städerna är blandade.
 
Senast ändrad:
Afghanistan är förlorat. Talibanerna tar över oavsett vad vi i väst tycker. Det är ännu ett exempel på hur svårt/omöjligt det är att utifrån påverka och omdana ett land, en befolkning och kultur. Afghanistan är väl egentligen inget land med EN befolkning och EN kultur. Vi får acceptera misslyckandet och gå vidare.
Det är människor du uttrycker dig om
 
Möjligen är lösningen en delning av landet och möjligen kommer denna delning att ske på slagfälten. Talibanernas etniska bas pashtunerna uppskattas till 40-45% av befolkningen, så de andra folken utgör faktiskt en majoritet. Pashtunerna i norr och nordost med en stor befolkning även i angränsande västra Pakistan med Peshawar som centrum. De andra dominerar i mordväst och i centrala höglandet. Städerna är blandade.
Tyvärr äger väl talibanerna en stor majoritet av våldskapitalet och det kommer att avgöra landets närmaste framtid.
 
Möjligen är lösningen en delning av landet och möjligen kommer denna delning att ske på slagfälten. Talibanernas etniska bas pashtunerna uppskattas till 40-45% av befolkningen, så de andra folken utgör faktiskt en majoritet. Pashtunerna i norr och nordost med en stor befolkning även i angränsande västra Pakistan med Peshawar som centrum. De andra dominerar i mordväst och i centrala höglandet. Städerna är blandade.
Mycket intressant. Jag har aldrig varit insatt i landets historia och nyhetsbevakningen i SVT och lokalblaskan har alltid varit snuttefierad och ytlig.
Med fler pusselbitar så faller luckorna bort och historien tar plats.
Man kan undra om de ungdomar i våra militära styrkor som skickats dit egentligen har vetat vad de gett sig in i.
 
Att USA gav sig på Afghanistan var nog för att Busch och den amerikanska opinionen vill visa musklerna för världen efter 11 septemberattacken i NewYork.
USA invaderade Afghanistan för att landet härbärgerade Usama bin Ladin och al-Qaida. I stort sett hela världen gav sitt stöd till det (eller protesterade åtminstone inte).
NATO deltog eftersom artikel 5 i atlantpaktsavtalet aktiverades (för första gången).

När det inte gick fort att eliminera al-Qaida hade inte USA någon vidare utarbetad plan för vad de skulle göra. Erfarenheterna efter andra världskriget om hur man utplånar en stat och bygger upp en ny tycks ha tappats bort.
Jag tror tyvärr precis som Tony att vi nog måste lämna Afghanistan ifred. Det är bara afghanerna som kan skapa ett nytt stabilt jämviktsläge och det kommer att ta tid.
Om västvärlden överger Afghanistan så lämnar vi fältet öppet för Kina. Det kinesiska kommunistpartiet har ingen anledning att invadera Afghanistan militärt utan kommer att använda liknande metoder som man har använt i Afrika för att försäkra sig om inflytande. Kina har inte eller någon inhemsk folklig opinion att ta hänsyn till.
 
ANNONS