Katastrof och ocker! [gummit släpper på Nikonkameror]

[Grevture]

Jag kan kanske bidra till att öka förvirringen ytterligare kring det här fenomenet.

Jag hoppade ju in i den här tråden när den var ny för runt ett år sedan. Jag har ju sett en hel del skrivet kring det här fenomenet (i synnerhet på Dpreview för några år sedan - men då mest kring D2-generationen av proffskameror). Jag har även pratat med flera olika press- och sportfotografer och av alla dem (det här var alltså sådana som kör Nikon) var det bara en som sett fenomenet och då på en enda kamera.

Själv kör jag nu min fjärde och femte Nikon-kamera parallellt, två D3-hus. Ett som jag jag skaffade precis när D3 kom ut i slutet av 2007, ett som jag köpte begagnat i början av förra hösten. Min ursprungliga D3 har använts i stort sett dagligen sedan den var ny, ligger ständigt och skramlar i ryggsäcken och ser ut därefter. Repig och sliten. Tumgreppet bak på minneskortsluckan är nästan blankslitet men alla gummigrepp sitter som berget (precis som de gjort på mina tidigare Nikon-kameror. Kan tilläggas att kameran (ofta) blivit regnad på och att den använts i allt från stark hetta till rejäl kyla och allt däremellan.

Mitt andra D3-hus som jag som sagt köpte begagnat hade gått runt 170000 bilder och var i ganska fint skick (alltså fram till att jag började använda det bortsett just från att gummigreppen var nötta och lite blankslitna. Jag hann köra runt 30000 bilder med det huset under hösten och allt var frid och fröjd.

Så åkte jag till Peru över jul och nyår. Hade med mig D3 nummer 2 och en lånad D7000. Kompisen hade med sig en D3s och en D300. Efter några dagar for vi ned till öknen runt Nazca. Ni vet där de har lagt ut stenar som bildar gigantiska figurer som enklast ses från flygplan. Kan rekommenderas om ni har vägarna förbi. Hur som helst där rådde torrt ökenklimat, runt 20 grader varmt. Tänk trevlig inte allt för varm svensk sommardag ungefär. Där lossnade plötsligt tumgreppet nästan helt, gummit framtill på greppet delvis och till och med gummit under objektivfattningen (som i alla fall jag nästan aldrig rör vid) sitter lite löst. Det gick tvärt från att sitta fast till att inte göra det inom loppet av ett par timmar.

Ingen av de andra tre Nikon-kamerorna (eller objektiven) som var med på resan fick några sådana problem och inte fick de några problem under veckan i regnskog sedan heller (mycket varmare och rejält fuktigt, så att man fick problem med imma i objektiven).

Jag har inte brytt mig så mycket om att gummigreppen på ena kameran hänger lite på trekvart, men märkligt är det.

Det som förbryllar mig med det här fenomenet är att
- det trots allt verkar drabba ett ganska litet antal kameror (totalt sett)
- att det verkar drabba vissa personer oftare än andra, men att man som i mitt fall kan ha en kamera som drabbas och andra som är lika mycket använda som inte drabbas
- att det verkar uppstå i vilt skiftande klimat/förhållanden. Om inte Åre förändrats drastiskt sedan jag var där senast så är väl inte de en snustorr stenöken, eller vad säger du Ola?
- att det inte verkar ha speciellt mycket med mängden användning/slitage att göra. Det finns ju gott om D2- och D3-kameror som gått många, många hundratusen exponeringar utan att greppen släpper
- att det ofta verkar uppstå ganska tvärt för en del, och uppstå gradvis för andra
- Trots att Canon-kameror används på liknande sätt och av liknande människor så har jag aldrig hört talas som fenomenet där

Kort sagt, fenomenet verkar uppstå märkligt slumpmässigt.

 

[Ola Rockberg]

Jag kan kanske bidra till att öka förvirringen ytterligare kring det här fenomenet.

Jag hoppade ju in i den här tråden när den var ny för runt ett år sedan. Jag har ju sett en hel del skrivet kring det här fenomenet (i synnerhet på Dpreview för några år sedan - men då mest kring D2-generationen av proffskameror). Jag har även pratat med flera olika press- och sportfotografer och av alla dem (det här var alltså sådana som kör Nikon) var det bara en som sett fenomenet och då på en enda kamera.

Själv kör jag nu min fjärde och femte Nikon-kamera parallellt, två D3-hus. Ett som jag jag skaffade precis när D3 kom ut i slutet av 2007, ett som jag köpte begagnat i början av förra hösten. Min ursprungliga D3 har använts i stort sett dagligen sedan den var ny, ligger ständigt och skramlar i ryggsäcken och ser ut därefter. Repig och sliten. Tumgreppet bak på minneskortsluckan är nästan blankslitet men alla gummigrepp sitter som berget (precis som de gjort på mina tidigare Nikon-kameror. Kan tilläggas att kameran (ofta) blivit regnad på och att den använts i allt från stark hetta till rejäl kyla och allt däremellan.

Mitt andra D3-hus som jag som sagt köpte begagnat hade gått runt 170000 bilder och var i ganska fint skick (alltså fram till att jag började använda det bortsett just från att gummigreppen var nötta och lite blankslitna. Jag hann köra runt 30000 bilder med det huset under hösten och allt var frid och fröjd.

Så åkte jag till Peru över jul och nyår. Hade med mig D3 nummer 2 och en lånad D7000. Kompisen hade med sig en D3s och en D300. Efter några dagar for vi ned till öknen runt Nazca, ni vet där de har lagt ut stenar som bilar gigantiska figurer som enklast ses från flygplan. Kan rekommenderas om ni har vägarna förbi. Hur som helst där rådde torrt ökenklimat, runt 20 grader varmt. Tänk trevlig inte allt för varm svensk sommardag ungefär. Där lossnade plötsligt tumgreppet nästan helt, gummit framtill på greppet delvis och till och med gummit under objektivfattningen (som i alla fall jag nästan aldrig rör vid) sitter lite löst. Det gick tvärt från att sitta fast till att inte göra det.

Ingen av de andra tre Nikon-kamerorna fick några sådana problem och inte fick de några problem under veckan i regnskog sedan heller (mycket varmare och rejält fuktigt, så att man fick problem med imma i objektiven).

Jag har inte brytt mig så mycket om att gummigreppen på ena kameran hänger lite på trekvart, men märkligt är det.

Det som förbryllar mig med det här fenomenet är att
- det trots allt verkar drabba ett ganska litet antal kameror (totalt sett)
- att det verkar drabba vissa personer oftare än andra, men att man som i mitt fall kan ha en kamera som drabbas och andra som är lika mycket använda som inte drabbas
- att det verkar uppstå i vilt skiftande klimat/förhållanden. Om inte Åre förändrats drastiskt sedan jag var där senast så är väl inte de en snustorr stenöken, eller vad säger du Ola?
- att det inte verkar ha speciellt mycket med mängden användning/slitage att göra. Det finns ju gott om D2- och D3-kameror som gått många, många hundratusen exponeringar utan att greppen släpper
- att det ofta verkar uppstå ganska tvärt för en del, och uppstå gradvis för andra
- Trots att Canon-kameror används på liknande sätt och av liknande människor så har jag aldrig hört talas som fenomenet där

Kort sagt, fenomenet verkar uppstå märkligt slumpmässigt.

Tack för inlägget Martin!
Du kanske vet om Nikon funderar på det här bekymret eller om de inte ens betraktar det som ett bekymmer , knepigt är det! Nu har jag i alla fall fått två objektiv och ett hus lagat så förhoppningsvis ska de hålla ett tag till.

 

[snap01]

Jag kan kanske bidra till att öka förvirringen ytterligare kring det här fenomenet.

Jag hoppade ju in i den här tråden när den var ny för runt ett år sedan. Jag har ju sett en hel del skrivet kring det här fenomenet (i synnerhet på Dpreview för några år sedan - men då mest kring D2-generationen av proffskameror). Jag har även pratat med flera olika press- och sportfotografer och av alla dem (det här var alltså sådana som kör Nikon) var det bara en som sett fenomenet och då på en enda kamera.

Själv kör jag nu min fjärde och femte Nikon-kamera parallellt, två D3-hus. Ett som jag jag skaffade precis när D3 kom ut i slutet av 2007, ett som jag köpte begagnat i början av förra hösten. Min ursprungliga D3 har använts i stort sett dagligen sedan den var ny, ligger ständigt och skramlar i ryggsäcken och ser ut därefter. Repig och sliten. Tumgreppet bak på minneskortsluckan är nästan blankslitet men alla gummigrepp sitter som berget (precis som de gjort på mina tidigare Nikon-kameror. Kan tilläggas att kameran (ofta) blivit regnad på och att den använts i allt från stark hetta till rejäl kyla och allt däremellan.

Mitt andra D3-hus som jag som sagt köpte begagnat hade gått runt 170000 bilder och var i ganska fint skick (alltså fram till att jag började använda det bortsett just från att gummigreppen var nötta och lite blankslitna. Jag hann köra runt 30000 bilder med det huset under hösten och allt var frid och fröjd.

Så åkte jag till Peru över jul och nyår. Hade med mig D3 nummer 2 och en lånad D7000. Kompisen hade med sig en D3s och en D300. Efter några dagar for vi ned till öknen runt Nazca. Ni vet där de har lagt ut stenar som bildar gigantiska figurer som enklast ses från flygplan. Kan rekommenderas om ni har vägarna förbi. Hur som helst där rådde torrt ökenklimat, runt 20 grader varmt. Tänk trevlig inte allt för varm svensk sommardag ungefär. Där lossnade plötsligt tumgreppet nästan helt, gummit framtill på greppet delvis och till och med gummit under objektivfattningen (som i alla fall jag nästan aldrig rör vid) sitter lite löst. Det gick tvärt från att sitta fast till att inte göra det inom loppet av ett par timmar.

Ingen av de andra tre Nikon-kamerorna (eller objektiven) som var med på resan fick några sådana problem och inte fick de några problem under veckan i regnskog sedan heller (mycket varmare och rejält fuktigt, så att man fick problem med imma i objektiven).

Jag har inte brytt mig så mycket om att gummigreppen på ena kameran hänger lite på trekvart, men märkligt är det.

Det som förbryllar mig med det här fenomenet är att
- det trots allt verkar drabba ett ganska litet antal kameror (totalt sett)
- att det verkar drabba vissa personer oftare än andra, men att man som i mitt fall kan ha en kamera som drabbas och andra som är lika mycket använda som inte drabbas
- att det verkar uppstå i vilt skiftande klimat/förhållanden. Om inte Åre förändrats drastiskt sedan jag var där senast så är väl inte de en snustorr stenöken, eller vad säger du Ola?
- att det inte verkar ha speciellt mycket med mängden användning/slitage att göra. Det finns ju gott om D2- och D3-kameror som gått många, många hundratusen exponeringar utan att greppen släpper
- att det ofta verkar uppstå ganska tvärt för en del, och uppstå gradvis för andra
- Trots att Canon-kameror används på liknande sätt och av liknande människor så har jag aldrig hört talas som fenomenet där

Kort sagt, fenomenet verkar uppstå märkligt slumpmässigt.

samtliga D700 jag haft på utlandsjobb i varma länder har gummit släppt på däremot den jag bara kört på hemmaplan sitter gummit fortfarande kvar. På min Canon kameror har gummit suttit fast på samtliga utom på min 1ds mark 2 men den var visserligen stenhård körd med på mycket utlandsjobb i 3års tid så att det gummit började släppa anser jag mer eller mindre normalt för det var extremt hårt slitage på den kameran. Däremot på min D3x så satt gummit kvar trots utlandsjobb.
Men jag kan bara ge en eloge till all bra service jag har fått av Nkon i solna. Nu har jag visserligen varit lite oturs förföljd o vissa gånger klantat till det som när jag tappade den nyservade 24-70 i golvet när jag hämtade ut den, så det var bara skriva in den igen på en gång.

 

[Christer5]

Lång tråd och jag har inte läst allt men man kan undra varför inte byta till ett bättre system ?

 

[Ola Rockberg]

Men jag kan bara ge en eloge till all bra service jag har fått av Nkon i solna..

Nikon i Solna verkar vara mycket duktiga på att fixa grejerna. De båda objektiv och det hus de fixade åt mig gick mycket snabbt och det ser väldigt bra ut också. Jag betvivlar inte deras yrkesskicklighet för fem öre.

Däremot undrar jag hur Nikon (som företag, inte serviceteknikerna) resonerar kring det här fenomenet med det "mystiska gummit" ... ?

 

[Grevture]

Nikon i Solna verkar vara mycket duktiga på att fixa grejerna. De båda objektiv och det hus de fixade åt mig gick mycket snabbt och det ser väldigt bra ut också. Jag betvivlar inte deras yrkesskicklighet för fem öre.

Däremot undrar jag hur Nikon (som företag, inte serviceteknikerna) resonerar kring det här fenomenet med det "mystiska gummit" ... ?

Det lite förbryllande är ju att det är ett fenomen som funnits där i ganska många år. Förmodligen som sagt på det stora hela sällsynt, men tillräckligt vanligt för att det skall uppstå diskussion kring det. Det innebär att det antagligen har kostat Nikon en hel del - även om de ofta tar betalt för att fixa det så är ju reparationer i sig troligen ingen vinstaffär för dem, och alla de gånger de fixar det gratis är ju en tydlig kostnad för företaget. Att de då inte lyckats lista ut vad det beror på verkar ju lite märkligt - det känns som om Canon vet något om gummi och/eller klister som som de inte berättat för Nikon

Jag kan för övrigt tillägga att på min D3 där gummigreppen nu sitter löst så verkar det som om gummit svällt och inte riktigt längre får plats där det skall sitta. Så min gissning är att det i alla fall i mitt fall mer är ett problem med själva gummit än med klistret. Vet inte om detsamma gäller för andra.

Skulle vara kul att prata lite med serviceteknikerna och höra om de har några teorier.

 

[Ola Rockberg]

Jag kan för övrigt tillägga att på min D3 där gummigreppen nu sitter löst så verkar det som om gummit svällt och inte riktigt längre får plats där det skall sitta. Så min gissning är att det i alla fall i mitt fall mer är ett problem med själva gummit än med klistret. Vet inte om detsamma gäller för andra.

Japp, gummit expanderar/sväller/växer eller vad man nu ska kalla det. På mina zoomringar låg gummit utanför det ytrymme där de skulle ligga. Du får gärna höra av dig Martin om du råkar höra vad teknikerna har för idéer om fenomenet ...

 

[iSolen.se]

Jag kan kanske bidra till att öka förvirringen ytterligare kring det här fenomenet.

Jag hoppade ju in i den här tråden när den var ny för runt ett år sedan. Jag har ju sett en hel del skrivet kring det här fenomenet (i synnerhet på Dpreview för några år sedan - men då mest kring D2-generationen av proffskameror). Jag har även pratat med flera olika press- och sportfotografer och av alla dem (det här var alltså sådana som kör Nikon) var det bara en som sett fenomenet och då på en enda kamera.

Själv kör jag nu min fjärde och femte Nikon-kamera parallellt, två D3-hus. Ett som jag jag skaffade precis när D3 kom ut i slutet av 2007, ett som jag köpte begagnat i början av förra hösten. Min ursprungliga D3 har använts i stort sett dagligen sedan den var ny, ligger ständigt och skramlar i ryggsäcken och ser ut därefter. Repig och sliten. Tumgreppet bak på minneskortsluckan är nästan blankslitet men alla gummigrepp sitter som berget (precis som de gjort på mina tidigare Nikon-kameror. Kan tilläggas att kameran (ofta) blivit regnad på och att den använts i allt från stark hetta till rejäl kyla och allt däremellan.

Mitt andra D3-hus som jag som sagt köpte begagnat hade gått runt 170000 bilder och var i ganska fint skick (alltså fram till att jag började använda det bortsett just från att gummigreppen var nötta och lite blankslitna. Jag hann köra runt 30000 bilder med det huset under hösten och allt var frid och fröjd.

Så åkte jag till Peru över jul och nyår. Hade med mig D3 nummer 2 och en lånad D7000. Kompisen hade med sig en D3s och en D300. Efter några dagar for vi ned till öknen runt Nazca. Ni vet där de har lagt ut stenar som bildar gigantiska figurer som enklast ses från flygplan. Kan rekommenderas om ni har vägarna förbi. Hur som helst där rådde torrt ökenklimat, runt 20 grader varmt. Tänk trevlig inte allt för varm svensk sommardag ungefär. Där lossnade plötsligt tumgreppet nästan helt, gummit framtill på greppet delvis och till och med gummit under objektivfattningen (som i alla fall jag nästan aldrig rör vid) sitter lite löst. Det gick tvärt från att sitta fast till att inte göra det inom loppet av ett par timmar.

Ingen av de andra tre Nikon-kamerorna (eller objektiven) som var med på resan fick några sådana problem och inte fick de några problem under veckan i regnskog sedan heller (mycket varmare och rejält fuktigt, så att man fick problem med imma i objektiven).

Jag har inte brytt mig så mycket om att gummigreppen på ena kameran hänger lite på trekvart, men märkligt är det.

Det som förbryllar mig med det här fenomenet är att
- det trots allt verkar drabba ett ganska litet antal kameror (totalt sett)
- att det verkar drabba vissa personer oftare än andra, men att man som i mitt fall kan ha en kamera som drabbas och andra som är lika mycket använda som inte drabbas
- att det verkar uppstå i vilt skiftande klimat/förhållanden. Om inte Åre förändrats drastiskt sedan jag var där senast så är väl inte de en snustorr stenöken, eller vad säger du Ola?
- att det inte verkar ha speciellt mycket med mängden användning/slitage att göra. Det finns ju gott om D2- och D3-kameror som gått många, många hundratusen exponeringar utan att greppen släpper
- att det ofta verkar uppstå ganska tvärt för en del, och uppstå gradvis för andra
- Trots att Canon-kameror används på liknande sätt och av liknande människor så har jag aldrig hört talas som fenomenet där

Kort sagt, fenomenet verkar uppstå märkligt slumpmässigt.

Min D700 har nyligen varit i Chile, rätt varmt, det var sommar där, och en period i ökenmiljö.

Kan det vara torka och värme? Jag bär ofta kameran i greppet. Framsidan klarar sig men tumgreppet kryper. Har oftast tung optik monterad. Vertikalgreppet på.

 

[Ola Rockberg]

Kan det vara torka och värme?

Om problemet är värmerelaterat torde södra Europa och andra varma länder lida mer av problemet än Sverige i rimlighetens namn ...

 

[Grevture]

Om problemet är värmerelaterat torde södra Europa och andra varma länder lida mer av problemet än Sverige i rimlighetens namn ...

Är det torrt klimat och värme som är problemet så borde din kamera varit helt immun ...

Jag hade lite kunnat förstå problemet om vi talar rejäl värme, men där i Peru där jag fick problem var det ju mindre varmt än vi hade i Stockholm idag (för att nu ta ett exempel). Min första D3 (som inte drabbats) har jag haft med mig i Death Valley och fotat och där är det varmt så det räcker ... Plus att jag stått med samma kamera runt fotbollsplaner och annat här hemma soliga sommardagar då man nästan bränt sig på kamera och objektiv.

Som sagt, märkligt.

 

[iSolen.se]

Är det torrt klimat och värme som är problemet så borde din kamera varit helt immun ...

Jag hade lite kunnat förstå problemet om vi talar rejäl värme, men där i Peru där jag fick problem var det ju mindre varmt än vi hade i Stockholm idag (för att nu ta ett exempel). Min första D3 (som inte drabbats) har jag haft med mig i Death Valley och fotat och där är det varmt så det räcker ... Plus att jag stått med samma kamera runt fotbollsplaner och annat här hemma soliga sommardagar då man nästan bränt sig på kamera och objektiv.

Som sagt, märkligt.

Då måste man dra slutsatsen att det är sydamerika man ska undvika.

 

[Helmetrock]

Då måste man dra slutsatsen att det är sydamerika man ska undvika.

Och Åre var visst inte bra det heller... Det kanske har med avståndet från ekvatorn att göra? Ju längre norrut/söderut man kommer desto lösare sitter gummit?

Fast jag ha varit på Sydpolen och gummit på min D300s sitter fortfarande där det ska, hyfsat iallafall.

 

[Torparfarsan]

Ingen som tänkt på att det kan vara hudfettet som har ett finger med i spelet? Minns att på den tiden jag vandrade i fjällen hade jag smör i aluminiumburkar med gummitätning och där fettet fick dessa gummiringar att svälla enormt. Dessa gummiringars omkrets ökade med ca en centimeter eller något mer så att de blev helt oanvändbara.

 

[Mesch]

Ingen som tänkt på att det kan vara hudfettet som har ett finger med i spelet? Minns att på den tiden jag vandrade i fjällen hade jag smör i aluminiumburkar med gummitätning och där fettet fick dessa gummiringar att svälla enormt. Dessa gummiringars omkrets ökade med ca en centimeter eller något mer så att de blev helt oanvändbara.

Det teorin finns i alla trådar rörande detta svällande, även i denna (högre upp alltså!)

 

[Mankan G]

Om någon har missat det så ...

är ersättningsbitarna, ja gummibitarna alltså aningens mindre än original. Enligt Nikons tekniker.

Det konstiga är att de var det när jag lämnade in min D2X för gummibyte för en massa år sedan men även nu senast när jag lämnade in min nuvarande D700. Reservdelarna tillverkas i andra storlekar än "originaldelarna"?

Hur som helst så har gummit suttit som berget när reservdelarna väl kommit på plats.....

 

[martinh]

Någon som vet om Nikon har blivit anmälda till ARN för detta och om det är någon mening att göra en anmälan.

Känns så sjukt störande att betala 2300kr för ett par gummibitar, och nu har dessutom gummit på 24-70 börjat växa. Segt.

 

[Ola Rockberg]

Om någon har missat det så ...

är ersättningsbitarna, ja gummibitarna alltså aningens mindre än original. Enligt Nikons tekniker.

Det konstiga är att de var det när jag lämnade in min D2X för gummibyte för en massa år sedan men även nu senast när jag lämnade in min nuvarande D700. Reservdelarna tillverkas i andra storlekar än "originaldelarna"?

Hur som helst så har gummit suttit som berget när reservdelarna väl kommit på plats.....

Då vekar ju Nikon ha koll på att gummit är en svag länk i sammanhanget om de har specialanpassat reservdelarna ... eller hur ska man tolka det?

 

[Grevture]

Ingen som tänkt på att det kan vara hudfettet som har ett finger med i spelet? Minns att på den tiden jag vandrade i fjällen hade jag smör i aluminiumburkar med gummitätning och där fettet fick dessa gummiringar att svälla enormt. Dessa gummiringars omkrets ökade med ca en centimeter eller något mer så att de blev helt oanvändbara.

Det har redan diskuterats (det och att olika människor har olika handsvett), men det förklarar inte att en del kameror får problemet, medan andra identiska kameror hanterade av samme person inte får problemet?

Av mina två ganska jämnåriga D3-kameror är det faktiskt den jag själv använt och hanterat minst som fått problemet.

Min personliga känsla är att grundorsaken handlar om att Nikon inte har riktigt exakt koll på storleken på gummibitarna de köper in vilket gör att vissa är aningen för stora och därmed får plats när de av olika skäl sväller upp lite.

Jag tror alltså att alla gummibitar av och till sväller lite (med temperatur, fuktighet osv), men att majoriteten av dem har utrymme att göra det medan en majoritet sitter tajt redan från start och därmed inte tål minsta uppsvällning.

 

[Ola Rockberg]

Det har redan diskuterats (det och att olika människor har olika handsvett), men det förklarar inte att en del kameror får problemet, medan andra identiska kameror hanterade av samme person inte får problemet?

Av mina två ganska jämnåriga D3-kameror är det faktiskt den jag själv använt och hanterat minst som fått problemet.

Min personliga känsla är att grundorsaken handlar om att Nikon inte har riktigt exakt koll på storleken på gummibitarna de köper in vilket gör att vissa är aningen för stora och därmed får plats när de av olika skäl sväller upp lite.

Jag tror alltså att alla gummibitar av och till sväller lite (med temperatur, fuktighet osv), men att majoriteten av dem har utrymme att göra det medan en majoritet sitter tajt redan från start och därmed inte tål minsta uppsvällning.

Ja, så skulle det ju kunna vara!
Nikon får ta fram mikrometern och mäta sina grejer

 

[Torparfarsan]

Det har redan diskuterats (det och att olika människor har olika handsvett), men det förklarar inte att en del kameror får problemet, medan andra identiska kameror hanterade av samme person inte får problemet?

Av mina två ganska jämnåriga D3-kameror är det faktiskt den jag själv använt och hanterat minst som fått problemet.

Min personliga känsla är att grundorsaken handlar om att Nikon inte har riktigt exakt koll på storleken på gummibitarna de köper in vilket gör att vissa är aningen för stora och därmed får plats när de av olika skäl sväller upp lite.

Jag tror alltså att alla gummibitar av och till sväller lite (med temperatur, fuktighet osv), men att majoriteten av dem har utrymme att göra det medan en majoritet sitter tajt redan från start och därmed inte tål minsta uppsvällning.

Visst kan det vara så. Däremot så betvivlar jag att gummidetaljerna köps in färdigutstansade. De stansas med stor sannolikhet ut av Nikon själva. Däremot gör de knappast som Hasselblad gjorde en gång i tiden, lagrar det som skall bli klädsel ett år och rullar om materialet 3 gånger under tiden för att det sedan inte skulle skifta i storlek. Kan vara så att Nikon har så stor omsättning att de inte anser sig ha tid eller resurser att göra på det viset. Och så spelar det nu så vanliga ekonomiska tänkandet säkert in. Den leverantör som har det lägsta priset när det skall inhandlas gummi vinner ordern.

Så resonerat av en amatör som inte alltid följer den gängse åsiktsmallen på fotosidan.