Nu är den nästan klar...

I princip hela dagen har gått åt tillbyggandet av den nya buren, det blev mer jobb än jag trott från början (blir det inte alltid så?). Tung ngt alldeles fruktansvärt blev den, vi höll nästan inte på att få in den i huset (typiskt mig att vara "praktisk" å bygga i garaget 100 meter från huset), men efter mkt mutter å stånk så lyckades vi släpa in den iaf.

 Inte helt klar är den dock ännu. Gångjärnen till dörrarna och låsen hade jag glömt att köpa så det fick bli en provisorisk stängning sålänge. Jag skall in till stan imorrn, så jag får göra ett besök på järnhandeln då. Sedan ska den välan målas utvändigt också, men det får bli till sommaren när man kan ha fönstren öppna å vädra ur färglukten. Lite småfix och justeringar får det nog bli också när det gäller inredningen, Blind-Annika har lite svårt med att hitta i buren å styper titt som tätt. Jag får nog ordna lite "ledstänger" till honom så att han inte går å bryter ngt ben, gammal som han är.

 Dill & Bebis bor kvar i den gamla buren än sålänge. Jag vill inte krångla med henne nu när hon verkar ha lugnat ned sig och tar hand om lillen så bra. Pappa kommer att få flytta tillbaka till henne om ngn vecka eller så när Bebis vuxit på sig lite. Hos Chinchillorna tar ju båda föräldrarna hand om ungarna så Dill blir nog glad åt lite hjälp. Men just nu så tycker jag det känns lite olustigt att släppa in pappa eftersom jag inte vill att Dill ska bli dräktig så snabbt igen. Å pappa är dessutom lite väl hårdhänt med Bebis tycker jag...jag vill han skall bli liiite större iaf innan han kan ta emot pappas hårdhänta kärleksförklaringar.

Jag är totalt mör i kroppen nu efter byggandet, men jag är såå glad att det är klart. NU kan jag slappna av å släppa mitt dåliga samvete över att de bott så illa så länge. Annikas gamla bur åkte ut, men den får nog vara kvar i förrådet iaf. Kan vara bra att ha en reservbur utifall man måste ha ngn i karantän eller så...man vet aldrig. Sedan när Bebis växt upp å inte kan vara med mamma & pappa längre, ja då får jag fundera ut huruvida jag måste bygga på buren med en "lägenhet" till eller om han kan flytta in till morbror & Pojken..det beror ju på om de accepterar honom....den som lever får se, men visst vore jag glad om jag slapp bygga mer nu på ett tag :) 

Åsså en bild på det (halv)färdiga resultatet..inte världens bästa bild (skämmes), men jag iddes inte lägga ner mer än trettio sekunder på att plåta schabraket :)

Idag har jag lite vårkänslor faktiskt....

Solen skiner och det droppar från taken. Gräset under äppelträdet har tinat fram och koltrasten har kommit. Vackrare fågel får man välan leta efter, tycker ni inte?

Jag har fortsatt med bygget av den nya chillaburen, men hu så tungt det gick. Stommen var ju en sak, men sedan skulle hyllorna upp...å då gick jag bet. Jag klarar absolut inte av att snickra utan ritning, å på inredningen hade jag ingen sån...så...tillbaks till ritbordet.

Bilder på bygget kommer ...nog... :) 

Vi har blivit med Bebis!!!

Vi har senaste veckan haft bekymmer med husmöss i huset. Vi har alltid möss i huset, det får man leva med när man bor i ett gammalt torp, men senaste tiden har de varit mer besvärlig än vanligt , och vi har därför startat upp årets musmassaker. Fällor sattes ut och redan första timmarna fångade vi fem stycken möss av varierande storlekar. Dagarna efter sinade antalet ngt, men en å annan musnacke fick sätta livet till.

Pga detta är man lite mer på sin vakt än vanligt mot smått som rör sig i huset, och idag när jag sopade runt chinchillaburen så hajjade jag till. Ngt mkt litet och grått rörde sig i botten på buren. Jag blev urförbannad och tänkte att "Nu går skam på torra land, ha de ta`t sig upp å in i Chillaburen också???". Men när jag kollade lite mer noggrant så såg jag att det var då en fördömt långsam mus isf...antingen var den sjuk eller så var det helt enkelt inte en mus....jag höll andan och öppnade buren...å där hittade jag:

                                              "Bebis"

...första inlägget får dels bli en förklaring....

    ...till hur jag tänkte när jag "döpte" denna blogg..

Igentligen har ju denna sida ingenting med trösklar att göra alls, annat än att jag just snickrat en sådan till mitt nybyggda mörkrum. En titel skall man ju tätta på allt nuförtiden, så jag tänkte att varför inte döpa en blogg till  just "om konsten att bygga en tröskel".

Det spelar ju ändå ingen roll vad titeln betår av, man läser ju den bara en gång och går sedan vidare till innehållet, så om sedan innehållet inte handlar om vad titeln skvallrade om...ja då blir man antingen besviken för att man gick miste om det utlovade innehållet, eller nyfiken på vad det istället kommer handla om :)

 ...och dels ngn form av vad jag tänker om syftet med bloggen..

Jag har länge motstått denna nymodighet som bloggar ju är och tänkt att en sån skall jag minsann aldrig starta. Men när jag såg att det uppstått en funktion för blogg på fotosidan så blev jag lite nyfiken. Jag vet inte igentligen riktigt vad jag skall ha den till och om jag någonsin kommer att uppdatera den, och med VAD...men jag föll för frestelsen att starta upp den...så...nu återstår att se vad som kommer hända med den...

Min blogg är nu fem minuter gammal och jag sitter här å funderar över hur jag skall lyckas dölja den för alla de människor som jag så tydligt uttalat mitt hån för allt vad bloggar heter...lite pinsamt är det allt :P