Vårystra lamm i hagen

En kväll då solen glimtade fram kände jag för att göra en kort utflykt efter middagen. Jag åkte till Trunsta träsk i Knivsta, för det hade anlänt en del fåglar där. Det är också beteshagar för djur i anslutning till våtmarken. I en hage nära där jag parkerade gick det tackor och lamm. Det här kunde kanske bli något...men de var fullt upptagna med att äta middag. Jag gick en vända i "träsket", vilket inte gav mer än en promenad.  

När jag kom tillbaka till hagen var det däremot full fart på lammen och nu såg jag också att det fanns en svart bland alla de vita. Det var ju en svart tack på första bilden så det var väl inte orimligt. Den verkade ha extra mycket spritt i benen, fast den såg ut att vara en av de yngsta.

Det var verkligen fart på dem och den svarta studsade mer än sprang i hagen.

Ett härligt vårtecken tycker jag.

" - När jag blir stor ska jag minsann bli ett svart får, vänta bara..."

Hälsningar Lena

Mobilitetshubb eller biologisk mångfald, välj själv.

Den här lilla gräsbevuxna kullen finns i mitt närområde. Den är ca 100 m lång och 40 m bred där den är som bredast. Cykelbanor och promenadvägar på alla sidor. Det här ska bli en mobilitetshubb, vilket egentligen är en asfalterad yta med vissa kommunikationsmöjligheter,.... cykelställ i alla fall... Knivsta kommun har tagit till sej det uttrycket som etablerades som ett nytt ord 2021. Det gäller att hänga med i det nya språket.   

Jag gjorde en liten inventering med 100 mm makro på kameran. Vad kan det finnas på en så pass liten yta som blommar just nu ? Tja, kolla själva, här är nio arter.

Å här kommer nio till...

Ytterligare nio...

samt dessa tre...

och tre till men här sitter det också insekter på de två första. Totalt fick jag i alla fall ihop 33 arter som blommade just nu. Maskrosorna och gullvivorna hade blommat ut så det kom inte med i räkningen. Jag började också titta på insekterna och fotade det jag kunde se. På gråbon ovan sitter en det bladlöss. Jag hittade andra sorters bladlöss och myror på tistlarna.

Det roligaste var kanske när jag hittade dessa sexfläckiga bastarsvärmare. Först var det bara ett par som parade sej, sen insåg jag att det satt många individer på blommorna runtomkring. Jag har aldrig sett en bastardsvärmare i Knivsta förut!

Här är några fler små djur som blev fotade i samma sväng. När jag var mitt uppe i mitt dokumenterande kom ett par äldre damer förbi med sina hundar och undrade vad jag gjorde. Det visade sej att den ena var pensionerad biolog och väl insatt i vad som pågår i min kommun just nu. Hon tyckte att jag skulle rapportera mina fynd till kommunekologen och det ska jag göra när jag lagt ut denna blogg. Sedan drar vi till Norge en sväng, om vi bara får ut vår bil från verkstaden...

Hälsningar Lena

Grand design i Knivsta

Om den är så "grand" vet jag inte men det är i alla fall bättre än när den bara stod där, full med grafitti och omgiven av skräp. Det gäller vattentornet i Knivsta, som nu har omvandlats till privatbostad. 

Processen att förvandla den 24 m höga betongklossen till ett beboeligt hem kunde man se i programmet Grand design den 5 januari i år. När vi kom hem från Texas och kämpade mot jetlag hittade vi programmet på TV4 play. Man inser snabbt att det är ett enormt byggprojekt och något helt annat än att bygga eller bygga om ett hus på marknivå.

Kajorna sitter och vilar på samma nivå som makarna Henry och Parvi har sitt vardagsrum. De har samma utsikt, i 360 grader. 

Det var mer intressant än jag trodde och kul att se hur den driftiga och uppfinningsrika Henry löste de problem de ställdes inför t ex när de lyfte upp glaspartierna som vägde nästa ett ton 24 m upp i luften (utan att ha tillgång till en stor kran som man ser på alla större byggarbetsplatser idag). Högst upp ligger sovrummet, med terasser åt två håll.

Enligt programmet fick man en känsla av att det var i stort sett färdigt invändigt men det är uppenbart att man fortfarande pysslar inne i de tre våningar som man planerat att bo i som pensionärer. Inte för att jag tror att dessa två personer kommer att sluta jobba eller driva projekt, men de är i pensionsåldern. 

Det finns en inglasad hiss men de måste förstås ha en nödutgång och det är spiraltrappan. Jag fotade aldrig basen av tornet men där finns inte så mycket att se mer än en mindre gruslagd plan. Inte så mycket trädgård än så länge men man pratade i programmet om att ha växter som slingrar sej upp längs betongen.

Hälsningar Lena

Finbesök i restaurangen

Jag jobbade hemifrån idag och när jag kom ut i köket för att koka tevatten satt den här näpna filuren utanför. Jag rusade iväg och hämtade kameran som låg i mitt arbetsrum med fågelobjektivet på. 

Det var ett helt gäng med stjärtmesar som pickade i sej av talgblocket. Det är ju inte så snyggt med nätet, men för att hålla fåglarna säkra från katterna och bevara talgblocket till de minsta, så fungerar det utmärkt. Här kan man ser sju stjärtmesar och det var minst en till på baksidan. De samsas utan vidare med blåmesar.

Plötslig flög alla iväg runt huset. Jag sprang upp för trappen och genom balkongdörrens glas i sovrummet fick jag syn på flera i syrenträden. De sätter sej ju inte alltid på de bästa ställena. Kunde ändå inte låta bli att visa denna. 

Alla små grenar på träden är hopplöst i vägen, men när den sträckte lite på sej blev det mycket bättre. 

Här var det lite lättare att fånga ett porträtt då den kikade fram. De rör sej ständigt och det är tur att man lätt kan slänga alla misslyckade bilder.

Äntligen en som satte sej på en av de bättre grenarna. Den sitter bara några meter i från mej, men det är ju en glasdörr mellan...

Ibland var det t o m två fåglar med i bildfältet. Men jag hade fullt upp med att få skärpa på en individ så att den andra kom med i bakgrunden är inte min förtjänst.

En annan för oss ovanlig gäst som plötsligt dykt upp i kylan är den här björktrasten. Jag tror det är samma individ som kommer varje dag. 

Den slår sej ner och frossar i sej minst en äppelhalva, gärna två. Hittills har koltrastarna inte utmanat den vad jag hunnit med att se. Om jag kommer till köket en timme senare är den ofta kvar på samma ställe. Stjärtmesarna stannade ca 10 minuter och gjorde tre besök i talgblocket, sedan drog de. Vilket var tur för jag hade inte tid att sitta där och spana efter dem.

Annars är det blåmesen som vill ha en fruktstund mellan talgmåltiderna och fröna.

Hacke bryr sej inte ett dugg om äpplena. Här sitter den och spanar på talgblocket. När det verkar lugnt tränger den sej in genom plastnätet och hackar i sej en stor portion. Vi har ett par som kommer flera gånger om dagen. De ser roliga ut för nätmaskorna är i minsta laget. Småfåglarna flyger förstås obehindrat både in och ut.

Avrundar med ett par vackra stjärtmesar. De första jag ser i år. Vilken tur att jag jobbade hemifrån just idag. Jag erkänner också att denna bild är ett montage. Två skarpa stjärtmesar på samma bild har jag inte lyckats med ännu, även om det fanns ögonblick då det satt två stycken på denna pinne i minst en halv sekund.

Hälsningar Lena

Grekens taverna - ett minne blott

Natten mellan fredag och lördag brann en restaurang i Uppsala enligt kvällspressen. Det visade sej vara i Knivsta och stället som brann hette Grekens Taverna, ett mysigt ställe med god mat som funnits där så länge jag kan minnas. 

Vi tog en promenad på lördag morgon för att uträtta ett ärende och passerade då i närheten. Det var fortfarande avspärrat och rök en del, trots att det regnat rejält på morgonen. Brandbilar från Upplands Väsby hade deltagit, förutom vår egen brandkår. Det stora röda trähuset i bakgrunden hade evakuerats under natten, men det klarade sej trots att branden var våldsam. Ingen människa har skadats heller, tack och lov.

Den här bilden är tagen från järnvägsperrongen. Här stod kvällspressens fotograf och filmade. Jag kände direkt igen platsen och restaurangen. Trist, för det här stället hade riktigt god mat. 

Hälsningar Lena