Gatumusikfoto

Eller kanske mer som fotosidans Affe säger om sin version av gatufoto "flanörfoto"

Jag minns faktiskt inte hur det lät...

En Profil

Stråkinstrument av okänd typ

Alla bilder är från London 1980 (film Ilford FP4)

Loppis

Det finstilta:
Digitaliseringen är gjord med avfotografering av rutorna över ett ljusbord. Kamera EOS R5.
Objektiv specialobjektivet för macro MP-E 65mm som börjar vid skala 1:1 (perfekt för 24x36mm) och kan förstora upp till 5ggr.

Grekland 78

Några remsor grävdes fram ur negativarkivet och väckte sköna minnen.

Skönt i skuggan

 Negativpärmarna är lite av en guldgruva, med remsor som är upp till 50 år gamla.
Idag får de gamla svartvita rutorna ett nytt och ofta rikare liv med nyare och förbättrad teknik efter digitalisering.
Kort sagt, det går att göra finare utskrifter med hjälp av redigering än vad som var möjligt vid kopiering i mörkrummet.

Bygatan i värmen (förmodligen på Samos). Samma tre gubbar som i första bilden längst till höger.

Christer.

Christer och jag båtluffade några veckor mellan Aten och öarna. Augusti var varm som vanligt och vinskörden var igång.
Grekerna var vänliga, först avvaktande tills de förstod att vi inte var tyskar. De sken de upp och ville prata om Palme.

Ska jag ta med bilden på åsnan? Tja, varför inte?

Torrnålsgravyr "Den gamle greken"

 Ni känner igen den fine gamle mannen från den översta bilden, men nu är han spegelvänd vilket har sin förklaring.

Några år efter resan till Grekland så upptäckte jag grafik som konstform. Mycket tack vare Käthe Kollwitz lithografier.
Denna gravyr är ett av mina första alster och som gav mig blodad tand. Tiden med grafikgruppen och arbetet med tryckpressen var givande.
När man ritsar motivet i grafikplåten så blir bilden spegelvänd efter infärgning när den hamnar på papper i tryckpressen.