En vanlig tisdagskväll?
Idag den första dagen på det nya året och det nya decenniet. En lugn och fin dag, lite skidor på TV på förmiddagen, en lång promenad med M på eftermiddagen, och sen lite småpyssel, en stunds TV-serietittande - en dag går fort när man har saker att göra.
Gårdagskvällen emellertid, tillhör ju en sån där kväll som är omgiven av förväntningar som kan bli hur höga som helst. Stor fest? Liten fest tillsammans med några goda vänner? Gå ut på lokal? Ja, ni vet. Nyårsafton är nyårsafton , och som sådan väldigt speciell, med en särskild glans omkring sig.
Personligen tycker jag inte längre att de här olika, speciella aftnarna är så märkvärdiga längre. Det blir så lätt att det jobbas upp en hets kring dem som gör att det gärna blir platt fall.
Och inte minst med tanke på M beslöt vi för att vara hemma, som vi brukat vara tidigare. Lite mer satsning på maten, champagne och så - en mysig kväll lite som andra, men med en liten extra touch alltså.
Det var inte så mycket raketer här i området, utom just runt 12-slaget. M satt i soffan, först fundersam över alla smällarna men brydde sig i sedan inte om oväsendet utan somnade som vanligt framför TV'n.
Och lite extra krut på maten alltså.
Som förrätt Råraka med Skagenröra och rom. Till huvudrätt Gratinerad hummer med Västerbottenost och till efterrätt Pistagepannacotta med ananas och mynta. Den sistnämnda rätten visade sig vara en veganvariant, vilket jag inte såg förrän jag var på gång. Men gott blev det ändå, fastän med en lite lurig färg...
Råraka med Skagen och rom. Champagne (och öl)
Gratinerad hummer med Västerbottenost. Serverad med sparris. Champagne (och öl).
Hummerköttet gratinerades i halva hummerskal. Effekten gick lite förlorad emellertid, gratängsåsen flöt ut över skalen som låg bredvid varandra. Men det blev väldigt gott ändå.
Och så till sist den veganska pannacottan; pistage med mynta och ananas. Lite märklig färg, men väldigt gott det här också. Istället för mjölk och grädde är grunden en pistagenötmjölk på vatten, babyspenat och pistagenötter som kördes i en matberedare och sen fick koka en liten stund innan den ställdes kallt för att tjockna till.
Och sen slog klockan 12, vi lyssnade på Lena Endre som läste Tennyson's dikt - riktigt bra! - skålade i årets nya champagneglas och så var det med det.
Nu återstår bara att se vad vi gör med det här nya året. På återseende alltså//Göran
God fortsättning önskas till dig och de dina också!
//GöranR