Liten på jorden

Det skadar inte att ruskas om ibland. Att stanna upp och få sig några rejäla tankeställare. Just detta var vi med om i onsdags... Jag och flera kollegor hade i onsdags förmånen att tillbringa en hel dag tillsammans med Malin Sävstam. Julen 2004 åkte hon med familjen, bästa väninnan och dennas familj till Thailand... Tio personer åkte iväg tillsammans och fyra kom hem. Ofattbart att man bara överlever detta, och dessutom nu föreläser om det, och om vad som är viktigt i livet...

Minns fortfarande när katastrofen hänt och man här hemma såg på tv och läste tidningarna om detta fruktansvärda, att man till slut knappt kunde ta in mer och då kunde gå ifrån tv:n eller lägga undan tidningen. Medans man i onsdags när Malin berättade, inte hade en chans att värja sig. Rakt och ärligt berättade hon om katastrofen och de första dygnen, samt livet därefter... Många var vi som fick en tår i ögat. Men det var även en berättelse med humor, värme och hopp...

 Kanske var det ödet som gjorde att vi hade utsikt över ett stormigt vrålande hav, hade kameran med och gick ut en sväng på lunchen... När naturens krafter sätter in har människan inget att sätta emot!

Något som särskilt fastnade hos mig var när Malin pratade om att livet kan vara som att åka vattenrutchbana... man hänger knappt med i svängarna och när man lyckats staga upp sig kommer nästa sväng... Svisch där slutade minsta barnet på fritids... Svisch där började den stora redan på högstadiet... Medan man själv i tankar och planering är någon helt annanstans. Istället för just här och nu i denna stund...

"Är detta viktigt just nu?" är en bra fråga att ställa sig... Ofta blir svaret nej. Och tänk så många gånger man säger "Jag ska bara..."

En tankeväckande och omskakande dag. Hoppas att jag kan hålla fast vid mitt beslut att försöka säga "Jag ska bara..." lite mer sällan! Men att falla tillbaka i gamla vanor och rutiner är ju så lätt... Men jag ska försöka! Och nu ska jag ta mig an Malins bok, i små portioner...

Ha en fin helg!

2010-08-28 15:12   Marols

Har läst boken..den skakar om, och man får ta den i rätt små portioner...Men väldigt läsvärd!
Kram

Ps..Idag "ska jag bara" ta hand om min översvämmade källare...:-)

Svar från Ullis A 2010-08-29 14:31

Ja, nu har jag kommit en bit. Sjukhusförhållandena i Thailand, helt vidrigt...
Fy då, låter inte som "bara" utan helt nödvändigt tycker jag! Hoppas det går bra!
Kram :)

2010-08-28 19:21   Begeistring

Gillar ditt blogginlägg som en stilla påminnelse livet. Gäller att vara tacksam över det man har. Alla vet ju detta, men tror man måste träna på att vara tacksam. Ta sig den lilla tiden och stanna upp så ofta man kan. Och framförallt göra saker man mår bra av. Varje dag.
Har läst Malins bok ”När livet stannade” och för mig blev det väldigt tydligt hur vi människor sörjer olika. Hon fanns inte för sin enda son när han behövde henne som mest och detta gav i uttryck i vredesutbrott när hon väl "vaknade" ur sin sorg.
Skulle mer än gärna lyssna på hennes föredrag. Får väl se om hon tar sig till huvudstaden.
En fin helg till dig med, Ulrika.
/Gitt

Svar från Ullis A 2010-08-29 14:34

Ja men så är det ju! Hur ofta stannar man upp och reflekterar över tillvaron egentligen? Utan istället kör man på i 190, och i synnerhet nu under hösten när allt rullar igång igen, alla aktiviteter skrivs in i kalendern och man bara kör på... Glad att jag fick en utlottad plats på Poweryoga via mitt arbete, nu under hösten iallafall. Det kan behövas! :)
Tror att hon bor i huvudstaden. Du får hålla koll, hon är mycket "hörvärd"!
//Ulrika

2010-08-28 19:45   EGW

Det handlar om att vakna. En del gör det inför en katastrof, men det är synd att det behövs sådant. Synd och synd, vi är vad vi är. Men man kan alltid stanna upp och tänka efter. Hoppsan, där var en 30-skylt. Varför kör jag 50? För att jag sover! Hoppsan, jag fräste åt min fru. Men har ju inte gjort mig något illa. Varför är jag så otålig? För att jag sover! Hoppsan, en strålande solig och vacker dag går mot sitt slut. Har jag verkligen varit i nuet och tillåtit mig att uppleva höstblommorna, de lätta sommarmolnen? Hmm... bestämt spenderade jag i stället en timma på Fotosidan :-)

Det är lustigt att se att dina intryck från föredraget inspirerat dig till lite annorlunda bilder i alla fall. När man är i stämning kan man avlocka landskapet stämning.

Svar från Ullis A 2010-08-29 14:36

Vakna, eller bara stanna upp och reflektera... Mindfulness... Yoga och meditation. Kalla det vad man vill och sätten är många. Och en timme på fotosidan känns ju som 10 minuter... Känner igen det! :)
Vilken tänkvärd sista rad du fick till, den gillade jag särskilt! :)

2010-08-28 20:33   Camilla1967

FInns bara en sak att följa i livet. FÅNGA DAGEN!
Kram och trevlig fortsatt helg

Svar från Ullis A 2010-08-29 14:37

Japp, Carpe Diem, Camilla! :)
Kram kram och detsamma!