Vart tog det subtila vägen?

[müsli]

Tidigare var min syn på web-publicerade bilder att det bara var en rolig grej, något icke seriöst, en nödlösning.
Det främsta skälet var (och är fortfarande i viss mån) naturligtvis den relativt usla bildkvaliteten de flesta bildpresentationer på bildskärmen ger.
Och även om skärmarna förbättrats en hel del så kvarstår egentligen problemet. Otillräcklig kontrast, färg, upplösning, etc.
Kamerorna för konsumenter är nu uppe i runt 8 mp. En normal bildskärm har idag sällan mer än 2mp.

Detta är säkert ingen nyhet för någon och inte orsaken till att jag skriver detta. Det känns mer som "gilla läget", typ.

Istället är min fråga hur denna uppenbara begränsning i hur en absolut majoritet av alla bilder presenteras påverkar de som skapar bilderna? Och hur det påverkar bildtänket och valet av bilder rent allmänt.

Jämför med filmmediet och tv-mediet. Bland det första en TV-fotograf får lära sig är att gå närmare, välja tajtare utsnitt, än vad en filmfotograf behöver göra. Annars försvinner detaljerna, etc.
En TV-fotograf har ännu inte idag samma möjligheter att utnyttja ögats möjligheter som en filmfotograf har, främst pga begränsningarna hos tv-skärmen.

Oavsett på vilket avstånd man sitter framför skärmen så blir det alltid en kompromiss mellan den synfältstäckning och den upplösning man i slutänden får i sin ögonbotten.
Ett större avstånd ger högre upplösning, men då täcks en mindre del av synfältet. Och tvärtom.
(Se även denna tråd angående "synfältstäckning": http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?threadid=41559

Det räcker ju att bara slänga ett öga i bildlistorna här på fotosidan. Alla dessa minimala tumnaglar, som egentligen kräver extremt tajta utsnitt för att det överhuvudtaget ska gå att se vad bilden föreställer. Någon föreslog för en tid sedan att tumnaglarna skulle göras större, kanske att de skulle visas i endast en kolumn, och med färre tumnaglar på varje sida. Eller snarare handflator istället för tumnaglar.
Jag kan bara hålla med.

Hur påverkas annars bilderna i längden? Om fotograferna börjar tänka på att bilden måste väcka intresse redan som tumnagel?!

Så:
Är det så att nu tvingas (eller väljer) även många stillbildsfotografer att gå samma väg som tv-fotografen, dvs att "gå närmare", och kanske då förlora många möjligheter till de mer subtila uttrycken i sina bilder?

 

[Benganbus]

Subtilt...?

Jag ser ingen motsats i nära/subtilt...?!

Eller har jag fattat fel?


Sen ser jag webben,
som här på Fotosidan,
mera som en "uppvisningsplats".

För mig visas riktiga bilder på vägg!
Det är väl åldern... ;-)

Å gå nära behöver alla!

 

[müsli]

Du har säkert rätt i att det inte är en motsats.
Det jag menar är helt enkelt att de finare (i meningen mindre detaljerna, svagare uttrycken, de som inte tar upp så stor del av bildytan) har en tendens att försvinna i detta media. Om bildåtergivningen inte medger små detaljer, så kanske fotografer slutar att ta med dessa i bildtänket.

Ta t ex en enkel vy ut över ett hav där nästan hela bilden upptas av hav. Som tumnagel ser bilden helt ointressant och jämngrå ut. Men förstorad så ser man att fotografen placerat en liten silhuett av en människa i ett hörn, och man ser krusningarna på ytan. En helt annan bild.

Eller ta en makrobild. Som tumnagel ser den kanske ut som en tråkig blombild, men förstorad så syns insekten som fotografen egentligen avsåg att avbilda.

 

[yalazy]

Det är väl inte mycket att säga emot att vi påverkas av att så många bilder flimrar förbi som tumnaglar. Rent personligt så har jag märkt att de bilder jag lägger ut på webben ofta är de som gör sig någorlunda som tumnaglar. Helt klart är det att många bilder är för detaljrika för att göra sig i små format.

En hel del intressant gatu- och dokumentärfogografi tror jag kommer i skymundan pga tumnagelsystemet. Den typen av bilder som kan ha flera centrum, eller åtminstone en intressant periferi som är viktig för helheten.

På t ex photo.net så kan man även bläddra i bilderna i lite större format när man väljer att titta på nya bilder. Jag märker själv att jag tittar extra på/kommenterar ett mycket vidare urval av bilder när jag ser dem i större format.

Jag är övertygad om att bildspråket påverkas, och därmed även fotograferandet, av att så mycket presenteras på webben. "Gå närmare, beskär mer, visa bara det nödvändiga" är ju begrepp som man direkt får lära sig på t ex utbildningar i webpresentation. Samtidigt så är det på webben alltmer utspelar sig, inte minst för fotografer, fotosidan är ett exempel.

 

[dumbo]

müsli skrev:
kvarstår egentligen problemet. Otillräcklig kontrast, färg, upplösning, etc.

Vilken skitskärm som helst, mer eller mindre, har högre kontrast och större färgrymd än vad ett papper kan ge.
Däremot är ju upplösningen sämre. Jag kör 1400x1050, vilket ger 1.5Mpix, på ett ungefär, i 4:3. Med 3:2 blir det 1.3Mpix.

Ang. tumnaglarna så struntar jag fullständigt hur bilderna ter sig som tumnaglar. Jag laddar åxå upp bilder där som är 800 som längst på bredden eller 600 som längst på höjden, då jag tycker att det blir för litet för att bedöma den tekniska kvaliteten på bilden annars. (Det går ju inte helt och hållet att göra i det formatet heller men...)

 

[Benganbus]

Subtilt va ordet..

müsli skrev:

..Det jag menar är helt enkelt att de finare (i meningen mindre detaljerna, svagare uttrycken, de som inte tar upp så stor del av bildytan) har en tendens att försvinna i detta media.bild....

Håller helt med..


Tror att det är mycket subtilt som försvinner i dagens sk. "kommunikationsteknik"..
Men vet man inte om nå't annat så....
vad saknar man..? ;-)

Det här sista var osmidigt sagt av mej, okänsligt, ofint, klumpigt.....ursäkta mej!!!!


Å sen hör jag ekon "Gå nära..."
De orden fanns låååångt före webben...
Det fanns faktiskt nå't före webben alltså! ;-)

 

[skarpedjup]

För att kunna tolka och läsa en bild, måste man ju se alla detaljer som är viktiga för kontexten med.
Det får man ju inte alltid i en tumnagel precis.