Varför är avståndet samma på negativ?

[voitcanon]

Har funderat på en sak hela livet som jag skulle vilja ha svar på Varför är alltid avståndet samma emellan negativen? På allt jag fotat med har de varit konstant avstånd emellan hålen kvittar om det var mellanformat eller småbild. För det borde ju bli längre avstånd eftersom diametern på det filmen är lindad runt borde ju bli större ju mer film som lindas upp.

 

[Herr_Berg]

ja men filmen exponeras ju inte när den ligger på rullen, eller fattar jag inte din fråga?

 

[voitcanon]

Nej men den borde ju dras längre och längre bit för varje bild som tas eftersom diametern där de lindas upp hela tiden blir större.

 

[Herr_Berg]

det sitter ju en liten cylinder med piggar på framför rullen som snurrar lika långt varje gång man drar fram filmen

 

[Anders Östberg]

Rullen snurrar med olika hastighet beroende på hur mycket film det är kvar, om du nu vill se det från rullens synvinkel.

Enklare är väl att se det utifrån frammatningen, man drar fram ett visst antal hack per ruta, samma antal varje gång.

 

[apersson850]

I äldre kameror är det ett tandhjul som matar fram filmen en viss sträcka. I en del nyare kameror sitter det istället en optisk detektor som läser hålen, information som motorstyrningen till frammatningen använder för att köra en viss sträcka. Lite mer än 36 mm.

Uppspolningen går sedan så långt den behöver för att ta hand om filmen.

 

[voitcanon]

Ja men det roliga är ju att även på mellanformats kameror fungerar det ju och de har ju ingen perforering i filmen....

 

[sadropol]

På äldre används rödfönster för korrekt frammatning, på nyare kombineras räkneverket med en spärr som bara tillåter att man matar fram filmen visst mycket och det sista alternativet jag kommer på är någon form av variabel utväxling så att konstant frammatning på vredet betyder olika lång filmmatning beroende på filmruta (men någon sådan kamera har jag aldrig skruvat i).
Menar såklart fallet med operforerad film, exempelvis 120.

 

[J. Patric]

Med Rolleiflex Standard (1932-38) är det lätt att se att utväxlingen för filmframdragningsveven ändras en aning för varje filmruta man drar fram. Senare rolleiflex- och rolleicordkameror har istället ett tandhjul som ligger mot filmen och känner av hur lång bit som dragits fram.

 

[apersson850]

Intressant lösning. Jag har bara tittat i kameror där frammatningsrullarna går en viss sträcka, och uppspolningsrullen alltid går för långt. Upptagningen drivs via en slirkoppling, så den drar så långt filmen tillåter den.