Henry Fredrikson
Avslutat medlemskap
Är väl en välkänd historia för Er experter men jag önskar upplysning om vilken slutartid som är den snabbaste där "förridån" har lämnat sensorn innan "slutridån" börjar stänga igen på en 5D2?
Slutartid
- Trådstartare Henry Fredrikson
- Start datum
SportSkjutaren
Aktiv medlem
Bör med största sannolikhet vara densamma som snabbast möjliga "synktid" för blixt (dvs utan speciallösningar som "high speed"-lägen på blixten).
Tror att det är 1/200 på 5D mkII.
Tror att det är 1/200 på 5D mkII.
Henry Fredrikson
Avslutat medlemskap
Så är det nog, borde tänkt på det.
Får väl försvara mig med att jag inte gillar blixtfoto och därför inte äger någon blixt.
Tack!Henry Fredrikson
Avslutat medlemskap
Detta borde ju innebära att det tar ca 1/200 dels sek för ridån att passera sensorn. Detta i sin tur innebär att måste jag använda 1/8000 del för att "frysa" ett snabbt objekt borde objektet bli förvridet på bilden. Marginellt men ändå.
Finns det något skrivet om dett här eller annorstädes?
Finns det något skrivet om dett här eller annorstädes?
SportSkjutaren
Aktiv medlem
Inte riktigt säker på vad du menar med att frysa ett snabbt objekt.
Men till att börja med så har de flesta blixtar riktigt korta brinntider.
Inte minst gäller detta professionella studioblixtar.
Förekommer brinntider på t.ex. 1/4000.
Vad det gäller att frysa snabbar rörelser, utan blixt.
Så funkar det t.ex. helt ok med en slutartid på 1/800 på elitseriehockey.
Ett antal bilder med den slutartiden finns här:
http://blogg.photo-it.net/
Henry Fredrikson
Avslutat medlemskap
Glöm bixt i denna diskusion. Jag menar att ett objekt som förflyttar sig så snabbt att det fordras 1/8000 dels sek måste hinna förflytta sig något medan den smala slutarspringan sveper över sensorn eftersom svepet tar så lång tid på sig som 1/200 del sek = 40 gånger den tid som man behöver för att objektet ska se fryst ut på detaljnivå. Springan är alltså vid 1/8000 bar 1/40 del av sensorhöjden/bredden. Jag vet inte i vilken riktning svepet går men jag gissar att det är vertikalt?
petter.oj.norman
Avslutat medlemskap
Hmm. Det fanns en övergångsperiod när kameror hade två olika synk-tider.
FP-synk. Ofta 1/60 s
X-synk. Ofta 1/125 s.
Men det innebär ju knappast att ridån gick olika fort i de olika lägena
Petter ...
FP-synk. Ofta 1/60 s
X-synk. Ofta 1/125 s.
Men det innebär ju knappast att ridån gick olika fort i de olika lägena
Petter ...
Henry Fredrikson
Avslutat medlemskap
Där krokade Du av mig.
Jag har alltid trott att en ridåslutare alltid har samma hastighet på ridån (givetvis i samma kamera) - och att slutartid handlar om när de båda sidorna släpps iväg är det som gör skillnaden?
Vid höga hastigheter skulle man alltså kunna skapa interferensmönster bara genom skakning av kameran?
apersson850
Aktiv medlem
Ja, du har rätt. Fotograferar du exempelvis en bil som åker förbi kameran, så kommer den att bli lite sned. Ridån går idag uppifrån och ned, så undre delen av bilen kommer att ha hunnit lite längre än den övre, när bilden tas. Förr i tiden, när ridåerna gick horisontellt och dessutom långsammare, blev bilen för lång eller kort istället, beroende på vilket håll den körde på.
Blixtsynktiden, alltså den kortaste tid när hela sensorn är frilagd samtidigt, är ofta ungefär 1/200 s för kameror med 24*36 mm sensor. Den är ofta 1/250 s för APS-C, där sensorn ju bara är 15 mm hög. Påkostade kameror har snabbare synktid.
Att det fanns olika synktider för olika sorters blixtar förr i tiden berodde inte på att slutaren rörde sig olika fort, utan på att blixtarnas brinntider var olika långa. En lampblixt kunde lysa så länge att den inte hade lyst färdigt på den tid som kameran kunde synka en snabb elektronblixt.
Blixtsynktiden, alltså den kortaste tid när hela sensorn är frilagd samtidigt, är ofta ungefär 1/200 s för kameror med 24*36 mm sensor. Den är ofta 1/250 s för APS-C, där sensorn ju bara är 15 mm hög. Påkostade kameror har snabbare synktid.
Att det fanns olika synktider för olika sorters blixtar förr i tiden berodde inte på att slutaren rörde sig olika fort, utan på att blixtarnas brinntider var olika långa. En lampblixt kunde lysa så länge att den inte hade lyst färdigt på den tid som kameran kunde synka en snabb elektronblixt.
erro.se
Aktiv medlem
Jag vet att jag sett en gammal bild av en bil. Fotografen har panorerat med kameran för att följa bilen samtidigt som en stolpe råkade befinna sig i bakgrunden. Effekten blev (av misstag?) att stolpen lutade åt ena hållet medan bilen lutar åt det andra. Tyvärr hittar jag inte bilden någonstans nu.
Effekten uppstår p.g.a. "rolling shutter". Översta bilden till höger visar ett exempel:
http://en.wikipedia.org/wiki/Rolling_shutter
Effekten uppstår p.g.a. "rolling shutter". Översta bilden till höger visar ett exempel:
http://en.wikipedia.org/wiki/Rolling_shutter
