Rejäl objektiv-benchmark

[hybrid3]

Som fotointresserad tekniknörd och f.d provningsingenjör har jag sista tiden närt en idé som går ut på att metodiskt, ingenjörsmässigt och repeterbart jämföra samtliga Minolta AF-kompatibla objektiv i samlingen (f.n 14 st).

På grund av att jag vill kunna återskapa provet vid ett senare tillfälle för att kunna lägga till nya objektiv (antingen egna eller lånade) är det viktigt att kunna styra de yttre förutsättningarna. Alltså blir det ett inomhustest.

För att kunna jämföra optiska prestanda vid olika brännvidder planerar jag att flytta kameran för att kunna behålla konstant avbildningsskala. Avståndet mellan kamera och målet kommer att vara brännvidd*20 vilket rent fysiskt innebär att jag kan prova objektiv med brännvidder upp till 550 mm (drygt 700 om jag står inne på dass i bortre ändan av korridoren .

Fotomålet placerar jag i slutet av en mörk korridor belyst av en stark, riktad taklampa (för att minska påverkan av utomhusbelysning). Målet kommer åtminstone bestå av lite raster, "slanted edge"-rutor i center och hörn (för analys av Imatest eller liknande) samt ett par högupplösta foton eller liknande. Dessutom tänkte jag tejpa dit ett gråkort.

Provet kommer att utföras vid flera brännvidder och olika bländare, för att möjliggöra å många jämförelser
som möjligt mellan olika objektiv (t.ex 24/28/35/50/70/100/200/300/400 och f/2.8, f/4, f/5.6, f/8.


Vad tycker ni? Har någon synpunkter på upplägget? Om någon i närheten vill ha med "sitt" objektiv vore det naturligtvis också kul.

 

[tannler]

Lovvärt initiativ - _men_ metodologiskt luddigt. Reliabiliteten verkar Du ha tänk på men validiteten? En analogi; Det spelar ju inte så stor roll om ett pistol klarar av att skjuta hål-i-hål om det inte går att träffa där man siktar.

"För att kunna jämföra optiska prestanda ..." borde väl betyda att det skall skapas något slags registrerbart utdata och så långt är väl det rätt enkelt, men vilket utdata är det som är signifikativt för det luddiga begreppet "hög optisk kvalitet"? Upplösning? MTF?

Vilken testmetod leder i så fall till reliabla och valida utdata?

 

[hybrid3]

Det är det jag är lite osäker på. Hur jag än gör blir det ju en approximation av "skarpt läge" så utmaningen handlar ju, som i de flesta fall när det gäller provningsverksamhet, att kompromissa på rätt ställen.

För att minimera setuptiden tänkte jag tillverka en rejäl provkarta. Frågan är främst vad den ska innehålla. Med lite "slanted edge"-boxar liknande ISO12233 kan jag med Matlab eller Imatest plocka ut max upplösning för hela överföringsfunktionen för systemet (motiv->objektiv->kamera->bildfil) för valt objektiv och min A700 enligt metoden "hur många pixlar krävs för att gå från svart till vitt?" (p.s.s som Photozone.de gör sina bedömningar).

Dock tänkte jag som tidigare nämnts även klämma dit lite raster (enligt ISO12233-modell) samt ett par högupplösta foton. Det sistnämna är jag mer osäker på men jag vill ändå försöka ersätta bristen på ett riktigt motiv med något som kan fästas på min provkarta och ge möjlighet till subjektiv bedömning.

MTF kommer jag inte att försöka mig på. En MTF-graf bör ju vara allmängiltig och en A700-unik MTF-kurva tror jag inte gör någon glad.

Nu när semestern tänkte jag passa på att förhöra fotografer och optikutrustningsansvariga på jobbet, några mätningar borde ju rimligtvis gjorts när den senaste utrustningen för höghastighetsfilmning köptes in.


Tillägg:
Innan jag börjar på allvar kommer jag att på något sätt försöka kvalitetssäkra metoden, fundera på eventuella störningsfaktorer och på något sätt korrelera resultaten.

Lovvärt initiativ - _men_ metodologiskt luddigt. Reliabiliteten verkar Du ha tänk på men validiteten? En analogi; Det spelar ju inte så stor roll om ett pistol klarar av att skjuta hål-i-hål om det inte går att träffa där man siktar.

"För att kunna jämföra optiska prestanda ..." borde väl betyda att det skall skapas något slags registrerbart utdata och så långt är väl det rätt enkelt, men vilket utdata är det som är signifikativt för det luddiga begreppet "hög optisk kvalitet"? Upplösning? MTF?

Vilken testmetod leder i så fall till reliabla och valida utdata?

 

[Göran Larsson]

En MTF-graf bör ju vara allmängiltig och en A700-unik MTF-kurva tror jag inte gör någon glad.

Om du tänker använda en A700 testar du endast halva objektivet. Om du ska lägga ner så mycket tid på denna test borde du testa hur objektiven fungerar över hela bildytan, inte enbart vad en liten sensor ser av bildytans mitt.

 

[hybrid3]

Visst är det så och det är naturligtvis beklagligt med tanke på att i princip samtliga objektiv är FF. Tyvärr är det nog en av de kompromisser jag tvingas göra, mest på grund av att jag helt enkelt inte har tillgång till en FF-kamera.

Om du tänker använda en A700 testar du endast halva objektivet. Om du ska lägga ner så mycket tid på denna test borde du testa hur objektiven fungerar över hela bildytan, inte enbart vad en liten sensor ser av bildytans mitt.

 

[hybrid3]

Här är för övrigt de objektiv jag tänkt gå igenom:

Minolta AF 80-200mm f/2.8 APO
Minolta AF 70-210mm f/4
Minolta AF 70-210/3.5-4.5
Minolta AF 100-200 1:4.5 (22)
Minolta AF 28mm f/2.8 Maxxum
Minolta AF 100mm f/2.8 Macro
Minolta AF 50mm f/2.8 Macro Maxxum
Tamron AF 17-50mm f2,8 SP XR Di-II LD Aspherical (IF)
Minolta AF 24mm f/2.8
Minolta AF 100-400mm f/4.5-6.7 APO Maxxum
Minolta AF 28-85mm f/3.5-4.5 Maxxum
Carl Zeiss Jena DDR Tessar 50/2.8
Minolta AF 50mm f/ 1.4
Minolta AF 75-300/4,5-5,6 version 1
Minolta AF 35-70/4 (Macro)
Sony 18-70 DT

 

[Tänkaren]

benchmark

Som fotointresserad tekniknörd och f.d provningsingenjör har jag sista tiden närt en idé som går ut på att metodiskt, ingenjörsmässigt och repeterbart jämföra samtliga Minolta AF-kompatibla objektiv i samlingen (f.n 14 st).

På grund av att jag vill kunna återskapa provet vid ett senare tillfälle för att kunna lägga till nya objektiv (antingen egna eller lånade) är det viktigt att kunna styra de yttre förutsättningarna. Alltså blir det ett inomhustest.

För att kunna jämföra optiska prestanda vid olika brännvidder planerar jag att flytta kameran för att kunna behålla konstant avbildningsskala. Avståndet mellan kamera och målet kommer att vara brännvidd*20 vilket rent fysiskt innebär att jag kan prova objektiv med brännvidder upp till 550 mm (drygt 700 om jag står inne på dass i bortre ändan av korridoren .

Fotomålet placerar jag i slutet av en mörk korridor belyst av en stark, riktad taklampa (för att minska påverkan av utomhusbelysning). Målet kommer åtminstone bestå av lite raster, "slanted edge"-rutor i center och hörn (för analys av Imatest eller liknande) samt ett par högupplösta foton eller liknande. Dessutom tänkte jag tejpa dit ett gråkort.

Provet kommer att utföras vid flera brännvidder och olika bländare, för att möjliggöra å många jämförelser
som möjligt mellan olika objektiv (t.ex 24/28/35/50/70/100/200/300/400 och f/2.8, f/4, f/5.6, f/8.


Vad tycker ni? Har någon synpunkter på upplägget? Om någon i närheten vill ha med "sitt" objektiv vore det naturligtvis också kul.

Jag vill också ha mer mätning än tyckande. Vad jag har lärt mig är Skärpa en kombination av upplösning och kontrast, båda behövs.
Förr inte så länge sedan gjorde fototidningarna MTF tester på aktuella objektiv i samarbete med tekniska högskolan, det var ett tag sedan jag såg dessa tester. Men flera av dina objektiv kanske var aktuella under den tiden. Så mitt råd är att leta i fototidningar och/eller kontakta fototidningen foto, de har säkert arkiv. Jag har sett på nätet att det finns företag som säljer MTF mätutrustning för dyra pengar. Det som man inte får veta är kvalitetspridningen på objektivtypen.
Jag har ibland fått uppfattningen att skärpa inte längre vad alla önskar. "det skall vara soft". Objektiv som Rathenows Pershild kan kosta upp emot 100 000:- för att det har "rätt oskärpa"
Folk jagar värdelösa plast kameror som Diana. för att de är lagom suddiga.
Jag vet inte om dessa trender har uppstått just för att "riktiga" objektiv numera är så bra.
Man kan ju själv på en optisk bänk bygga upp en kollimator med focault grupper eller Siemensstjärnor och göra egna jämförelser, men då måste mätutrustningen vara så mycket bättre än mätobjektet

Tommy

 

[The_SuedeII]

Hmmm

Brännvidd x 20 innebär att du i de flesta av objektivfallen befiner dig VÄL på sida mot närgräns snarare än normalavstånd. Det finns en väl genomtänkt anledning till att man normalt sett använder brännvidd x 50, nämligen att man då rent optiskt är ganska "mitt i" ett normalt objektivs fokusomfång (mitt mellan 1:1 och 1ändlighet). Man är s.a.s. så mitt i aberrationskurvorna som möjligt, varken makro eller oändlighet.

Med 20x beskriver du betydligt mer av objektivens närgränsegenskaper (makro) än om dess fjärrgränsegenskaper (landskap).

Att du inte kan gå tillräckligt långt ifrån med telekonstruktionerna är ju lite olyckligt, men att t.ex skjuta upp alla mätningar över 200mm skulle ju iaf ta dig till brännvidd x50.
Med de fasta värdena 300mm och 400mm så finns det ju inget som hindrar att du skriver ut testmål i 66.7% och 50% skala och tar även dessa från 10m avstånd (33x brännvidd och 25x brännvidd).

Att du inte har en FF till hands kanske är lite olyckligt för vissa, som kunde varit intresserade av dessa värden - men både för dig själv och för 92% av kameraägarna är det kanske mindre viktigt... (FF ligger just nu på ca 10.2% av värdet i världsförsäljning DSLR, stadigt stigande de senaste fyra åren).

Det kommer också finnas mycket intressanta Sony-crop-kameror under en lång tid framöver - så risken för att siffrorna ska bli "utgångna" är ju liten.

 

[hybrid3]

Tyvärr blir det min A700:a som får agera mätutrustning vilket jag antar utesluter generering av MTF-grafer då jag inte har någon bra möjlighet att mäta kontrast vilket naturlgtivs är beklagligt då kontrasten är en nog så viktig parameter för "upplevd skärpa". Vad gäller testsetupen så är det inte bara ekonomin som begränsar mig utan tiden och en 3-årig energirik dotter som är bra på att agera fotomodell men mindre bra på att låta pappas roliga prylar vara.

Jag har faktiskt ett antal gamla tidningar som är mycket intressant läsning, bland annat en artikel där de testar telezoomar och både Leica Vario-Elmar 70-210/4 och Minolta 80-200/2.8 (mitt favoritglas f.n) testas. När jag springer på tidningen ska jag skanna in den och lägga upp den, kul och förvånansvärt omfattande tester.

Jag vill också ha mer mätning än tyckande. Vad jag har lärt mig är Skärpa en kombination av upplösning och kontrast, båda behövs.
Förr inte så länge sedan gjorde fototidningarna MTF tester på aktuella objektiv i samarbete med tekniska högskolan, det var ett tag sedan jag såg dessa tester. Men flera av dina objektiv kanske var aktuella under den tiden. Så mitt råd är att leta i fototidningar och/eller kontakta fototidningen foto, de har säkert arkiv. Jag har sett på nätet att det finns företag som säljer MTF mätutrustning för dyra pengar. Det som man inte får veta är kvalitetspridningen på objektivtypen.
Jag har ibland fått uppfattningen att skärpa inte längre vad alla önskar. "det skall vara soft". Objektiv som Rathenows Pershild kan kosta upp emot 100 000:- för att det har "rätt oskärpa"
Folk jagar värdelösa plast kameror som Diana. för att de är lagom suddiga.
Jag vet inte om dessa trender har uppstått just för att "riktiga" objektiv numera är så bra.
Man kan ju själv på en optisk bänk bygga upp en kollimator med focault grupper eller Siemensstjärnor och göra egna jämförelser, men då måste mätutrustningen vara så mycket bättre än mätobjektet

Tommy

 

[hybrid3]

Helt rätt.. Jag tror t.om att 100-200/4.5:ans närgräns inte ens tillåter 20x-avstånd.

50x får det således bli. Då jag bara har två objektiv som når längre än 210 mm (ett Big Beercan och ett 100-400 APO) känns det som en rimlig kompromiss att antingen utesluta dessa eller skriva ut målet i anpassad skala.

Hmmm

Brännvidd x 20 innebär att du i de flesta av objektivfallen befiner dig VÄL på sida mot närgräns snarare än normalavstånd. Det finns en väl genomtänkt anledning till att man normalt sett använder brännvidd x 50, nämligen att man då rent optiskt är ganska "mitt i" ett normalt objektivs fokusomfång (mitt mellan 1:1 och 1ändlighet). Man är s.a.s. så mitt i aberrationskurvorna som möjligt, varken makro eller oändlighet.

Med 20x beskriver du betydligt mer av objektivens närgränsegenskaper (makro) än om dess fjärrgränsegenskaper (landskap).

Att du inte kan gå tillräckligt långt ifrån med telekonstruktionerna är ju lite olyckligt, men att t.ex skjuta upp alla mätningar över 200mm skulle ju iaf ta dig till brännvidd x50.
Med de fasta värdena 300mm och 400mm så finns det ju inget som hindrar att du skriver ut testmål i 66.7% och 50% skala och tar även dessa från 10m avstånd (33x brännvidd och 25x brännvidd).

Att du inte har en FF till hands kanske är lite olyckligt för vissa, som kunde varit intresserade av dessa värden - men både för dig själv och för 92% av kameraägarna är det kanske mindre viktigt... (FF ligger just nu på ca 10.2% av värdet i världsförsäljning DSLR, stadigt stigande de senaste fyra åren).

Det kommer också finnas mycket intressanta Sony-crop-kameror under en lång tid framöver - så risken för att siffrorna ska bli "utgångna" är ju liten.