Uppenbarligen har jag också en sådan glugg eftersom jag gjort testet
(Tack Per för att du hänvisade till det).
Vissa tycker att en 105:a är lite för lång för porträtt på en D70. Personligen tycker jag om snävt beskurna och nära porträtt så jag har inga problem med den, men jag har en 50mm också som jag varvar med.
105:an är skarp och trevligt byggd. Att arbeta med DC kräver lite extra och effekten är
mycket subtil. Det krävs nästan att man vet vad man ska titta på för att se det. Fast det är också meningen med det. Det är inget effektsökeriobjektiv. För det mesta är det inte värt att ratta med DC:n, men det finns möjligheter att använda det om man vill. Som synes kan man även överkorrigera och då få en lite mjukare bild över lag.
När det gäller vilken brännvidd du vill ha så är det en fråga om personligt tycke. Prova med en zoom för att se vilket utsnitt du vill ha på ett arbetsavstånd som du tycker är bekvämt. Ställ in den på 85 respektive 105 och låt en kompis stå modell. Det var bland annat så jag gjorde.
85
rna är fina objektiv de med och 105:an är riktigt dyr så det skadar inte att försöka känna efter en extra gång om man kan.
Fast det är klart, har du välidgt mycket pengar så är det bara att slå till på båda. Du får gärna skänka mig en 135/2.0 och 200/2.0 på köpet som tack för testet :-D