Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Hur långt är du villig att gå för bilden?

Produkter
(logga in för att koppla)

afe

Aktiv medlem
Med anledning av det nya lagförslaget om kränkande fotogfrafering och tidigare trådar om huruvida man kan/får/bör bryta mot lagar ställer jag frågan: Hur långt är du villig att gå för att ta en bild?

Är du beredd att begå hemfridsbrott för att få "bilden"?

Är du beredd att dömas i domstol för att du tagit "bilden"?

Vart går gränsen för att Du ska ta och publicera "bilden"?
 
Det beror ju helt på vilken "bilden" är.

Det beror på mycket.

Det nya lagtexten försöker förenkla regelverket kring fotografier och fotografer genom att definiera miljöerna och situationerna bilderna tas i.

Det går inte att säga att alla bilder som tas i en på förhand beskriven omgivning eller situation är felaktiga eller kränkande. Det måste bero på sammanhanget i stort.
 
Senast ändrad:
För att vara lite mer konkret och gå TS till mötes:
Som gatufotograf på hobbynivå (finns det någon annan förresten) tar man väl ofta bilder som man inte väljer att använda, exempelvis för att de kan uppfattas som kränkande.

Och vice versa, man avstår ibland från att ta en bild som man efteråt känner kanske hade haft en poäng/värde.
 
Ett konkret exempel på TS frågeställning är uteliggare. Jag vet inte hur många bilder på uteliggare man ser om man bläddrar bland "Street photo"-bilderna på Flickr, men de är väldigt många. Uteliggare verkar vara ett motiv som alla gatufotografer behöver testa minst en gång. Fråga mig inte varför.

Å ena sidan kränker man (troligen) den människa som exponeras som utslagen och hjälplös.
Å andra sidan belyser man ett viktigt samhällsproblem.

(Nu ska jag inte skriva mer på ett tag, förlåt TS.)
 
Hemfridsbrott??

Att begå hemfridsbrott för att få en bild är väl lite magstarkt? Eller tänker jag fel?
Att man inte tar bilder i kränkande syfte tycker jag verkar självklart - jag kan väl ändå inte vara ensam om det?
Ingen vill väl medvetet kränka någon? Vill man belysa en speciell situation så får man nog balansera lite men fortfarande finns väl ingen anledning att medvetet kränka någon vare sig det är uteliggare , personer i utsata områden eller "herrefolk" ...
Att fotografera i smyg och in i folks hem är inte bara kränkande utan rent förbannat dumt ...
Fota med ansvar och en portion ödmjukhet brukar funka bra och i ärlighetens namn så plåtar nog de flesta så också ...
Ha en skön helg.
/Glenn
 
Jag tycker att den nya lagen är helt rätt, även om gränsdragningen kanske behöver förtydligas. Att det ska vara förbjudet att smygfota någon i badrummet, sovrummet eller liknande är absolut självklart för mig, det kan omöjllgt finnas några särskilt bra skäl till att det skulle vara tillåtet!

Vill man kameraövervaka en offentlig plats krävs det alla möjliga tillstånd och grejer, men om man ska göra detsamma i någons badrum är det tillåtet! Helt sjukt.

För min egen del är jag inte intresserad av den här typen av bilder iallafall, så mig påverkar det inte alls.
 
Fast nu är det inte bara "smygfilmning på toan" det handlar om. Lite som lagen är skriven får du t ex inte ta ett kort på din 105 år gamla granne som på julafton delar en burk kattmat med sin katt. Visst kan det mycket väl ses som kränkande för henne om bilden publiceras i stort, men som en dokumentation över ensamhet kan bilden ha ett värde i samhället.

Problemet är just att världen är i gråtoner och när man sätter för snäva lagar försöker man göra världen svart o vit. Vilket inte alltid är så lyckat...
 
Fast nu är det inte bara "smygfilmning på toan" det handlar om. Lite som lagen är skriven får du t ex inte ta ett kort på din 105 år gamla granne som på julafton delar en burk kattmat med sin katt.

Om du gör det i smyg skulle det möjligen kunna vara förbjudet i den nya lagen, men inte om grannen vet att du tar bilden.
 
Precis som Erland skriver, det handlar om smygfilning här och inte om att publicera kränkande bilder. Kränkande bilder hanteras av en annan lag.

Att ta en bild inne hos någon som inte vet om det kallar jag för kränkning oavsett vad syftet är. Vill man ha en bild får man be om det. Får man inte lov får man iscensätta bilden med hjälp av någon annan eller hitta på en annan metod. Att smygfota i folks hem är inte rätt helt enkelt.
 
Är du beredd att begå hemfridsbrott för att få "bilden"? - Nej

Är du beredd att dömas i domstol för att du tagit "bilden"? - Nej

Vart går gränsen för att Du ska ta och publicera "bilden"?
- I första hand lagtexten, därefter magkänslan.

Aftonbladet publicerade för några dagar sedan en video som visade hur en drunknad man bars upp på land. En svensk turist filmade det hela (i Thailand tror jag det var) och Aftonbladet lade ut det med feta rubriker utan något som helst nyhetsvärde. En tragisk dödsolycka som blåstes upp med katastrofrubriker. Fy skäms Aftonbladet! Fy skäms den filmande fotografen!
 
Nu tycker jag ämnestråden börjar gå över till diskussionen kring den nya fotolagen, som redan förs i Fotosidans artikelavdelning.

Håll er till ämnet:
Hur långt är ni personligen beredda att gå för att ta en bild som ni anser vara väsentlig på något sätt?
 
Wallraffa

Jag skulle personligen överväga att ta en bild i smyg, på en allmän eller privat plats, om jag exempelvis ser att någon begår ett övergrepp, misshandel eller annat brott som i situationen är svår eller omöjlig att avstyra på egen hand.

Jag skulle även överväga att ta en bild i smyg om jag stöter på missförhållanden eller förhållanden i allmänhet som är viktiga att förmedla till allmänheten, oavsett plats eller miljö.

Det känns väldigt hypotetiskt att spekulera kring huruvida man är beredd att ta en bild eller inte, det beror väldigt mycket på situationen och förutsätter dessutom att man är på platsen för att fotografera från första början.

Men ett bra exempel på en smygfotograf/-reporter av vikt är Günter Wallraff, den tyske journalisten som sedan 1960-talet har avslöjat missförhållanden i miljöer där det i flera fall har rått fotoförbud.

Wallraff är en förebild på många sätt, och får väl stå som motpol till paprazzi-kåren, som i extremt få fall har bidragit med något gott till mänskligheten.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Günter_Wallraff
 
Med anledning av det nya lagförslaget om kränkande fotogfrafering och tidigare trådar om huruvida man kan/får/bör bryta mot lagar ställer jag frågan: Hur långt är du villig att gå för att ta en bild?
Det beror väldigt mycket på omständigheterna. För vanligt nöjesfotograferande har jag absolut ingen som helst önskan att bryta några lagar. Däremot kan jag möjligen tänka mig att stå på mig och inte backa om någon klagar på att jag fotograferar helt lagligt, men jag kan också mycket väl tänka mig att avstå för att inte uppröra.

Är du beredd att begå hemfridsbrott för att få "bilden"?
Ja, om det handlar om att avslöja ett svårt missförhållande.

Är du beredd att dömas i domstol för att du tagit "bilden"?
Det är nog inget jag skulle fundera så mycket över. Har man brutit mot lagen så riskerar man att bli dömd för det vare sig man vill ("är beredd") eller inte.

Vart går gränsen för att Du ska ta och publicera "bilden"?
Det går nog inte att dra en fast gräns. Omständigheterna styr rätt mycket.
 
Hemfridsbrott är ju inget av de trevligaste brotten eller något man kan släta över hur som helst.
Visst finns det situationer som "nöd går före rätt" men då får skälen vara tunga.
 
jag är nog inte beredd att gå särskilt långt för att ta en bra bild. Möjligen ta mig in på områden som inte är allmänna, eller klättra på tak o staket som inte är tillåtet. hemfridsbrott, knappast. vad gäller fängelsedomar o dylikt så skulle jag troligen inte ens överväga att gå så långt för en bra bild. Irriter människor kan jag nog sträcka mig till att göra.
 
Med anledning av det nya lagförslaget om kränkande fotogfrafering och tidigare trådar om huruvida man kan/får/bör bryta mot lagar ställer jag frågan: Hur långt är du villig att gå för att ta en bild?

Är du beredd att begå hemfridsbrott för att få "bilden"?

Är du beredd att dömas i domstol för att du tagit "bilden"?

Vart går gränsen för att Du ska ta och publicera "bilden"?
Hemfridsbrott, absolut. Fick en bild jag är riktigt nöjd över och som jag även sålt.

Jag är beredd på att betala eventuellt bötesbelopp, men väktare och polis brukar inte vara nitiska om man inte förstör något. Jag har även 100-tals bilder från andra ställen som inte längre finns.
Vid nyhetsfoto har jag varit inne och klampat på annans mark med, men så länge man spelar sina kort väl behöver man inte röra upp några känslor. Min lokale konkurrent har däremot fått sig en utskällning för samma sak.

Edit: Mindes lagen helt fel.
https://lagen.nu/1962:700#K4P6S1

Olaga intrång i översta stycket. Under andra delen skulle man visst kvarstanna mot ägarens vilja, och så har inte varit fallet.
 
Hemfridsbrott kan jag begå om brott är i görningen av annan.
Olaga intrång har jag begått. Blev fina bilder det....bröllopsbilder ;)

Har även stannat på motorvägen för att fota. Det är också olagligt.

Har fotat mot någons vilja. Lagligt, omoraliskt mot honom och fällande bevis för 3:e part.





/Stefan R. Nilsson
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar