hur får ni modellen att le?

[robilibob]

Visste inte riktigt i vilket forum jag skulle lägga den här tråden i men den passar nog bäst här.

Enkel fråga, hur får ni personer ni fotar att klämma fram ett naturligt leende? jobbar på en mindre svensk dagstidning och kommer nästan dagligen i kontakt med människor som hatar att stå framför kameran. Försöker ofta att skämta lite, säga åt dem att se glada ut och man lyckas ju ibland med inte alltid! Man vet ju verkligen att bilden blir mycket mycket bättre om personen ser glad ut på bilden, ja i de flesta fallen.

Finns det något gyllene knep? Snackar alltså inte bara om modeller nu...

 

[.Z.]

Kanske detta kan va nåt?

 

[robilibob]

hahahahaha!

klockrent!!!

 

[Anders Östberg]

Jag brukar prova med "Se rolig ut!" istf "Se glad ut!". Brukar ofta ge ett litet leende efter några sekunder när poletten ramlar ner.

 

[lottawe]

Varför måste le?
Att kontakten är viktig tycker jag, men leenden är kanske inte automatiskt bäst. Jag tror på att småprata vara naturlig och knäppa medan man småpratar om annat än bilden. Jag tror inte på att be om leenden.

 

[Fredrik Calabrese]

Jag tror att kommunikation och tålamod funkar bättre än en massa gimmicks. Det finns ingen genväg. Ett naturligt leende är just naturligt. Det måste komma inifrån.
Annars får du väl skaffa en bra repetoar av skämt. Men inte alla går igång på clowneri.

 

[eatfrog]

Jag kör med kissochbajs-humor. Lågt, men det funkar. ;-)

/Henri

 

[Aton_]

Vill du verkligen ha leenden på alla bilder finns nog ingen bättre idé än den Z länkar till. Helt grymt vid t ex närbilds gatufoto kan jag tänka mig om målet är att få folk att garva i bilden.

 

[Andreas E]

Det bästa är nog att passa på när personen inte är beredd på att du ska plåta. Det brukar bli mer avslappnat och naturligt då. Det behöver ju inte alltid bli bäst med ett leende . Passa på medan din kollega(?) intervjuar personen ifråga.
Lycka till!

 

[Fredrik Calabrese]

Nackdelen med ditt förslag Andreas är att man bara får en glad bild när man överaskar. Så fort modellen hör klick-slabam ljudet kommer fotominen fram eller handerna i vägen.

W. Eugene Smith skriver att han satsar på att finnas i miljön av de personer han fotograferar så pass länge så att de tröttnar och återgår till det vardagliga. Inte en helt dum idé.

 

[Stoffe69]

Det viktigaste som fotograf är ju att vara människokännare.

Att ta fram ett patentknep är nog lika omöjligt som det är "dumt"

För mindre barn funkar oftast enkla saker som att "se sur ut" vilket oftast ger motsatt effekt ganska snabbt, eller att bara ge dem en rolig leksak att ha med på kortet.

För de mer etablerade modellerna funkar oftast mitt normala totalt skruvade jag eftersom de flesta kapitulerar efter att en stund begrundat om de skall skratta eller gråta åt eländet

 

[hound]

enkelt

säg åt dem att se sura ut
"de får absolut inte le"
för att du vill ha arga attityd bilder

då spricker det upp ett äkta återhållet leende och i bästa fall asgarv

 

[Dez]

Med ett leende och tydlig ironi kan man säga"Men nu får du inte se så där jävla grinig ut som du brukar göra" Funkar bra.

 

[Estethia]

ironi, kissobajs, motsatta uppmaningar eller att helt enkelt skratta själv.
skratt smittar väldigt snabbt.

det senare har jag använt så mycket så jag har börjat skratta automatiskt varenda gång jag fotograferar.
jag vet inte om det är bra eller om det har blivit en nackdel... man blir ju inte helt stadig på handen, om man säger så...
;o)

edit: det gäller förstås att inte skratta så det verkar att man skrattar åt modellen (tex. chimpa och så börjar man flabba åt det man ser).
man kan börja säga nåt dumt och så garva åt att man har så dålig humor eller vadsomhelst.