...
Det är viktigt att vara med på att grundtanken inte är att ge feedback på refuserade bilder, utan att tvinga juryn att ta ett val.
Det är återkommande att medlemmar upplever refuseringsvalen som "genomtänkt feedback" och eftersom det inte är det så blir frustration.
Visst förstår jag tanken med att "tvinga" juryn att "tänka till" för att på så sätt göra ett "genomtänkt" val.
Frågan är ju bara om det funkar som det ska?
Mitt intryck är att det inte alls funkar som det är tänkt.
Flera av "motiveringarna" jag fått vid refuseringar, ger mig det bestämda intrycket att "jurymedlemmen" ifråga tagit ett alternativ, utan att egentligen tänka igenom valet över huvud taget.
Att "gömma undad" motiveringarna lär inte göra något det minsta lilla bättre.
För vare sig det gäller att bilderna refuserar, eller "godkäns" så borde det väl krävas ett genomtänkt beslut i båda fallen?
Och med genomtänkta beslut borde detta väl ändå avspeglas betydligt bättre i motiveringarna?
Vid ett par tillfällen så har jag fått "handskrivna" motiveringar, som starkt antyder att personerna ifråga inte tagit sig tid att titta ordentligt på bilderna, alternativt inte tänkt igenom sitt val särskillt väl.
Alternativet till avslag utan motiveringar kan knappast vara bättre.
Det lär garanterat leda till ännu mer frustration.
Som jag ser det så är det enda som kan stilla kritiken mot GFS att konceptet görs om tillräckligt mycket, och att motiveringarna vid avslag finns lätt åtkomliga, men att motiveringarna är betydligt bättre genomtänkta.
Sedan så har jag funderat en del på det här med "juryns" samansättning.
Här finns det ett stort problem.
Samansättningen är i praktiken olika för varje bild.
Detta skapar per automatik en viss godtycklighet.
Jag är helt övertygad om att en och samma bild kan i den ena samansättningen refuseras, för att vid ett annat tillfälle, med en "annan" jury (för det är ju vad det i praktiken handlar om) tas in i GFS.
Tycker att Appia med sina exempel visat på att denna "godtycklighet" är ett verkligt och i högsta grad existerande problem.
För att ta en helt annan vinkel på problematiken.
Det krävs mycket för att en bild ska bli accepterad.
Men jag upplever kraven på de som skall agera jury som betydligt lägre.
Kraven borde vara lika höga i båda fallen.
Och hade "juryns" motiveringar i kombination med deras urvalsarbete, hållt lika hög klass, som de allra flesta bilderna gör i GFS.
Så hade den här tråden knappast existerat över huvud taget.
Det är min personlig, subjektiva(?) åsikt att det krävs en helt annan sammansättning av "juryn" för att denna skall leva upp till lika höga krav som de krav bilderna skall leva upp till.
Det finns idag en kraftig diskrepans som uppstår i att en och samma person kan ta en alldeles fantastisk bild, men inte är hälften så bra på att bedömma andras bilder, kombinationen av att "juryns" sammansättning varierar bidrar ytterligare till problemet.
Att verkligen anstränga sig för att leva upp till högt uppsatta krav, och inte lyckas är en sak. (Speciellt om det är tydligt att du kan komma att misslyckas).
Men att möta någon som upplevs bemöta dina försök högst nonchalant kommer alltid att leda till frustration, och inte minst irritation och kraftigt ifrågasättande.
Av dessa orsaker, så är det min övertygelse att GFS kommer att få utstå regelbunden kritik tills dess att konceptet görs om ganska ordentligt.
För att försöka komma med lite konstruktiva förslag.
1. Begränsa möjligheterna till att skicka bilder till GFS rejält.
Ex. 1 försök per 6 månadersperiod.
2. Samansätt en handplockad jury som har kompetens, tid och intresse för att hålla lika hög nivå på bedömningarna, som nivån som krävs för att en bild skall publiceras.
)
