Förstoringsoptik

[Niklas Groop]

Hej alla, nu är det äntligen dags för mig att sparka igång ett mörkrumsbygge och jag har några frågor förstoringsoptik.

1: Jag har två st. Båda är Schneider-Kreuznach Componon och småbildsvarianten är 1:4/50, medan mellanformatsvarianten är 1:5,6/80. Frågan är om de är något att ha eller ska man passa på att köpa några andra? Priserna har ju som bekant sjunkit....

2: Vilken "arbetsbländare" bör man använda?

/Niklas

 

[Niklas Groop]

Tänk va fort det kan gå ibland..... direkt efter jag postat använde jag mig av sökfunktionen och fann ett nyligen startat ämne om mörkrum.... Där fanns den informationen redan....

"Fabian.Gafvelin
För närvarande kommer jag inte på vad schneiders gluggar heter...men grundregeln är densamma, de tyrare gluggarna har ofta f2,8 som inställningsbländare och f5,6-8 som optimal arbetsbländare medan f4 är inställningsbländare och f8-f11 är optimal arbetsbländare för de billigare."

http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?t=125355


/Niklas

 

[anonymous]

Ska du har något bättre då ska du skaffa dig WA /wide angle/ optik. Jag har en salig blandning av dom i mina apparater Zeiss, Rodenstock, Bush, Ross, G-claron men alla är WA .

 

[Niklas Groop]

Ska du har något bättre då ska du skaffa dig WA /wide angle/ optik. Jag har en salig blandning av dom i mina apparater Zeiss, Rodenstock, Bush, Ross, G-claron men alla är WA .

Vilka fördelar finns det då att använda sig av WA optik? Rent spontant skulle jag själv svara att man slipper ha kopieringsapparaten så högt uppskruvad vid större bilder, men vad vet jag.....

 

[anonymous]

Vilka fördelar finns det då att använda sig av WA optik? Rent spontant skulle jag själv svara att man slipper ha kopieringsapparaten så högt uppskruvad vid större bilder, men vad vet jag.....

Det är korrekt.

Ps Jag hoppas att du kan räkna ut vad är det med fördelar att ha lägre höjd.

 

[Niklas Groop]

Ps Jag hoppas att du kan räkna ut vad är det med fördelar att ha lägre höjd.

Liten muntlig tentamen så här på tisdagskvällen.....

Svaret: Förutom att man får en kortare exponeringstid så kanske det också blir enklare att hantera apparaten om den inte är för hög.....

 

[anonymous]

Liten muntlig tentamen så här på tisdagskvällen.....

.

Nja inte riktigt men ibland tycker jag själv att jag säger saker och ting men sen borde förklara lite bättre.
Förutom vad du har redan kommit på själv så du får mindre korn i bilden eftersom apparaten är lägre, du gör en förstoring med lägre avstånd. Andra aspekter är att den ögonblick du plockar pappret ut från asken börjar en slöjprocess från mörkrumslampan. Kortare tid är pappret framme under hela processen desto bättre. Det var en av anledningarna att jag köpte Novas framkallningstank också. Alltså du får en vitare bas.
WA optik oftast ljusstarka så arbetsöppningen ge dig bättre förutsättningar att se när du gör kritiska fininställning.

Ps: Du behöver inte springa iväg och byta ner dina men om du kommer över en då ska du ta den.

 

[Graal]

Nja inte riktigt men ibland tycker jag själv att jag säger saker och ting men sen borde förklara lite bättre.
Förutom vad du har redan kommit på själv så du får mindre korn i bilden eftersom apparaten är lägre, du gör en förstoring med lägre avstånd. Andra aspekter är att den ögonblick du plockar pappret ut från asken börjar en slöjprocess från mörkrumslampan. Kortare tid är pappret framme under hela processen desto bättre. Det var en av anledningarna att jag köpte Novas framkallningstank också. Alltså du får en vitare bas.
WA optik oftast ljusstarka så arbetsöppningen ge dig bättre förutsättningar att se när du gör kritiska fininställning.

Ps: Du behöver inte springa iväg och byta ner dina men om du kommer över en då ska du ta den.

Kan du förklara varför filmens korn avtecknas i mindre storlek om en förstoringsoptik med större bildvinkel används? Om bilden görs i samma storlek på bottenplattan bör väl kornet avtecknas lika stort ovasett brännvidd?

Sen om man får slöjat papper så kanske man har fel filter i mörkrumslamporna? Kolla på pappersinformationen vilka filter som rekommenderas. Och sätt inte lamporna för nära skålar/apparat. Ett sätt att minimera risken för slöjning via mörkrumsbelysningen är annars att koppla exponeringsuret till mörkrumslamporna. Så att de släcks när papperet belyses. Finns såna exponeringsur som funkar så att köpa, tex LPL har ett. Men den största anledningen till att basen slöjas är nog att man inte har svart miljö runt förstoringsapparaten, dvs svarta väggar runt om och svart i tak. Ljuset som beslyser papperet i ramen reflekteras uppåt och åt sidorna, för att sedan reflekteras åter mot papperet och slöja detsamma. Slöjningsrisken via mörkrumsljuset är inte på långa vägar lika stor som detta.

 

[anonymous]

Kan du förklara varför filmens korn avtecknas i mindre storlek om en förstoringsoptik med större bildvinkel används? Om bilden görs i samma storlek på bottenplattan bör väl kornet avtecknas lika stort ovasett brännvidd?

Sen om man får slöjat papper så kanske man har fel filter i mörkrumslamporna? Kolla på pappersinformationen vilka filter som rekommenderas. Och sätt inte lamporna för nära skålar/apparat. Ett sätt att minimera risken för slöjning via mörkrumsbelysningen är annars att koppla exponeringsuret till mörkrumslamporna. Så att de släcks när papperet belyses. Finns såna exponeringsur som funkar så att köpa, tex LPL har ett. Men den största anledningen till att basen slöjas är nog att man inte har svart miljö runt förstoringsapparaten, dvs svarta väggar runt om och svart i tak. Ljuset som beslyser papperet i ramen reflekteras uppåt och åt sidorna, för att sedan reflekteras åter mot papperet och slöja detsamma. Slöjningsrisken via mörkrumsljuset är inte på långa vägar lika stor som detta.

Hej Nils

Det ända förklaring jag kan ge dig är att de flesta WA optik jag har är en Apo “apochromatically corrected high-performance” design
Det betyder att de är i högre grad kalibrerad för ”chromatic abberations”och de är suveräna för färg också. Egentligen redan en normal Apo gör skillnad också. Bilderna blir kontrastriktare och skarpare


Okay om slöjprocessen då om du gör en förstoring på 30x40 och du ställer in skärpan bländar ner och fastställer exponeringstiden med alla efterbelysning och får du en tid säg 2 minuter och trettio sekunder.
Det ända du behöver göra att ta en bit papper dela den på två och ha en framme med belysningen som du har nu på ditt labb och den andra kvar i asken. Den du framkallar både samtidigt i skål med samma tid och fixeringstid, torka pappret, och då du borde se en skillnad. Den varierar från papper till papper också men med en densitetsmätare ser man skillnaderna tydligt. Minsta avvikelsen från original värdet är en slöja.

 

[Graal]

Man kan också göra somså, att under tiden man belyser en kopia i förstoringsapparaten så lägger man ett annat likadant fotopapper bredvid avmaskningsramen. Och sedan framkallar man dessa båda samtidigt. Sedan jämför du den vita kanten på kopian (som legat undet maskramens svarta kanter vid belysningen) med papperet som legat bredvid. Har du då synlig slöja på papperet bredvid så behöver du åtgärda ljusreflektionen runt förstoringsapparaten. Du kan också kolla enkelt om slöjan beror på reflektionen vid exponeringen eller mörkrumsbelysningen, genom att låta ett fotopapper ligga framme i mörkrumsbelysning på bottenplattan lika lång tid, och sedan framkalla även det.

 

[anonymous]

Man kan också göra somså, att under tiden man belyser en kopia i förstoringsapparaten så lägger man ett annat likadant fotopapper bredvid avmaskningsramen. Och sedan framkallar man dessa båda samtidigt. Sedan jämför du den vita kanten på kopian (som legat undet maskramens svarta kanter vid belysningen) med papperet som legat bredvid. Har du då synlig slöja på papperet bredvid så behöver du åtgärda ljusreflektionen runt förstoringsapparaten. Du kan också kolla enkelt om slöjan beror på reflektionen vid exponeringen eller mörkrumsbelysningen, genom att låta ett fotopapper ligga framme i mörkrumsbelysning på bottenplattan lika lång tid, och sedan framkalla även det.

Det kan man också göra naturligtvis.

Jag har lärt mig att även om man har ett bra belysning eller gråa väggar mörka, ljusa så bildas en slöja och det har med papprets lucka i kontra med filtrets position i nanometer skalan med att göra. Även om pappret har an lucka betyder inte att den är inte sensitiv för all ljus. Om du kollar på de skalorna ser du att dom går inte ända ner till noll därmed mottar ljus ifrån omgivningen. Klart är att en omgivning som reflekterar ljus adderar till processen.

PS Jag har mörkgråa väggar och alla mina lampor är riktad mot taket. Knappt ser vad jag håller på med. =)

 

[anonymous]

Nils, här har du en instruktion av Ilford men som sagts alla papper är inte likadant så grejer skiljer sig lite

Safelight recommendations
MULTIGRADE IV FB Fiber can be used with most
common safelights for black and white papers. The
ILFORD safelights are especially recommended as
they generally allow darkrooms to be brighter, but
completely safe, for MULTIGRADE IV FB Fiber and
many black and white papers.
ILFORD safelights are the ILFORD SL1 darkroom
safelight or the ILFORD 902 (light brown) safelight
filter fitted in a darkroom lamp (for example, the
ILFORD DL10 or DL20). A 15W bulb is
recommended with these safelights.
For direct lighting, do not expose the paper to the
safelight for more than 4 minutes, and the distance
between the paper and the safelight should be a
minimum of 1.2m/4ft.

Max fyra minuter, och om du gör en 30x40 bild klockan tickar redan när du liftar ut pappret från asken. det tar ungefär 5 upp till 10 minuter innan bilden hamnar i avbrytningsbadet. Även mer tid kommer att gå med en annan långsammare framkallare eller med en rejält utframkallning och addera eventuell miljö som reflekterar ljus till det hela. Novas ett slutet system man agiterar och inspekterar klart att framkalla i en sånt tank och använda en WA Apo lens förkortar tiden under mörkrumsbelysningen
Jag hittade inte nm kurvor för safelights.

 

[Erik Schalin]

2: Vilken "arbetsbländare" bör man använda?

Förstoringsoptik är optimerad för maximal skärpa vid en viss bländare.
Vilken bländare det är står i instruktionsboken.
För Durst 900 med originaloptik innebär det att man bländar ner 1 hack.

Att man bländar ner mer ibland beror på att man vill ha en längre tid på sig att arbeta med pjattning.

 

[Graal]

Förstoringsoptik är ocks optimerad för vissa förstoringsgrader. Det finns även optik där man kan anpasa optiken efter förstoringsgraden. Kowa hade en sån en gång i tiden.

 

[Olle]

Att man bländar ner mer ibland beror på att man vill ha en längre tid på sig att arbeta med pjattning.

Eller att man vill ha större skärpedjup om negativet inte är helt plant i en glaslös hållare.

Olle

 

[Olle]

Svaret: Förutom att man får en kortare exponeringstid så kanske det också blir enklare att hantera apparaten om den inte är för hög.....

Ett mindre avstånd ger ingen kortare exponeringstid om förstoring och bländare är samma.

Olle

 

[Niklas Groop]

Om nu optiken är optimerad för både olika arbetsbländare och förstoringsgrad. Vid vilken förstoringsgrad och bländare kan jag då utnyttja för att få så skarpa kopior som möjligt med de exemplar jag har.

Schneider-Kreuznach Componon 1:4/50 samt 1:5,6/80.

Jag har inga instruktionsböcker då jag fått apparaterna med tillhörande optik och negativhållare och exponeringsur samt avmaskningsram. Den ena är en Durst A600 (märkt: Tillhör Sveriges Television....). Den andra är en Durst M300.

/Niklas

 

[Erik Schalin]

Troligtvis får du max skärpa om du bländar ner till första hacket på en Durst.

 

[Erik Schalin]

Förstoringsoptik är ocks optimerad för vissa förstoringsgrader. Det finns även optik där man kan anpasa optiken efter förstoringsgraden. Kowa hade en sån en gång i tiden.

Det visste jag inte.
hmmm kankse skall läsa igenom manualen en gg till.

 

[Graal]

I regel är väl de ljussvaga och 3-linsiga optimerade för mindre förstoringsgrader (upp till 24x30 storlek). Medan ljusstarka optiker har sina bästa prestanda kring 30x40. Men därmed inte sagt att ljussvag optik är bättre än en ljusstark i små förstoringsgrader. Ofta är de ljusstarka 6-linsiga konstruktionerna bättre rent generellt. 6-linsiga optiker brukar vara bäst bara något steg nedbländade (kring 4), medan 3-linsiga bör bländas ner till 8-11 för att prestera som bäst. Om man har ett tillräckligt skarpt focuskop som dessutom fungerar lite längre ut i kanterna av bilden så kan man se vid vilken bländare kornskärpan är skarpast och bäst. En del förstoringsoptiker (företrädesvis 3-linsiga) dras med sk focusskift och/eller bildfältskrökning. Även detta kan man studera om man har ett dylikt focuskop.