40. Góa frá Hjarðarhaga

Góa frá Hjarðarhaga kammade hem en 2:a  placering på VM 2001. Plötsligt en dag stod hon bara där i vårt stall - en världsstjärna med lilla Pila vid sin sida. Året var 2002 och hon skulle bli en tillfällig gäst hos "oss" som stannade i drygt ett år.

När Bylting så tragiskt gick bort tydde sig Byltigns föl Glöd till jämnåriga Pila och hennes mamma Gòa.

Var Góa finns idag har jag ingen aning om. Men jag vet att Góa betyder vintermånad på isländska.

Vill ha

Ibland händer det. Jo det gör det. Det vill säga att man blir kär. Helt utan förvarning och på helt fel plats. Så fort jag steg in i rummet såg jag honom - det gnistrade liksom till, sen började änglar sjunga.

Föll för utseendet direkt. Det är med viss rodnad jag erkänner det. Jag vet att det yttre är betydelselöst men jag blev som förtrollad. Jo han har en vacker utsida. Och visst måste väl något som kan bjuda på ett sådant välljud, återge de allra lägsta frekvenserna så fantastiskt och klockrena klanger, vara vacker även på insidan. 

Tyvärr har jag ingen bild. Hade kameran med mig men insåg direkt att jag aldrig skulle kunna ge läckerbiten rättvisa ber däför att få hänvisa den nyfikna till www.thelars.se .

Nej jag är inte återförsäljare, nej jag får ingen provision och nej jag gör inte reklam. Eller jo det kanske det räknas som? Skit samma. Jag bara måste få dela med mig eftersom skapelsen The Lars är så otroligt fantastisk vacker. Att "han" har en återgivning som skulle kunna få änglar att gråta i hänförelse är kanske inte helt oväsentligt i sammahanget.

Vad "han" kostar?

Har faktiskt ingen aning men jag misstänker att det ligger en viss sanning i talesättet att "Kärlek inte kan köpas för pengar".

Hummertinor min andra inlämningsuppgift

Uppgiften handlar om färg. Efter att ha funderat i över en vecka över vilken bild jag skulle välja hade jag imorse inte blivit ett dugg klokare. Nu var jag tvungen att göra uppgiften. Inte för man måste men jag vill vidare i kursen, därför var det ett måste för mig. Fick helt enkel bara ta en.

Är inte nöjd men här är iallafall efter- och förebilden. 

Efterbilden

Förebilden

Om jag skriver ner det, slipper jag fundera mer på det

Varför bloggar jag? Tycker att rubriken är ett utmärkt svar på den på frågan. Det är en klok, god vän till mig som har uttryckt orden, så jag lånar dom en kort stund. En annan anledning till bloggandet är för att det är bra stöd för minnet för en teflonhjärna, dvs en sån som jag.

Lever inte i tron om att det jag skriver är superintressant och för viktigt för undanhållas världen. I själva verket är skrivandet rätt mediokert med ett högst egoistiskt syfte.

Skulle någon finna intresse i mina rader, känner jag mig naturligtvis oerhört smickrad. Om du inte gör det har du min fulla förståelse.

När helst jag önskar kan jag gå tillbaka till mina nedteckningar och få ett litet stöd för minnet och dejavu om vad som rörde sig i huvudet och övriga livet. Det är ett bra stöd eftersom jag är en sådan där som aldrig kan komma ihåg ett årtal eller datum för olika händelser.

Det är lite som att fotografera. "Om jag fotar finns du/det kvar för evigt".

L'Ennui av Hanneke Beaumont

Bloggandet på fotosidan måste väl ändå vara den ultimata lösningen, så säg.

Ny bil på k@nelbullens dag

Som en äkta Svensson gäller det att leva som en. I vårt fall är det inga problem. Förutom det klassiska epiteten villa, två barn och Volvo, vill jag påstå att vi är ytterst modesta när det gäller våra bilval. Här är min nya och gamla bil.

En Svensson vill inte stöta sig med grannarna genom att göra inköp som sticker i ögonen och kan väcka avund

Röd och fin blänker den - visst är den fin. Jasså du undrar också - jo det är den närmaste som är nyförvärvet. Djärva och vågade kan vi inte kalla oss men kanske är vi inte fullt så ultranormala när det gäller bilekonomi. Tack vare min man går vi ytterst lite back på våra bil affärer. Oftast tvärt om. Gamla bilen (på bilden ovan) kostade oss 200 kr i inköp och har hängt med i flera år. Rosten börjar krypa fram men en besiktning klarar den med all säkerhet så vi tänker sälja den och jag tror att vi kommer att få mer för den än vi gav. Det är ju ganska ovanligt.

Väntar med spänning på att få se mina kollegors miner när jag visar min nya bil. Sist bytte vi från en svart 945 till en svart 945. Då fick jag lite olika reaktioner del som asgarvande erkände att de inte kunde se någon skillnad medan andra höll god min och gav bilen komplimanger. Mellan dom två bilarna var det en STOR skillnad den gamla hade solfilm och den nya inte. De här två är skillnaden hårfin. Förutom nummerplåten så är det bara en årsmodell och lite rost som skiljer dom åt. Självklart finns det lite till men det är ganska ointressant att berätta om här.

K@nelbullens dag

Självklart köper en Svensson kanelbullar på självaste högtidsdagen. Kom över rykande varma bullar direkt från ugnen alldeles jättevarma och helt oemotståndliga laddade vi påsen med sex stycken. Sen bar det iväg till McDonalds för att handla en espresso och latte till de två bullar som vi tänkte äta upp direkt.