Filmen i pottan är nu framkallad

Filmen som jag hittade i en porslinspotta när jag höll på att städa köket är nu framkallad och skannad. Det är en T-MAX 100. Den är drygt tio år gammal och kvalitén är väl inte den bästa. Exponerad film ska framkallas så snart det går för maximalt resultat. I alla fall bör man inte vänta mer än tio år som det blev i mitt fall. Den har under de här åren legat ganska varmt vilket säkert haft en negativ inverkan. Filmen får liksom en hinna och krispigheten och skärpan försvinner. Dessutom tycks silverkornen klumpa ihop sig vilket syns tydligast i de ljusa partierna. Ljusa himlar är väldigt känsliga för det här fenomenet.

Det här fann jag på filmen.

Kristoffer på Skansen

Kristoffer och jag är på en utställning men vilken har jag glömt

Hästporträtt

En lada på fallrepet

Schack i Kungsträdgården

Nybroviken

Utsikt från Djurgårdsbron

Sjuan

Sigtunavägen

Det här var riktigt roligt trots att kvalitén inte blev den bästa. Det är inte norrsken som syns på bilden från Djurgårdsbron utan jag tror det är effekter från spiralen i framkallningsdosan. Har jag agiterat för mycket? För litet? Jag har använt en modern Patersondosa med plastspiraler. Ska testa min gamla JOBO-dosa för att se om den ger bättre resultat. Den är lättare att ladda men drar mer soppa ;).

Nu väntar filmen jag hittade i min gamla Pentax Spotmatic på att bli skannad.

På återseende

/Torbjörn

Unken soppa och svårplacerad bild

I förrförra bloggen berättade jag om två filmer som jag oväntat funnit i en potta respektive i en gammal kamera. Glad i hågen tog jag fram mina framkallningsattiraljer i går kväll och skulle sätta i gång. Besviket kunde jag konstatera att det var fällningar i både framkallaren och fixet. Framkallaren har förvarats i kylskåpet i kanske drygt ett halvår och fixet har stått i mitt badrum lika länge. Jag ville naturligtvis inte riskera något utan ställde in framkallningen och beställde nytt från Photax.

Många har här skrivit om att de inte längre lägger in bilder i poolerna i samma omfattning som tidigare – eller helt och hållet har slutat. Bloggen har blivit den huvudsakliga källan för publicering. Nu är jag själv inte med i så många pooler och den jag flitigast lagt ut bilder i har varit gatufotopoolen. Efter allt gnabb om vad som är gatufoto har jag (också) tröttnat på att mer aktivt lägga ut bilder där. Kanske lusten återkommer när ljus och värme har besegrat kyla och mörker.

Inget avgörande ögonblick direkt?

Nu när färska fotokemikalier är på väg tror jag det är läge för att köra några rullar i någon av mina mellanformatare. Min Yashica Mat-124G har jag ju gjort ren ordentligt och dessutom har den inbyggd exponeringsmätare så den får det bli ;). Nu i januari hade jag hoppats på vita vidder i stället för grå tristess men allt går ju att fotografera när jag tänker efter.

Ska träffa min arbetsgivare i dag så det blir inget fotofika på Twang för min del.

På återseende

/Torbjörn

Gullers ställer ut

K W Gullers son Peter Gullers ställer ut på Stadsbiblioteket i Uppsala. Han har under de senaste åren strövat omkring på gatorna i Uppsala och fotograferat människor i olika sammanhang. Alla bilder är i färg och kategoriserade efter olika teman. Det var vernissage i dag och jag gjorde ett kort besök innan jag åt lunch. Jag hann få några ord med honom innan reportern från Radio Uppland drog honom åt sidan.

Vi hade precis börjat prata om gamla Pentaxkameror när reportern drog honom åt sidan...

...och jag missade förstås fokuspunkten som hamnade bredvid

Folk började strömma till och de gillade vad de såg

Ni som har möjlighet att se utställningen, gör det. Den är mycket sevärd och kanske finns du själv med på någon av bilderna.

På återseende

/Torbjörn

I pottan låg en film

Jag tänker rusta mitt kök. Ja, inte själv utan jag ska anlita snickare för jobbet. Först måste köket rensas från allt som samlats där under årens lopp. Det jobbet är jag nu färdig med. En hel del har jag kört till miljöstationen och de saker jag vill ha kvar har jag rengjort och stuvat in i skåp och hyllor. Ovanpå ett av köksskåpen stod en porslinspotta, som vi fick av vänner när vår Fredrik föddes 1973. I den låg en massa gamla kvitton. Kvitton som nu var helt blanka och inte gick att läsa! Det är inte bara gamla färgbilder som tynar bort även moderna kvitton går den vägen.

När jag rotade bland de gamla kvittona hittade jag en filmkasett av plast. En sådan som man laddar själv. En gång i tiden köpte jag rålängder och laddade filmkasetterna själv. Det var inte särskilt svårt och på den tiden tjänade man en hacka för besväret. Jag har ingen aning vad det kan vara på den här filmen eller när den är exponerad. Förmodligen någon gång på 1990-talet. Förra seklet alltså ;). Svartvit film rör det sig naturligtvis om, troligen Tri-X.

När jag senare flyttade mina gamla kameror till ett nyinköpt skåp fann jag ytterligare en gammal film. En Tri-X som satt i min gamla Pentax Spotmatic från 1970. Jag erinrar mig att jag för några år sedan tog ut den på en fotorunda men att den krånglade och jag ställde in den i skåpet igen och filmen blev bortglömd.

Jag har en flaska XTOL i kylskåpet och övriga kemikalier har jag i badrummet så det är bara att sätta i gång.

I pottan hittade jag en film...

...liksom i min gamla Spotmatic

Rapport följer.

På återseende

/Torbjörn

När man ser det lite grand så här från ovan...

Här följer några rader från det trevliga fotofikat på Arlanda i går.

Per Ottenström ska ha ett stort tack för det fina arrangemanget och för rundvandringen i tornet. Det känns tryggt att veta att tornet är befolkat när man lyfter eller landar på Arlanda ;). Uppe i tornet fann jag ganska snart att min NEX-5N inte var det rätta verktyget och jag kan inte förstå varför jag inte tog min systemkamera med mig.

Det verkar som om jag inte kan komma ur min analoga fotolunk, fast jag mestadels fotograferar digitalt ;). Micke Borg beskriver i sitt senaste inlägg att han låter sina negativ torka över natten. På något vis gör jag på samma sätt med mina RAW-filer.

En digital fil kräver ju också omsorg för att slutresultatet ska bli bra. Det får ta den tid som motivet kräver. Besvärliga ljussituationer kräver en hel del arbete i Lightroom, som jag i huvudsak använder för "framkallning" av RAW-filerna. En del verkar tro att alla digitalfotografer ställer programvredet på "P" och sedan kör på. Jag har aldrig någonsin gjort det. Har man en påkostad systemkamera så antar jag också att man är en någorlunda erfaren fotograf och vet hur man ska styra sin fotografering. I det avseendet ser jag ingen skillnad alls mot att fotografera analogt.

Vi hann även med att möta juniorvärldsmästarna i ishockey när de anlände till Arlanda. I trängseln bland anhöriga och media var det inte så lätt att få med så mycket matnyttigt. Glädjen och stoltheten bland spelare och anhöriga var skön att se och vi kände alla en stor samhörighet när vi stod där med kamerorna och trängdes.

...och plötsligt stod tiden still...

Anna och Rauni uppe i tornet

Bilspår

Alf, en ny och trevlig bekanskap

Vi möter juniorvärldsmästarna i ishockey

Här blandar jag fredligt färg med svartvitt allt efter eget tycke och smak.

På återseende

/Torbjörn