Öland XVIII - Mot Himmelsberga
Nöjda efter morgonens återbesök vid Borgs ängar uppstod frågan vad vi skulle hitta på att göra härnäst. Vi hade en liten lista, men de återstående målen gjorde sig troligen bäst om morgonen. Jag kollade på Artportalen om de kunde finnas någon annan orkidé att åka och leta upp. Det gjorde det. Skogskniprot. Det var inte mer än ett par mil bort. Glada i hågen ställde vi kosan mot den nya orkidé. Vi hittade ganska snart till själva platsen där den hade setts, men vi kunde inte finna själva växten. Vi travande runt i en tallskog ett tag utan se minsta skymt. Vi gick sakta och försiktigt runt och spanande ömsom hit än dit. På håll skulle vi ha kunnat tas för två storkar spanande efter grodor eller annat smått och gott. Jag kollade angivelserna i artportalen. Vi var rätt plats. Det var helt klart. Dock ingen skogskniprot. Vi bestämde oss för att ge upp och återvända till bilen. Då fick jag syn på några små gröna blad, som jag misstänkte kunde vara något. Det var skogskniproten. Den hade inte kommit upp mer än så. Inte undra på att den var så svår att hitta. Det blev inga bilder. Det var liksom ingen större idé.
Tiden hade börjat närma sig lunchdags och värmen hade börjat stiga. Vi närde ingen större längtan att dela vår om än ock så enkla lunch med allehanda flugor, mygg, bromsar och annat trevligt som önskade dela vår lunch och även ta en smak bit av vår lekamen. Därför beslutade vi att försöka ta oss ner någonstans längs kusten och hitta något ställe som passade bättre. Nu kommer jag inte ihåg exakt vad vi körde ner, men jag skulle tro att det var vid Norra Sandby eller någonstans däromkring. Vi intog lunchen där i lugn och ro. Jag valde att efter det att gå runt på stranden efteråt och fotografera de uppbrutna kalkstenshällar som stack ut i vattnet.
#3
#4
#5
#6
Eftermiddagen blev spontan och vi tog händelserna som de kom.
#7
Min fru var intresserad av att försöka besöka något av alla de krukmakerier vi sett här och var längs vägarna.
#8
Vi hade parkerat vid kyrkan och eftersom vi ändå var där passade vi på att besöka den.
#9
Portar av alla de slag fascinerar mig.
#10
#11
Efter besöket i såväl kyrka som krukmakeri hade temperaturen stiget ytterligare något och längtan efter glass hade ökat. Inte långt därifrån låg Himmelsberga. Vi hade besökt det en gång tidigare för nästan 30 år sedan och tänkte att det kunde vara trevligt att se vad som har hänt de här åren och dessutom fanns det säkert möjlighet till att både glass och fika.
#12
Att vandra runt på Himmelsberga är trivsamt. Man lockas liksom till att ta det lite lugnare av bara miljön i sig.
#13
#14
#15
#16
#17
#18
#19
Glass hade vi hittat redan när vi anlände och nu hade vi fika i tankarna. Bland det första vi uppmärksammade när vi kom var att en av byggnaderna hyste ett café. Det fanns gott om platser som lockade att sitta ner en stund vid.
#20
Ganska snabbt fastnade vi för den här platsen.
#21
Efter Himmelsberga begav vi oss hemåt via Ismantorp. Vad kan jag säga. Då jag inte är arkeologiskt bevandrad i någon större bemärkelse var det inte direkt någon upphetsande upplevelse. I mångt och mycket var en slags deja vu av de gånger man i skolan stått vid hög med stenar, en jordhög eller något annat lika svårt att omvandla till mänskligt leverne samtidigt som en grånad farbror med saklig ömhet i rösten förmedlade högens historia som om han själv vore barnfödd på platsen.
TheInvisibleJackal
Hälsningar Lena
Man glömmer bort tid och rum, men vi var på Öland i tio dagar.
Hälsningar Jörgen
MvH
Johnny
Hälsningar Jörgen
Hälsningar Halina
Det är väl just det här jag gillar med bloggandet - att man kan bygga små reportage om saker och ting. Då passar lite alla möjliga bilder in ibland.
Hälsningar Jörgen