Norröver I - Knuthöjdsmossen

Efter att de senaste åren spenderat semestern på Öland vände vi i år blickarna norröver. Fast när  jag sitter och skriver detta lyssnar jag på Boubacar Troaré  känner jag en stark längtan tillbaka till Afrika. Det är märkligt hur musik kan skapa starka känslor. Jag blir alltid påverkad av musik. Mer än mycket annat. Jag märker att jag inte blir lika påverkad när läser en text bortsett från poesi då. Bilder kan ibland skapa något som skulle kunna liknas vid det som jag känner när jag lyssnar på musik.

Jag pratade med min fysioterapeut om våra planer innan jag åkte med tanke på min hälsporreproblematik. Rådet var att jag skulle ha bra på fötterna och undvika att gå för långa sträckor. Max fem kilometer tyckte hon, för att jag inte skulle överanstränga min fot. Ja, det skulle nog inte vara så svårt att lyda de här råden. Sedan kommer det här med verkligheten. Den först resan man gör är den längs kartan där man ger sig ut på imaginära vandringar som varken ter sig inte särskilt ansträngande eller särdeles långa. Liksom en måltid även förtärs med ögonen görs en vandring  först i föreställningarnas värld. Planer görs upp kring intressanta miljöer att fotografera. Om det är görligt att ta sig till dem kommer i senare skede.

Första anhalten för norrgående färd var det lilla samhället Hällefors med den intilliggande Knuthöjdsmossen. Efter att ha suttit ett gott antal timmar i bilen denna första resdag, begav vi oss, efter en snabb inpackning på boendet och mer fotopraktiskt ombyte, iväg till mossen. 

Vi hade både läst och fått oss berättat om denna mosse och våra förväntningar var därför därefter. Redan innan vi hunnit ta mer än ett tiotal steg hörde vi smålommarnas klagande läte. 

#2

Vilken utrustning ska man ha med sig på en sådan här resa där vi kommer att besöka lite olika platser och där det förmodligen blir en hel del gående. Oavsett vilket var valet av utrustning något som också skulle avspegla sig i packningen. Då jag vet att har en förmåga att ibland packa med mig för mycket var det den här gången där en hel del vandring i kuperad terräng, extra viktigt att försöka låta bli att ta med s k "bra-att-ha-utifall-att.."-saker i kameraryggsäcken. Av ren envishet kan jag bära på mer än jag behöver längre sträckor än vad som egentligen är trivsamt. Jag vet också följderna - mindre fotograferande och istället mer stånkande och svettande under utrustningens kilomässiga börda. 

Frågan jag ställde mig när jag började packa min kameraryggsäck var således vad brukar jag fotografera. Jag vet vad brukar fotografera för det mesta nu för tiden. Det är landskapet, skogsmarker och träd. Kanske något djur eller fågel om jag får chansen. Jag tömde hela ryggsäcken och började stoppa i saker jag som jag vet sedan tidigare att jag kommer att använda. Två kamerahus. Ett med 24 - 70 och det andra med en 100 - 400. Har kommit fram till att det passar mig bra att ha med två kamerahus. Skulle givetvis blir lättare om jag lämnade det ena hemma. Har också gjort det och upptäckt att jag saknar det ena. Filter. Trådutlösare och L-bracket. Extra batterier och minneskort. Regnskydd. Stativet så klart. Ja, det gick bli det. Med den här utrustningen kände jag att jag nog skulle klara mig i de flesta situationer samtidigt som jag inte bröt ryggen av mig i släppande av densamma.

#3

Rundsileshår.

En kort bit in på stigen kände vi något som högg efter våra vader. Det var de köttätande växterna som skulle finnas på mossen. Efter att sjungit - "Sov du lilla videung" - lugnade de ner sig och lät sig avporträtteras. 

#4

Rundsileshår.

#5

Storsileshår.

#6

Vi lämnade efter tag sileshåren för sig och började vandringen ut på mossen. Även om sileshåren var spännande var det inte för dem jag kommit till Knuthöjdsmossen. 

#7

#8

Det var för trädens skull

#9

och alla små gölar. Mycket snabbt kom jag att finna att den här mossen tilltalar mig mycket. Jag kan inte sätta fingret på vad det är. Det är något som inte riktigt låter sig fångas med ord. Kanske ett stämningsläge. Något som slår an en sträng av välbefinnande hos mig. Att vandra här på spången fyller mig med en inre frid. Långt bort är vardagens trivialiteter och monotomma upprepningar. Världen är ny.

#10

#11

Knipa

Smålommarna hördes lite då och då. Någon av dem flög emellanåt över huvudet. Huvudet nedböjt. Näbbhalvarorna åtskilda för låta det klagande lätet klinga ut över mossens alla små vatten. Ett ensamhetens klagorop.

"Artfränder

här är jag.

Se mig.

Artfränder,

hör mig.

Här är jag.

Ser ni mig inte 

artfränder?

Hörs jag inte?"

#12

Det som är rakt, skall i tid bli böjt sa alltid min morfar. Jag vet inte om det var mossens tallar han hade i åtanke då. Kanske var det dem han tänkte på ändå i egenskap av skogsvaktmästare.

#13

#14

#15

#16

Själv blir jag hänförd över dessa tallar och det kan mycket väl vara så att jag tog några bilder för mycket. Det svårt att låta bli att inte göra det. Kan ibland känna en större längtan efter att fotografera träd än fåglar, som trots allt var upprinnelsen till att jag började överhuvudtaget en gång. Att försöka på bild fånga de fåglar jag såg genom kikaren. 

#17

#18

#19

Det är märkligt det här hur min fotografiska inriktning har kommit att börja vrida sig bortifrån det som upptagit stora delar av min fritidssysselsättning sedan tidiga tonåren. Fåglarna och deras varande. Jag alltjämt intresserad av dem, men inte på samma vis längre. 

#20

#21

#22

#23

#24

#25

#26

Det har varit en lång dag och även om det är oerhört lockade att stanna en stund till har blivit dags för oss att återvända till vårt boende och förbereda oss nästa besök på mossen. Den här gången tidigt på morgonen. Dimman lockar.

TheInvisibleJackal

2022-10-13 15:43   Vibybo

Så vackert! Ja, även texten. Väldigt bra bilder på sileshåren, tack för tipset hur man tämjer dem! Det är en fördel att bestämma sig innan man går ut, vad ska jag fotografera? Så är det lättare att koncentrera sig och njuta av promenaden då motiven uppenbarar sig.
Har inte hört Boubacar Traoré tidigare, afrikansk blues. Hörde genast det var musik från Mali, kommer en del helt fantastiska musiker därifrån, ex Ali Farka Touré och Salif Keita.

Svar från TheInvisibleJackal 2022-10-15 17:24

Tack så mycket Stefan!
Fick själv tipset från en väldigt gammal indian från South Carolina. Kan bara hålla med dig om de fantastiska musikerna från Mali. Boubacar stötte jag på av en slump när han gör en sång tillsammans med Ali Farka Touré - helt magiskt. Får se om jag får till det att jag kan dela det Youtubesinslaget.
https://youtu.be/r4-uq8cTF7o

Hälsningr Jörgen

2022-10-13 16:32   Khalad

Vackra bilder och trevlig text, bra blogg helt enkelt! Bilderna på sileshåren fastnar jag särskilt för, både för att bilderna är vackra och för att jag aldrig sett sileshår. Blir också extra intresserad av mossen. Jag har aldrig varit där fast den bara ligger en timme bort från Korsheden. Skälet är att jag har svårt att gå, ena foten är inte stabil och viker sig ibland. Spångar med två plankor funkar inte, men finns det bredare gångar som du visar i dom första bilderna skulle det funka. Många hälsningar/ Björn

Svar från TheInvisibleJackal 2022-10-15 17:29

Tack så mycket Björn!
Det är absolut värd ett besök. Jag förstår dock dilemma med din fot.
De bredare gångarna kommer man ganska så långt med in på mossen. Sen tar de två-plankorna vid och är den största delen i leden runt mossen.

Hälsningar Jörgen

2022-10-13 18:39   Lena Holm

Där har jag varit ganska många gånger och jag känner igen några av träden du fotat samt en del av vyerna. Det är ett väldigt mysigt ställe att gå runt på och jag har njutit av att gå där själv i tidig gryning vid flera tillfällen. Skulle gärna åka dit på hösten, eller kanske t o m tidig vinter, men det är tre timmar enkel resa och man måste ju dessutom övernatta. Ser fram emot dina gryningsbilder.
Hälsningar Lena

Svar från TheInvisibleJackal 2022-10-15 17:33

Tack så mycket Lena!
Hösten är säkert väldigt vacker kan jag tänka mig. Jag har dock också en bit att köra. Utan övernattning någonstans är det nog inte görbart. Jag kommer trots det att återvända till denna fantastiska mosse. Det var så otroligt rogivande att vara där.

Hälsningar Jörgen

2022-10-14 10:10   sears

Ett ställe jag fortfarande inte besökt ännu. Men det kommer närmare när man ser sådana här fina bilder. Hoppas gryningen blev toppen.

MvH
Johnny

Svar från TheInvisibleJackal 2022-10-15 17:34

Tack så mycket Johnny!
Jag kan inget annat än att varmt rekommendera ett besök.
Inlägg kommer framöver.

Hälsningar Jörgen

2022-10-14 11:08   Joakim88

Kanonfin blogg Jörgen. Trevlig läsning. Känner igen det där med att packa för mycket. Har på senaste tiden att man tagit med sig för "lite" utrustning..

Mycket fina bilder du bjuder på :)
Behöver själv åka dit någon gång känner jag efter alla vackra bilder som visats därifrån, som dessa :)

Svar från TheInvisibleJackal 2022-10-15 17:36

Tack så mycket Joakim!
Visst är det lätt att packa med sig för mycket. Man glömmer lätt att de första 100 stegen är ingenting, men när uppnått 10000 steg med en för tung packning är det inte så kul längre.
Kan varmt rekommendera ett besök.

Hälsningar Jörgen

2022-10-15 08:20   Erkenius

Underbar plats och fina bilder. Det är en rofylld plats, lite som en annan värld. Bra skriven text. Mvh Nina

Svar från TheInvisibleJackal 2022-10-15 17:38

Tack så mycket Nina!
Precis så är det - som en annan värld. Det nästan svårt att tänka sig att Hällefors ligger bara halvannan mil därifrån.

Hälsningar Jögen