Hökafältet

Länsstyrelsen i Halland anordnar sedan några tillbaka s k "Fotovandringar" som leds av duktiga och kunniga fotografer bosatta i länet. I år har det p g a pandemin varit lite färre vandringar än brukligt, men i augusti var det i alla fall en till Hökafältet, beläget i Laholms kommun. Hökafältet är ett skogsparti med tillhörande dynområden. Hökafältet innehåller även ett nakenbad. Dit förde vår ciceron oss inte utan pekade mer ut var det låg för att vi inte skulle förvirra oss dit. Ett tjugotal fotografer som plötsligt dyker upp, några med kraftfulla teleobjektiv, skulle med stor sannolikhet inte bidra till någon större munterhet i det sällskapet. Vi höll oss alltså på den samla vägen och fotograferade träd och buskar och annat smått och gott under tiden medan jag frejdigt gnolade:

"Mina dygder äro tusen,
inga syndiga laster jag har.
Jag har aldrig sett nåt naket
inte ens ett litet nyfött barn.
Mina blickar går mot taket
därmed undgår jag frestarens garn, halleluja".

#2

Vad är väl en förgrund? Eller när förgrunden helt tar över är det då egentligen en förgrund? Duger vad som helst till förgrund?

#3

#4

Hur kom det sig att det här axet stack upp det här viset ur sanden? Hur såg det ut tidigare? Hade det ett lite mindre tillkämpat livsutrymme?

#5

Rödgumpsgräshoppa? Min kännedom om våra gräshoppor är lite begränsad känner jag.

#6

#7

Stigen slingrade sig behagligt mellan träden.

#8

#9

Stor björkbärfis.

#10

Sorgmantel.

En fjärils skugga vad säger den om fjärilen?

#11

Vårtbjörken blev vred, rev sig loss och drog till skogs.

TheInvisibleJackal

Humlor

Under våren och sommaren har jag snickrat ihop tre spaljéer vid uteplatsen och det utan att behöva tillgripa det Haddockska vokabuläret i någon vidare omfattning. Därefter har vi planterat klematis som så småningom och förhoppningsvis ska börja klättra där. För att skydda de rätt ömtåliga klematisrötterna har vi satt lavendel och stäppsalvia  framför. Dessa har när de väl börjat blomma lockat till sig, först en mängd nässelfjärilar och sedan humlor.

Vissa tillfällen kunde det vara uppemot ett 30-tal humlor som samlade nektar bland alla blommor. Fantastiskt och mycket roligt att sitta och titta på. Efter ett par dagar fick jag för mig att jag skulle ge mig på att försöka mg på att fotografera dessa humlor. Jag plockade fram telezoomen och stativet och satt mig i höjd med blommorna och väntade på humlorna. De kom ganska snart. Innan benen hann somna i den lite obekväma ställningen fick jag några bilder.

#2

#3

#4

#5

#6

#7

TheInvisibleJackal

Botaniska

Det hände sig som så att vi satte oss i vår bil och for de fyra gånger fyra milen upp till rikets andra stad. Vi var på väg till vänner där. Vänner som vi inte hade träffat öga mot öga på gott och väl ett och halvt år.  Regnet strilade dock ner mest hela vägen upp. Det var det enda som kastade lite skugga över färden och inte mycket att göra något åt.

Dagen därpå visade sig åter solen och vi kom gemensamt fram till att det kunde vara trevligt med en liten utflykt. Eftersom vädret var gynnsamt strök vi tankarna på ett besök på Göteborgs Konstmuseum. Istället fick det bli Botaniska. Det var mycket länge sedan någon av oss var där, så det kom att bli en angenäm promenad runt i trädgården.

#2

Jag som vanligen inte fotograferar trädgårdsväxter, vilket i för sig kan bero på vår egen trädgård inte är av den kalibern, drogs med av färgprakten och växternas former.

#3

#4

Men så fick jag syn på en parkbänk och tänkte att det här var spännande. Det borde finns fler lite här och var. Undrar hur de kan se ut? Är de alla lika varandra eller hur är det? Således övergick jag från att spana in blommor till att spana in parkbänkar.

#5

Den här bänken föreföll att ha samma tillverkare som den första.

#6

Och det såg även denna den tredje ut att ha.

#7

Jag förmedlade inte mina parkbänksfunderingar för de övriga i vårt sällskap utan vår vandring fick ta oss dit den ville. Fanns det en bänk var det ok. Fanns det inte en bänk var det också ok.

#8

Uppe bland några träd på en höjd hittade jag den här bänken. Helt uppenbarligen en annan modell. Lite flagnande färg får mig att fundera om den i sin undanskymdhet börjat falla i glömska.

#9

Leder då alla vägar till en parkbänk?

#10

#11

Ja, i denna något ovetenskapliga studie verkar det så. 

#12

De här blå bären som inte är några blåbär blir man kanske Cornelis skulle ha uttryck det en "kul typ" om man nu inte blir en krampande typ med fradga kring skägget. 

#13

I sådana här stora gamla trädgårdar finns det också ofta gamla knotiga rhododendronstammar. Många gånger får jag en obändig lust att kika in i bland dessa vridna stammar och se hur det ser ut.

TheInvisibleJackal

Får... får... får...jag lov att...

Som en av de första punkterna på Fotoklubbens höstprogram stod fårvallning. Inte då av klubbens medlemmar utan av pälsklädda fyrfotingar. Upptakten till att det kom sig att vi var iväg och fotade fårvallning var att  klubben i slutet av maj var hos en hundklubb och fotograferade hundar. De som som var med där tyckte att det var fantastiskt roligt att fotografera hundarna eftersom det blev mycket action. Jag var själv inte med eftersom jag tyckte att det inte speciellt upphetsande att fotografera några jyckar och andra knähundar. Jag har dock fått bita i det sura äpplet över min förutfattade mening. 

Vid det här tillfället var det en man som hade med sig en bordercollie och han kände till några som ägnade sig åt fårvallning med just bordercollies. Klubben kunde få möjlighet att komma och fotografera vid ett av deras träningstillfällen innan SM i vallning om vi var intresserade, och det var vi verkligen.

Jag minns inte hur många som var med och fotade vallningen, men det var mer än på bra länge. Jag går in i min egen lilla bubbla vid sådana här fototillfällen och ser inte mycket annat än fotoobjekten. Fast det kunde ha slutat med fiasko för precis när vi skulle börja satte det igång att hällregna. Vi väntade ut regnet någon halvtimme i våra bilar och senare framåt kvällen lättade till och med molnen och solen behagade skina en smula.

Det var fantastiskt roligt att se hur ägarna med olika kommandon fick hundarna att göra än si, än så. Och hundarna tyckte detta var rasande kul. Vad fåren tyckte var inte lika lätt att utläsa, men jag fick känslan av att de delvis var lite blasé, lite irriterade och lite förvånade i en lagom mix. Hursomhelst hade nog hundarna det roligare än fåren.

Det blev en hel del bilder på både hundar och får. Fåren hade ofta helt underbara minspel.

#2

#3

#4

#5

#6

#7

#8

#9

#10

#11

#12

#13

#14

#15

#16

#17

#18

#19

#20

#21

#22

#23

#24

TheInvisibleJackal