Öland XVI - beauty and the beast

Efter att ha sett tullkvarnen i Näsby kände vi att kvällen ännu var ung och ljuset alltjämt behagligt. Jag brukade under många rapportera de fåglar jag såg på Artportalen.se. Jag fick en ingivelse att se efter om det var möjligt att se rapporter om växter också. Det gick det. Där hittade jag en rapport om purpurkniprot. Den växte på alvaret nära en plats där vi varit tidigare i veckan och dessutom inte speciellt långt ifrån där vi just då befann oss. Jag satte igång vägbeskrivningen och så körde vi iväg. 

Vi hittade en plats att parkera bilen utan att den skulle vara i vägen. Med telefonens gps letade vi oss fram till växtplatsen. De sista 50-tal metrarna tog vi oss fram ganska så försiktigt, för vi ville inte av misstag råka trampa ner någon av växterna. Det var tur att vi närmade oss sakta. För när vi väl lokaliserat dem visade det sig att det inte var speciellt stora och det fanns blad här och var som skvallrade om att fler var på gång. En del hade börjat slå ut, men det var mycket knopp. 

Det var en mycket speciell känsla att kunna hitta den här lilla fina orkidéen ute på alvaret.

#2

Purpurkniprot.

#3

Purpurkniprot.

#4

Purpurkniprot.

Här kan man se se fler bestånd är på gång att växa upp. Jämför man med grästuvorna i bakgrunden förstår man de är ganska små och lätta att missa.

#5

En snäcka höll till också där ute. 

#6

Som tur var fanns det inga kor ute bland purpurkniproten. Troligen för att det är en känd växtplats och man vill inte riskera att de blir uppätna av de här krabaterna.

Dessa hittade vi däremot vid parkering invid Möckelmossen. Vi hade stannat till där för att ta lite kvällsfika.

#7

Plötsligt kom det kor från alla håll och kanter.

#8

Det visade sig att de var ute efter att släcka törsten. Öland och alvaret är tämligen torrt. De få vattenpölarna som finns är eftertraktade. Precis invid parkeringen fanns det en liten vattenansamling. Det var den korna var ute efter. Att ha dem så här med ett stängsel emellan tycker till och med jag kan vara trivsamt.

#9

#10

#11

"Jag har hört att du är lite rädd för kor."

#12

"BUU!"

#13

På andra sidan vägen låg de ett stort svart djur som på håll likande en stor svart klippa. Ett par holländare uppmärksammade oss på dess existens.

"Have you seen the big black cow out there?"

Jag tittade ut mot hållet de pekade. 

"That's a big one. Are sure it's not a bull?"

"Yes, it has no..." gör en gest kring sitt huvudet.

"...no horns"

"Yes, it has no horns. It must be a very large cow."

Holländarna åkte vidare efter ett tag. Vi stod kvar och tittade på det stora djuret, som jag var tämligen övertygad om att det var en tjur som man kapat hornen på. 

#14

Till sist reste det på sig avslöjade sin könstillhörighet.

#15

Tjuren vände sig om och började med kraft skrapa med klövarna i den tunna jorden så det att dammade om det. Nu snart få vi snart se på äkta tjurrusning var jag övertygad om. Jag höll sökaren stadigt fäst på tjuren och tänkte att här gäller det att vara beredd.

#16

#17

#18

När tjuren var nöjd med krafsande i jorden. Stod den stilla en stund och bligade år vårt håll för att strax därpå lägga sig i ungefär samma ställning som tidigare. Dagens motionspass var tydligen över.  Den kände aldrig något behov av att komma närmare.

#19

Inte som den här sädesärlan i alla fall.

TheInvisibleJackal

Öland XII - Möckelmossen

Midsommarafton. Vad ska man hitta på då tro? Hoppa runt som en amfibie runt en gigantisk fallossymbol? Vi körde ut på Stora Alvaret och Möckelmossen istället. Alltid finns det något där som kan vara intressant. Vägen ut till mossen har en och bred och fin gång på ett ställe där troligen står en del vatten vissa tider om året.

#2

Sankt Pers Nycklar.

Vi hittade en nästan överblommad Sankt Pers Nyckel.

#3

Och den här lilla trebladiga blomman som är så liten man i princip missar den. Ingen av arterna som jag hittar i floran passar in. Det kan mycket väl vara så att den tappat tre kronblad.

#4

En bit ute på alvaret möts vi av en kalkstensmur. Med ett friskt vågat skutt är vi ledigt över,

#5

#6

men så får jag syn på en ung stenskvätta på muren.

Stenskvätta.

Jag har kameran med telezoomen framme och går sakta närmare. Stannar. Tar några bilder. Står stilla en stund. Går sakta framåt några steg. Stannar...

#7

Stenskvätta.

#8

Stenskvätta.

#9

Stenskvätta.

Nu är jag så pass nära att jag inte vågar gå mycket närmare. Jag lutar mig försiktigt över muren och tar en bild av de nu två unga stenskvättorna.

#10

Stenskvätta.

Jag får en ingivelse att huka mig ner och knägående ta mig lite framåt för att ta en bild underifrån av stenskvättan.

#11

Efter det tar vi spången tillbaka till parkeringen. Längre än så kom vi inte. Själva Möckelmossen får vänta till en annan gång.

#12

Törnskata.

Nästan framme vid parkeringen sitter det en Törnskata i ett träd. En trevlig avslutning på besöket vid Möckelmossen.

TheInvisibleJackal