TheInvisibleJackal
Majtur till Karlstad
I maj for jag upp till Karlstad en långhelg för att hälsa på barnen som pluggar där. Vi skulle egentligen åka upp både jag och min fru, men så blev hon rejält förkyld och det slutade med att jag körde upp själv. Jag gillar Karlstad. Det är en fin stad.
Vi var bl a på Värmlands museum och tittade på en utställningen "Strangers to Ourselves" av den iranske fotografen Hashem Shakeri. En intressant och tankeväckade utställning med bilder ur vardagen i Iran. Vi passade även på att se Katja Pettersons utställning Glitch
#2
Det var som sagt fint väder i maj och i Karlstad finns det många fina strövområden. Ett av dem; Skutberget, ligger precis vid Vänern. Hade jag gått här själv hade det förmodligen blivit andra bilder, men umgänget med barnen var det viktigaste och det trevligaste den här dagen. Det är kul att hälsa på sina vuxna barn och se hur de har det.
#3
#4
#5
Grönsnabbvinge
I blåbärsriset hittade jag den här lilla krabaten som smälte väl in.
#6
I det här friluftsområdet finns det även en s k höghöjdsbana. En bana som tar runt ibland träden på äventyrlig sätt. Allt som behövs är en hjälm och lite annan klätterutrustning samt; och kanske det viktigaste, knän som inte skälver vid höga höjder.
#7
I yngre hade den här repstegen framstått som mycket lockande. Numera nöjer jag mig att mest titta på den.
#8
#9
#10
På söndagen körde jag hemåt igen. Efter att ha stannat och sträckt på benen vid en lite sjö någonstans på vägen bestämde jag mig för att ta en annan väg hem. En väg som skulle ta mig förbi Karlsborg. Det var ganska precis 40 år sedan jag muckade från regementet där och jag kände att det kunde vara kul att återse det. Då det råder fotoförbud lite här och var inne på regementsområdet lät jag bli att ta några bilder. Jag besökte museet och såg bland annat några bilder från den tiden det begav sig. Regementet jag låg vid är nerlagt sedan länge. Jag har heller aldrig gjort någon repmånad.
TheInvisibleJackal
Karlstad
Utanför fönstret rasar vintern för fullt den här dagen. Bildmässigt är jag alltjämt kvar sommaren -23. Det har inte blivit så mycket gjort på bloggfronten sistlidna månad. Ska försöka råda bot på det den närmsta tiden. Således inga vinterbilder för min del än.
Efter några bluesdagar i Åmål styrde vi kosan norrut mot Karlstad för att hälsa på våra barn som pluggar där och som den här sommaren även hade sommararbete där. En annorlunda känsla att inte ha några barn hemma ens under sommaren. Det var en fin dag så vi körde ut till Alsters herrgård. Gustaf Frödings födelsehem. Fikade, umgicks och tog en promenad i omgivningarna. Jag passade även på att köpa en samlingsutgåva av Frödings dikter. Har läst hans dikter ett antal gånger och den pocket med hans dikter som jag hade sedan tidigare har sett sina bästa dagar.
#2
#3
#4
#5
#6
#7
Efter Alster åkte vi till vår dotters boende för att undersöka hur de stod till med förekomsten av blåbär. Vi hittade en del och såg även en hel del lingonris. Det blev inga bilder på bären. Jag kom istället att fastna för ormbunkarna som också växte i skogen.
#8
#9
#10
#11
#12
Ljuset en bit in på stigen påminde mig om barndomens blåbärsmarker och vandringar där med vännen Putte.
TheInvisibleJackal
På besök
I höst har båda barnen börjat plugga på Karlstad Universitet. Efter att ha kört upp ett digert flyttlass i augusti var det det dags för min fru och jag att köra upp för att hälsa på och se hur de har det. En fredag i oktober, efter att ha slutat jobbet tidigt styrde vi kosan norröver mot Karlstad. Färden gick betydligt snabbare nu än förra gången. Mycket givetvis beroende på att nu slapp vi ha en hästkärra på släp. En kärra vi lånat av en vän. Jag brukar sällan köra med kärra. Undviker det helst om jag kan. Har ingen aning om hur man gör när man backar med en kärra. Rent teoretiskt vet jag, men i praktiken funkar det bara inte. Får inte ihop det. Det är väl egentligen inte direkt manligt att inte kunna backa med en släpkärra. Fast bryr jag mig om det? Nej inte ett dyft. Fast jag kan medge att det bland kan vara lite knepigt att köra med kärra och se till att man inte hamnar i situationer där man inte behöver backa, men nöden är uppfinningarnas moder så det brukar lösa sig. Både jag och min fru har ibland fått för oss att vi skulle kolla med någon körskola om det är möjligt att ta några lektioner i att backa med släp. Hur tråkigt låter inte det? Spenderar hellre några timmar på ett konstmuseum eller läser ett verk om grekisk 19oo-tals poesi. Föreställer mig att jag under sådan släpkärrebacklektion skulle känna mig mycket s0m Manuel i Fawlty Towers.
"Och så vrider du ratten åt höger"
"Que?"
"Se hur kärran nu svänger åt vänster"
"Que?"
Åt höger. Du måste vrida åt höger!"
"Que?"
Nej, nej du kan inte vrida åt vänster. Använd backspegeln!"
"Que?"
"Kan du ens skilja på höger och vänster!?"
"Que?"
#2
Barnen hade klurat på vad som skulle kunna roa de gamla föräldrarna på besök i Karlstad och kom fram till att ett besök i Mariebergsskogen skulle nog funka. Och det gjorde det. Den parken eller vad man nu kan definiera det var en trevlig upplevelse. Jag hade med mig en kamera och förutom att ta lite bilder blev det tid att på ett avslappnat vis umgås med barnen.
#3
#4
#5
#6
#7
#8
#9
#10
#11
Bilderna i det här inlägger härrör från både lördagen och söndagen. På Söndagen bestämde vi oss för att äta ute någonstans, men först ville vi se lite av stan. Den östra bron beskådades och avporträtterades på både det ena
#12
och andra viset.
#13
Även moderna broar blev föremål för ett porträtt.
#14
Fast även ibland tegel, glas och betong kom mitt kameraöga dra sig emot träden. Hur mycket jag än kan uppskatta byggnader och annat i staden är det till dess träd som jag många gånger först och främst ser.
#15
Denna första gång blev det ett nog så hastigt besök. Det är lätt att glömma att det ändå tar sin lilla tid att köra upp. Även om tiden blev kort, kändes det bra att hälsa på barnen och se att de har det bra. Nästa gång får det bli ett längre besök.
TheInvisibleJackal