TheInvisibleJackal
Öland i maj VI - sista dagen
Att se Ölandsbron sträcka ut sig mot fastlandet fyller mig många gånger med en smula vemod då det betyder att Ölandsvistelsen den här gången är över. När man kommer och kör upp på bron och passerat puckeln och man ser Öland breda ut sig framför en väcks känslor som ibland kanske kan liknas vid de man hade som barn och fick lov att gå in i den stora leksaksaffären som syntes ha allt mellan himmel och jord.
Ölandsäventyret är över för den här gången. Medan jag packar bilen tar frun hand om den sista biten städning innan vi checkar ut ur den lilla fina stuga vi hyrt några dagar.
Innan vi styr bilen över bron och vidare färd mot hem och jobb kör vi den knappa milen till Borgs ängar för ett sista besök. Vi har valt att gå upp tidigt den där resdagen för att hinna med ett morgonbesök vid Borg innan hemfärd.
Frukosten intar vi i det gröna. Det är trevligast så.
#2
Humleblomster
#3
Teveronika
#4
Gullviva och Sankt Pers Nycklar
#5
Johannesnycklar
#6
Sankt Pers nycklar med blomkrabbspindel
#7
Ängsnycklar
#8
Johannesnycklar
TheInvisibleJackal
Öland i maj III - Åter till ett favoritställe
Sankt Pers nycklar
En plats som blivit mig mycket kär på Öland är Borgs ängar vid Gråborg. Dessa ängar med sin rika blomsterprakt, vackra oxlar och fågelsång är för mig så nära paradiset man kan komma. Det finns så mycket här. Var gång finner jag något nytt och tiden försvinner när jag här är. Skulle jag blott ha bara några timmar till mitt förfogande vid en Ölandsvistelse skulle jag ställa kosan till Borgs ängar och tillbringa dem där.
#2
Sankt Pers nycklar
Vi kom att tillbringa den andra dagens eftermiddag vid Borgs ängar. Man får hålla sig på de stigar som finns för att inte av misstag trampa ner känsliga växter. Även om det finns mängder med spännande växter i ängen som man inte kan närma sig annat än med teleobjektivet eller kikaren finns det mycket längs med stigarna bara man går sakta och ger akt på det man har inpå sig.
#3
Sankt Pers nycklar
#4
Johannesnycklar
Den här lilla ännu inte utslagna orkidé fann jag under min långsamma vandring längs en av stigarna. Till en början hade jag ingen aning om vad det kunde röra sig om för art, men så såg jag några andra där en del av den utslagna orkidéns kronblad börjat slå ut och då visste jag. Jag fastnade för den eftersom jag tyckte att det hela liknade ett litet torn där det högst upp stod några små tomtar och spanade ut över världen.
#5
Sankt Pers nycklar
Mängden med orkidéer vid Borgs ängar var osannolik. För att inte tala om mängden med gullvivor. Det var en fest för ögat. Jag använder stativ när jag fotar. Mycket beroende på att den axelskada jag dragits med en tid inte riktigt tillåter fotografering på frihand några längre stunder ännu. Jag har inget emot att använda stativ. Det tar lite längre tid, men jag känner ingen brådska när jag fotograferar. Snarare är det rätt trevligt att det tar lite tid. Det som dock inte var görligt med stativets hjälp var att använda så lågt ISO som möjligt. Det blåste en hel del och för att få växterna att inte se ut att fladdra över hela bilden blev det snarare att skruva upp ISO:t för att få en så pass snabb tid att det gick att frysa vindens effekt. Ibland behövdes det tider uppåt 1/2000 eller mer. Blåsten gjorde att vissa blommor helt inte gick att fotografera. De rörde sig bara för mycket i vinden. Trots det här var det mycket trevligt att vara vid Borgs ängar igen och fotografera orkidéer.
Det händer att jag sitter kvar en stund efter jag har tagit de bilder jag var ute efter och bara tittar. Den här gången la jag mig t o m en stund på rygg. Försiktig vill säga så att jag inte av misstag plattade till något. Jag slöt ögonen och lyssnade på vindens sus i träden, insekternas svaga surrande. Jag kände hur världen levde och andades.
"Det ligger någon där borta!?"
Verkligheten pockade på sin uppmärksamhet.
Ett äldre par kom på stigen. De undrade hur det var fatt.
"Det är bra. Jag låg och lyssnade på markerna."
"Ja, det är en fin tid nu. Du fotograferar också ser jag" sa mannen i sällskapet.
Vi kom att prata en stund om både det ena andra kopplat till naturen. Ett av de här oväntade möten som sker ibland när man är ute.
#6
Johannesnycklar
Johannesnycklar - Orchis militaris, som det latinska namnet lyder är en spännande orkidé. Förra året gick vi alldeles ensamma på en guidad tur bland orkidéer och annat på Borgs änger med en mycket intressant och kunnig guide. Han berättade om Johannesnyckelns latinska namn. Blomman liknar en liten man med en stor hjälm som i mångt och mycket liknar de plåthjälmar som soldater förr använde. Därav namnet militaris.
Det här utseendet gör också att det är en av de lättare orkidéerna att känna igen. Och även en av de tacksammare att fotografera.
#7
Johannesnycklar
#8
Johannesnycklar
#9
Vit Sankt Pers nycklar
#10
Johannesnycklar
#11
Sankt Pers nycklar
#12
Johannesnycklar
Tittar man in under den s k hjälmen på Johannesnycklar kan man faktiskt se ett litet ansikte där.
#13
Sankt Pers nycklar
#14
Tvåblad
Efter förra årets guidning lärde jag mig att känna igen orkidéen - tvåblad. En ganska så oansenlig orkidé som det lätt att passera utan lägga märke till den. Den har så här i slutet av maj ännu inte börjat blomma, men den är ändå fullt igenkännbara med sina två blad placerade någon centimeter upp på stjälken. Jag hittade 12 bestånd med tvåblad på ett litet område intill stigen.
#15
Efter en lyckad eftermiddag på Borgs ängar kände jag för lite rumba med några oxlar.
TheInvisibleJackal
Öland XIV - Borgs ängar
Kärrkniprot.
Ett av de ställen som vi valde att titta närmare på i den södra delen av Öland var Borgs ängar vid Gråborg. Det var ett ställe som definitivt kom med på listan över favoritställen på Öland. Kanske t o m högst upp. Det var ett fantastiskt ställe som det egentligen inte går att beskriva med ord. En helt sagolik blomprakt. Då Borgs ängar inte låg speciellt långt ifrån vårt boende i Vickleby, kom vi att återvända dit ytterligare två gånger under vår tid på Öland. Man skulle lätt kunna spendera en hel vecka där och ändå inte känna sig klar.
#2
Ängsnycklar.
#3
Ängsnycklar.
#4
Ängsnycklar.
#5
Ängsnyckel. En ljusare variant. Det finns många varianter och underarter av ängsnycklar. Hybrider är också vanligt förekommande.
#6
Brudsporre.
#7
Kärrkniprot.
#8
Kärrkniprot.
#9
Grönvit nattviol.
#10
Vaxnycklar.
#11
Flugblomster.
#12
Ängsnycklar
#13
Getväppling.
#14
Brudsporre.
#15
Flugblomster.
#16
Praktsporre. De hade inte riktigt slagit ut när vi var på Öland.
#17
Praktsporre.
#18
Flugblomster och darrgräs.
#19
Kråkvicker.
#20
Borgs ängar bjuder även på fina träd i sina omgivningar. Som eken, men även ask och oxel.
#22
Det var inte bara den botaniskt intresserade fotografen som uppskattade Borgs ängar. Det gjorde även den miljard flugor som hyste en obesvarad kärlek till undertecknad. De var så pass irriterande när jag skulle försöka fotografera en del orkidéer att jag till slut gav upp ock körde iväg till Naturbokhandeln i Stenåsa och köpte såna här myggnät till oss. Mycket praktiskt. Ligger numera alltid i fotoryggsäcken. Vi hade varit en sväng till Naturbokhandeln någon dag tidigare, när det regnade en skvätt. Då hade vi gått runt och tittat på allehanda ting som fanns att beskåda där. Vi hittade bland annat en mycket trevlig bok om var man kan hitta olika växter på Öland. Den vore toppen tyckte vi och bestämde oss för att köpa den, men min fru tyckte att hon kände igen boken. I kassan kunde de ta fram att min fru hade redan köpt den här boken i våras av dem. En bok som fint låg på nattduksbordet och tittade när vi kom hem.
#21
I slutet av ängen kommer man fram till en stenmur. Går man en liten bit till kommer man fram till en härlig plats att sitta och fika.
#22
Svettiga, varma och smålortiga, men mycket glada gick vi leden tillbaka mot bilen. Det hade varit en mycket givande dag.
TheInvisibleJackal