Lejon

Under vår resa med Annelie Utters Naturresor kom vi att stöta på lejon vid flera tillfällen. Både under vår vistelse i El Karama och när vi var i Masai Mara.

Lejon har de flesta av oss någon gång sett i olika djurparker. De väcker kanske inte någon större vördnad utan upplevs som tämligen tråkiga. De ligger oftast bara ner eller vandrar kanske lite ointresserat i hägnet.

Att möta lejon i det fria där de hör hemma är något helt annat. De är kraftfulla, vackra, roliga och mycket sociala. Av de stora rovdjuren på savannen såg vi lejon flest gånger. Trots det var det lika välkomnande att få se och uppleva dessa fantastiska djur varje gång.

Givetvis generar dessa möten med lejon mängder med bilder. Ofta är vi ganska nära. Ibland rör det sig om kanske bara fem-tio meter. Jag har här valt ut en handfull av mina lejonbilder.

Detta är en av de första lejonhannarna vi stötte på i El Karama.

På Masai Maras grässavann kom denna hanne vandrade i det höga gräset.  Över honom surrar det mängder med flugor. Flugorna kommer i sällskap med alla de gnuer som är på vandring söderut. Nu är inte flugorna så petiga utan även lejon går bra att surra runt.

En lejonhona ligger i gräset och vilar i El Karama.

Ett ömsesidigt studium.

Att hälsa på varandra genom att buffa på varandra är viktigt för att inskärpa flockgemenskapen. Här är två lejonungar som hälsar varandra och njuter av varandras sällskap. Masai Mara.

En kort vila för en liten lejonunge nyfiken på den stora vida världen. Masai Mara.

TheInvisibleJackal

Giraffer

Giraffen är inte bara en utan flera arter eller underarter om man så vill. En av dessa som lever i El Karama i Kenya är Reticulated Giraffe (nätgiraff). Det är en mycket vacker giraff med ett fint rutmönster och en varm färgton.

Att möta giraffer i del vilda är väldigt speciellt. De har ett sådant lugn över sig och rör sig i sakta och makligt i en majestätisk värdighet. Jag skulle tro att det är en av orsakerna till att vi inte tröttnade på att se och fotograferna dem. Vissa djur går det helt inte att låta bli att fotografera hur många gånger man än ser dem. Reticulated Giraffe är sannerligen ett av de djuren.

I El Karama såg vi de här girafferna så gott som dagligen och vid ett tillfälle såg vi över 40 st som vandrade bland akaciorna och betade. Att de är så stora gör att det är inte lätt att få med hela giraffer eller flera giraffer i bild när man som jag fotograferar med 7D2 och 400mm. De kommer helt enkelt för nära.

Det här var vår första safari och vi var begränsade till totalt 15 kilos packning. Nästa gång vi åker kommer jag lämna många onödiga saker hemma och satsa på att ha med en mer anpassad kamerautrustning. Jag skulle välja ta med två kamerahus - ett aps-c och en fullformat, mitt 400:a och en 70-200 samt en 16-35. Med en sådan utrustning är man redo för det mesta på en safari.

En gammal hanne som vandrar över bit av busksavannen i El Karama.

Här en hona som tar samma väg. Under någon timmes tid passerade ett tiotal giraffer den här vägen över busksavannen.

Akaciornas späda blad låter sig väl smaka och de sylvassa taggarna bekommer giraffen inte nämnvärt.

Frukost i det gröna.

Att ha en lång hals är en fördel om man ska kunna nå saker som är högt upp

men även lite längre ner.

Man kan även om man är ståtlig och ser vida omkring aldrig vara nog försiktigt när man går över vägen.

Det finns dock ibland tillfällen då en lång hals gör livet lite besvärligt.

Och det är när man behöver dricka. Det är vid dessa tillfällen som girafferna är som mest sårbara för attacker från lejon. Dock är de förvånansvärt snabba att resa sig upp igen efter att de har druckit färdigt, men innan de börjar dricka spanar de väldigt noga och medan några dricker håller några utsikt.

TheInvisibleJackal

Grevy's Zebra i El Karama, Kenya

Ett av  de djur vi hoppas mycket att få se under vår safari till Kenya och då speciellt El Karama var den starkt hotade Grevy´s Zebra. Den skiljer sig från den vanliga zebra med att smalare ränder, dess mage är helt vit och den är större och tyngre. Det är ingen Zebra som man kan förvänta sig att få se om man åker till Kenya på Safari. Man måste helt enkelt bege sig dit där den lever. El Karama är en av de få platserna.

Det var först på eftermiddagens game drive under vår tredje dag som vi lyckades få syn på en flock med allt som allt åtta Grevy's Zebra. Däribland några föl. Vilket var väldigt uppmuntrande. Vår reseledare sa att det var länge sedan hon såg en så här stor flock.

Det är svårt att förklara känslan av att få se ett så här pass ovanligt och vackert djur. Tiden står nästan stilla samtidigt som på något sätt rusar fram och kvar är en känsla av något overkligt.

TheInvisibleJackal

Existensens innersta väsen

Att finna ut vem man är kan vara en snårig väg.

"Vad är jag?"

"Jag inte kontrollera..."

"...det bara händer.."

"Oh! Jag flyger!!

"Jag måste vara en - Humla!"

TheInvisibleJackal

Morgon i Kenya

Detta är det tredje inlägget om vår resa till Kenya, september 2017.

Att vara på Safari är inget latmansjobb. Det är tidig morgon som gäller för man vill ta vara på ljuset och hinna vara ute en del innan det blir för varmt ute. Dessutom är det större chans att se djur och fåglar under morgontimmarna än mitt på dagen. Under vår safaritur med Anneli Utters Naturresor gjorde vi två safariturer om dagen. Morgonturen innebar att vi satt i jeeparna runt kl. 06, vilket innebär att vi ofta gick upp runt en timme tidigare, men när man är ute sådär och får se, fotografera och uppleva djur och fåglar så bryr man sig inte längre utan man snarare längtar efter det första ljuset. Man kan inte få nog av det. Den afrikanska morgonen är något alldeles extra.Jag kan lova att efter en sådan morgon smakar frukosten extra bra.

Den här morgonen hade solen precis gått upp och bland de första djuren vid såg den här dagen var den här Spotted Hyaena. Det stod först lite längre bort på vägen, men började sedan röra sig så att vi fick solen i vår rygg när vi skulle fotografera den. För det är så jag vill ha den. Sol och vind i ryggen.

TheInvisibleJackal