I örnbygder II

Det är så mycket örnar och korpar på marken vid åteln att det är hart när omöjligt att få något vettigt ut av det. Det är onekligen en otrolig upplevelse, men en upplevelse som är svår att avbilda. Jag vänder därför likt havsörnen ovan ryggen åt det som utspelar sig i snön på marken. Istället koncentrerar jag mig på vad som händer på de två pinnarna.

#2

På den högra sitter en nästan vuxen individ. De vita stjärtfjädrarna har alltjämt lite av den unga fågelns mörka stråk kvar i spetsarna. Det är en vacker fågel. Stolt i sin hållning. Jag tar många bilder. Det går liksom inte att riktigt låta bli. Dessutom är det nu örnarna är vid åteln. Vem vet hur länge de blir kvar eller om alls dyker upp de andra dagarna. Vi hade hört att de som satt före oss hade bara haft örnar nere vid åteln en av dagarna. Således gäller det att passa på då tillfälle ges.

#3

Han eller hon sitter och spanar länge,

#4

tittar sig runt omkring.

#5

Lyfter på stjärten. Nu gör den sig redo att flyga strax. De släpper alltid ut lite ballast innan de flyger iväg. Jag är beredd med fingret på avtryckaren. Tummen redo på back button focus knappen.

#6

Icke, den sätter sig tillrätta igen och tittar ner på örn- och korpmängden i snön vid åteln.

#7

Jag ber om ursäkt för att det kanske blev lite får många bilder på den här havsörnen.

#8

Den här vuxna individens stjärtfjädrar är helt vita.

#9

Även korpar utnyttjar pinnarna. För att få lite överblick eller komma undan en stund från allt ståhej.

#10

Örnarna turas om vid pinnarna. En kraftfull ung havsörn har tagit plats på den vänstra pinnen.

#11

Den följer intresserad det som händer nedanför. Väntar på ett bra tillfälle.

#12

Fjädrarna är som konstverk även när de inte ligger som de ska.

#13

#14

En del av havsörnarna har lite bling-bling på sig runt tarserna. Inte särskilt snyggt och enligt de som ringmärker ska de inte vara hindrande för fågeln.  När jag var skådare var ringmärkning en del i skådandet, även om jag själv aldrig har ringmärkt. Nu när jag istället enbart fotograferar stör ringarna mig inte bara estetiskt utan jag har börjat fundera över om det verkligen inte finns något annat sätt. Bland andra natur- och fågelfotografer har jag hört åsikter om att det egentligen inte borde behöva ringmärkas några fåglar längre. För forskningens ska det inte vara nödvändigt längre. Att ringarna, trots försäkringar, är ett hinder för fågeln. Tänk själv om vi skulle släpa omkring på samma proportionerliga mängd järnskrot runt vristerna. Hur hindrade skulle det inte vara. Jag är ambivalent. För genom den kunskap som man får genom forskning får man förståelse och därigenom ett engagemang som gör att vi kanske kan undvika att en art försvinner. Jag känner att frågan är komplexare än vid första anblick. Däremot tycker jag det idag borde finnas andra metoder än ringmärkning. Jag tänker då inte på ljusloggar etc utan metoder som är harmlösa för fågeln och som inte påverkar dess leverne.

#15

Kråkor fanns det också, men de var ganska få och höll sig gärna lite undan från både sina större släktingar och örnarna.

#16

En äldre havsörn skrämmer bort den som tidigare satt på pinnen. 

#17

Man förväntar sig nära på ett rytande när havsörnen öppnar näbben, men det som kommer ut är mer ett ljust visslande läte. Ett läte som inte riktigt passar in på denna stora fågel. Jag tänker nästan på måsar när jag hör det.

#18

TheInvisibleJackal

2021-01-05 17:37   Lena Holm

Jag håller med beträffande den röra det kan bli vid en åtel ibland och att det är svårt att få vettiga bilder. Du valde rätt tycker jag och bilderna är väldigt fina med de blålila tonerna i bakgrunden och förstås snöflingorna. Den äldre fågeln mot slutet, med vingarna utfällda, är riktigt häftig tycker jag och att du inleder med en örn som har ryggen till.
Jag kan inte tillräckligt om ringmärkning för att uttala mej i den frågan, men när jag var på Svalbard var det fotografer som omgjorde sej över halsbanden på isbjörnarna (honorna). Det störde deras bilder och "det fanns väl ändå tillräckligt med forskning om isbjörnar". Men det är tack vare halsbanden som vi nu kan se hur isbjörnarna får gå och simma helt enorma sträckor för att hitta mat. En hona som måste simma med små ungar riskerar också att förlora dem, för de klarar inte det kalla vattnet. Man kan förstås också ha invändningar mot den stress och risk man utsätter björnen för när den sövs för att samla in data och sätta på halsband. Frågan om ringmärkning är minst lika komplex antar jag.
Oj, det blev långt.

Hälsningar Lena

Svar från TheInvisibleJackal 2021-01-05 22:21

Tack så mycket Lena. Kul att du gillar bilderna.
Att studera ett djurs liv är komplext. Frågan är vad man sätter gränsen mellan kunskap och hänsyn. Jag tror att med ju mer kunskap man får, desto mer hänsyn kan man visa, men samtidigt får inte kunskapen bli ett självändamål i sig. Kunskap måste spridas och göra nytta.

Hälsningar Jörgen

2021-01-05 18:33   niniz

Oj det är så fint snöflingor och lilagrå bakgrund till en så ståtlig fågel. Förstår att det kan bli svårt med många att välja och matplatsen inte är så estetiskt snyggt på bild
Väldigt fin serie

Svar från TheInvisibleJackal 2021-01-05 22:26

Tack så mycket Mini!
Snöfall och fåglar är en suverän kombination.
Jag hade med några bilder på åteln från början, men tog bort dem. Dels för att det inte är så tilltalande och dels för att de flesta vet varför det samlas så många örnar på samma ställe.

Hälsningar Jörgen

2021-01-05 18:34   bassa

Hej. En mäktig fågel, med ett minst sagt agresivt uttryck.
Fina bilder.
/ Bengt H.

Svar från TheInvisibleJackal 2021-01-05 22:27

Tack så mycket Bengt!

Att se dem så här nära är en otrolig kick.

Hälsningar Jörgen

2021-01-05 19:09   Joakim88

Hej Jörgen och återigen visar du en fantastisk serie på havsörnarna :)
Vet inte vilken bild jag gillar absolut bäst, då alla är otroligt bra!
Den äldre örnen är otroligt vacker.

Men du skriver ang den första örnen där att den inte är vuxen än pga stjärtfjädrarna är ej helt vita. Jag tror inte att det stämmer riktigt, vissa havsörnar får aldrig helt kritvita stjärtfjädrar även vid vuxen ålder. Så denna kan mycket väl vara över 5 år :)
Men sen när jag kikar närmare på ögat, så ser det inte ut att vara helt ljust gult än va? lite nyans av brunt? Alltså kanske 5åring :)

Har också tänkt på det där med ringmärkningen, de ser ju inte så värst sköna att ha på sig hela livet ut. Nu har jag ju dock haft nytta av dem för eget intresse då jag har rapporterat till ringmärkningscentralen.

Jo men havsörnens ljusa läte är ju supervacker musik :)

Svar från TheInvisibleJackal 2021-01-05 22:39

Tack så mycket Joakim!
Kul att du gillar bilderna.
Du har nog rätt beträffande åldern på den där örnen.
Det var faktiskt första gången jag hörde dess läte. Att jag inte hört det tidigare beror på hörselproblem. Jag blev faktiskt lite förbluffad över hur den lät. Hade förväntat mig något helt annat. Fördomar helt klart. Sen så gillar jag måsars läten. Det är ligger sommar i deras skrän.

Hälsningar Jörgen

2021-01-05 19:57   Sven Blomquist

Härliga bilder men den första är annorlunda och bäst i mina ögon.

Svar från TheInvisibleJackal 2021-01-05 23:00

Tack så mycket Sven!
Kul att du gillar just den.

Hälsningar Jörgen

2021-01-05 22:16   light

Bild 6 gillade jag nog bäst!

Svar från TheInvisibleJackal 2021-01-05 22:29

Tack så mycket Ragnar!

Det är också en personlig favorit.

Hälsningar Jörgen

2021-01-06 07:17   Morgan Åvitsland

Otroligt vackra bilder. Inramningen är närmast sagolik. Blir lite fundersam på vad du hade för avstånd till åteln och vilket objektiv du använde. De ser så obesvärade ut av din...närhet?!

Kan nog hålla med dig om att det ser störande ut med klumpiga halsband och breda ringar, eller lite som du själv beskriver, en "mängd järnskrot"

En kan ju tycka, att djuren ska störas så lite som möjligt av mänskligt beteende. Vet inte om vi lyckats särskilt bra, med tanke på hur många arter som utplånats. Men visst förstår jag att forskning bör bedrivas. Borde nog, som du ju själv påpekar, kanske gå att genomföra på smidigare och för djuren mer störningsfritt vis. En komplex fråga, helt visst.
Allt gott!
//Morgan

Svar från TheInvisibleJackal 2021-01-06 13:42

Tack så mycket Morgan!
Vi satt i ett uppbyggt gömsle och försökte vara så tysta som möjligt samt röra våra objektiv långsamt för att inte röja vår närvaro. Jag kommer inte exakt vilket avstånd det kan ha rört sig om till åteln och pinnarna i närheten, kanske 25 - 30 meter. Jag fotade med Canon 7D2 och 400mm f4 + 1.4 TC, vilket motsvara 560mm på fullformat, men eftersom 7D2 har en Aps-c sensor så blir det motsvarande närmare 900mm istället. Det använde jag den första dagen, sedan plockade jag telekonvertern, men min 400:a motsvarar ändå då 640mm. Jag körde på bländare 4 - 8 oftast. Det viktiga som jag såg det var att försöka hålla nere ISO:t så mycket som möjligt. Jag var uppe i ISO 1600 som högst, men för det mesta försökte jag hålla det på 800 eller lägre, vilket tillsammans med en exponeringskompensation på + 2/3 -- 1 1/3 gjorde att slutartiderna låg mellan 1/125 s- 1/500 s beroende på rådande ljusförhållanden. Ibland använde jag kortare slutartider än så - 1/30 s - 1/60 s.

Hälsningar Jörgen

2021-01-06 14:08   sears

Väldigt snygg serie igen på örnar! Det är verkligen skoj att sitta i gömsle när det är fart på dem. Håller med att blinget inte är så kul.

MvH
Johnny

Svar från TheInvisibleJackal 2021-01-06 15:01

Tack så mycket Johnny!
När jag har suttit och tittat på mina bilder blir jag otroligt sugen på att åka iväg och sitta i ett gömsle, men det nog bäst att låta bli även i vår. Funderar lite på Conny Lundströms gömsle nästa år istället.

Hälsningar Jörgen

2021-01-06 16:13   Khalad

Superba bilder, hela serien. Perfekt med den lite snöiga bakgrunden i skön oskärpa. Väldigt lyckade örnbilder, grattis! Hälsningar/ Björn

Svar från TheInvisibleJackal 2021-01-07 09:53

Tack så mycket för din kommentar Björn! Det var roligt att höra.

Hälsningar Jörgen