Gäss sir I can boogie
När hösten börjar göra sitt intåg vid Trönninge ängar samlas grågässen i allt större antal. I september är det rätt tacksamt att sitta i gömslet. Det rör sig en hel del bland de fåglar som gästar ängarna då. Det är som det ligger en slags otålighet i luften. En otålighet att dra iväg. Lämna den platsen för andra mer lockande. Fast det är inte riktigt dags än. Och del stannar faktiskt kvar mycket länge eller flyttar iväg bara ett kort stycke.
En ny titt i arkivet på bilder från september 2017.
#2
Att flyga tät tillsammans måste vara något av en dröm. En av de saker utöver själva flygförmågan som jag avundas fåglarna. Om man kunde flyga måste det ända vara roligt att kunna dela den förmågan.
#3
Fast även grågässen vet att hålla avstånd när man ska landa.
#4
En årlig, men inte så talrik besökare vid ängarna är den vackra bläsgåen.
#5
Grågåsen sträcker vingarna och ropar efter fränderna i de stora grågåsflockarna. Att enbart lita till synen är nog inte helt säkert.
#6
En gråhäger svävar fram över vattenytan till en lämplig plats att stå och spana ifrån.
#7
En vitkindad gås förbered sig för landning.
#8
Smådoppingen sträcker på sig och visar upp sina små nätta vingar.
#9
Sen börjar dansen.
#10
Sothönans vingar visar sig att ej alls vara av sot när solens strålar träffad dem.
Smådoppingens dans är över för den här gången.
TheInvisibleJackal
Hälsningar Jörgen
Hälsningar, Bjarne
Den höll på ett tag. Måste ha varit väldigt uttröttande.
Egentligen skulle jag ha väl filmat det hela, men jag glömmer liksom bort att den funktionen finns i kameran.
Hälsningar Jörgen