Konsten att fika
Efter ett har kört ett tag började de delar av kroppen som uppmärksammar en på att det är dags för energipåfyllnad att göra sig påmind. Från vår barndom minns både jag min fru hur viktigt det var för våra respektive föräldrapar att hitta en sjö eller något vattendrag att tillfälligt stanna till för att få sig lite till livs. Fika gör man vid en sjö. Basta! Med detta inkorporerat i vår uppfostran började vi således spana efter en sjö eller liknande.
#2
Vi hittade en lite damm som passade oss utmärkt både som fotografer och som fikasugna. Vi kom att prata om det här med att var så viktigt för våra föräldrar att kunna fika vid en sjö. Oftast är det vackra omgivningar och kanske är det så att vi alla är landskapsfotografer i våra sinnen även om vi inte ens äger en kamera. Eller kanske det är ett genetiskt minne från den tiden då vår klädedräkt var mer skinn- och pälsbetonad och spjut och pilbåge var redskapen för dagen. Sjön lovade inte bara dricksvatten utan även fisk om man kunde fånga den. Kort och gott en bra plats att slå sig ner på och bygga sig ett boställe.
#3
För egen del är det väl inte så mycket utsikten att kunna få en fisk som är det som lockar i första hand utan något mer banalt såsom speglingar i olika former. Fotografen har tagit överhanden över fiskaren.
TheInvisibleJackal
Tror att det var lättare förr när vägarna tog andra sträckningar än i dag då de få rastplatser som finns ligger mindre naturskönt invid en mack eller ett hamburgerställe.
Hälsningar Jörgen