Det händer. Jag känner att det händer!

Det är på gång. En liten blyg solstråle letar sig in i mitt ide och killar mig på näsan. En lång vinter i helvetet närmar sig sin upplösning. Det plaskar utanför grottöppningen, droppar och dräller, precis som från näsan.

Kanske, kanske överlever man en vinter till? Fast att köpa storpack verkar fortfarande en aning utmanande. Det får blir normal size.

Men ändå, undret är som alltid lika stort. Ljuset, det osannolikt sagolika ljuset är på väg tillbaka. En tröst för tigerhjärtan. Och för fotografer. Snart kommer jag att stiga upp och gå ut i solen igen. Skugga handen för ögonen. Det finns en del att se fram emot. Den 8 mars fyller jag 63 år och samma dag har Cartier-Bresson vernissage på Fotografiska. En hyfsad present. Man tackar! 

2013-02-17 12:31   Björn Wångblad[BF]

Vinter i helvetet. Den svenske skottskättlige konstnären Gordon McFie skrev mycket om det i sina dagböcker. Om ångesten och det svarta. Själv tycker jag att snön lyser upp ute och längst inne. Talgoxarna har börjat vissla på kapp och emellanåt kommer det dagar då jag kan dricka kaffe på altanen, stående i dörrhålet.
Att titta på fin härliga bild lyfter humöret.

Besvara

Svar från goranton 2013-02-17 20:41

Jag ser fram mot första frukosten på balkongen.
/G

Svara