Novemberkänslor...

Vi fick några väldigt kyliga och krispiga dagar. Igår visade termometern nästan 8 grader på minussida, brr. Trots det var ljuset så vackert och solen tittade fram då och då mellan molnen. Sådana dagar lockar till promenader, särskilt att det också var vindstilla.  

Häromdagen var en aning mildare då vågade jag mig på en längre sväng genom hagarna till havet. Kossorna och fåren är borta nu och allt är öppet och inbjudande. När jag prasslade med kameran kom Maluszek och följde efter. Han är en märklig katt, följer efter mig som en liten hund. Det är roligt och han får mig att skratta. Han reagerar när jag ropar och vill alltid leka kurragömma eller dra en pinne, snöre, beror på vad vi hittar. Olympus blev lite sur för att vi var ute för att fota och inte tramsa med katten, men han fick några makron med fina blå bär på en taggig buske och lite annat, så det blev ok. Maluszek och jag tramsade en stund och vi blev trötta. Jag ville längre bort till Kohallen och på stenarna, men sansade mig. Där är alldeles för öppet och många rastar nu sina hundar på hagarna och släpper dem lösa även i naturreservatet. Det kan vara för farligt för Maluszek, öppet och ingen skydd, vi vände hem.

Maluszek bli alltid överlycklig, när jag har tid att leka med honom. Men han har mycket frihet också och kan göra vad han vill. Han besöker grannar och charma de. Leker med allt han kan komma åt, särskilt tyger och allt som liknar tyg.

Det sägs att nyfikenhet kan döda en katt och Maluszek fick erfara att det inte alltid är så bra att vara nyfiken och snoka hos grannar. Det var någon gång i vecka, han kom inte till maten på kvällen och inte på hela natten. Vi gick ut och letade på kvällen. Vi trodde bara att han träffat en katt och att de båda sitter och utmanar varandra i buskarna. Men ingen Maluszek någonstans… Jag hade en sömnlös natt. Tidig på morgonen gick jag runt och besökte alla möjliga platser han brukar leka i. Knackade till grannarna. De sa att det var en fin räv i närheten. Jag stelnade. Kunde Maluszek stöta på en räv?! Kändes inte bra… Minus sju grader, kallt och obehagligt, man jag fortsatte min runda och hittade inget.

Jag kom hem och skickade sms till grannen med frågan om kanske de såg honom någonstans. Efter cirka en och halv timme kom sms att katten var instängd i deras garage. Jag passerade det fler gånger, men Maluszek måste varit rädd och tyst. Stackaren var inlåst nästan ett dygn. Efter ett sådant äventyr sov han många timmar hemma. Idag såg jag honom på taket ;-)

Bilderna är från olika tillfällen, men även från senaste promenader.

Akvarellerna väntar på att bli fotade ;-)

Uppdatering...

Mörk, mörkare och ännu mörkare blir det … Så är det vid den tiden på året. Lovade mig själv att hitta så mycket fotoljusglimtar eller fotoljusa stunder som det bara går i höstmörkret, men det blev svagt resultat.  

Oktober som var mycket vacker, varm och ganska ljus försvann bara för mig. Jag fick hjärnsläpp och tryckte på fel knapp en fin oktober dag och sen tog det mer än en månad att försöka ställa saker och ting till rätta. Det gick inte, trots att det finns konsumenträtt, lagar och regler. Jag råkade på en ordentlig ekonomisk och psykisk smäll. Samtidigt fick jag en läxa att man idag måste kolla noga och ordentligt på sidorna man handlar ifrån… Sitter idag med oanvändbara dåliga varor som för alltid blir en påminnelse att mycket i världen är inte rätt… Handlade hos ett droppshiping företag helt enkelt utan att veta om det eller utan att kontrollera… Jag råkade ut för bedrägeri…

Som sagt trots alla rättigheter man har som konsument, råkar man beställa på fel ställe finns det ingen hjälp att få, och jag orkade inte fajta mer... fick bita ihop, betala fakturan och var helt slut och dunderledsen.  Hamnade i tillstånd där allt var svart och orkade knappt fixa mat.

November kom smygande och det finns väldigt få ljusa timmar. Utnyttjar de till måleri och efter lunchen försöker ta Maluszek och Olympus på en promenad. Maluszek blev kaxig och tar sina rundor själv och ibland försvinner han någonstans långa stunder på dagen och på natten. Olympus var inte heller samarbetsvillig och jag fick kämpa hårt…

Några fotostunder blev det ändå och några bilder till bloggen med…

och akvareller:

Tiden går...

Hösten är sen i år. Jo, den är här i kalendern, men inte ute i naturen än… Fortfarande mycket grönt, rosor, dahliorna,  och luktärtor blommar för fullt. Mycket annat smått med och gräsmattan växer så det knakar… När solen skiner då har jag nästan sommarkänsla, varmt och behagligt… Borde börja ordna i trädgården till vintern, men väntar… jag hinner…

Vid stranden på flera ställen blommar triften igen och de senaste vindstilla dagar var det många badare och även en segelbåt… Jag kunde gå barfota.

Olympus fick lida denna sommar då jag var upptagen med renovering och måleri, men vi är på g… Jag tar honom med mig till stranden och vädrade även tele och makro. Några bilder blev det. Framkallning visar om det är något att ha. Ibland är jag för kritiskt, ibland behövs lite avstånd och ibland landar allt omedelbart i papperskorgen.  

Maluszek är ute på långa rundor eller utforska sviskonträd och taket. Han trivs nu i lite svalare, men behaglig tillvaro. Jag förstår det. Han har en fin, tjock, tät päls så nu kan han vara ute, springa, hoppa och leka utan att svettas rejält och det är roligt att se. Han är väldigt energisk och smart. Jag är glad att han hittar sätt att anpassa sig och fungerar med oss alldeles utmärkt. En liten vilding eller en glad bomb. Det finns ingen dag utan skratt här. Maluszek framkallar det så lätt så fort vi vaknar… Vi älskar honom och vi känner att han älskar oss tillbaka. Då och då får vi en mus som present, levande eller död vid bilen. Han lämnar alltid ”presenter” vid bilen.

Tiden går fort, men min förmåga att bestämma över saker försämrades och jag grubblar fortfarande om jag ska fortsätta med en del sociala medier eller stänga det för gott… Var med i en del fotomedier, men det gav ingenting och jag gick ur. Raderade medlemskap och saknar inte det. För mig är det obehagligt att skryta om sig själv eller att ta del av andras överdrivna om inte falska framgångar.  

Jag får grubbla lite till över facebook. Där har jag några akvarellgrupper och en del trevliga bekanta, men… men det finns många men… Allt ändras så snabbt.

Människor är olika och en del ”framgångsrika” på olika sätt. En del har exhibitionistiska drag och en del är eremiter. Jag tycker bara att kontakt med andra borde vara respektfull och ömsesidig. Det finns uttryck för de som gapar mest likaså inte allt som glittrar behöver vara guld… 

Bloggen blir kvar.

och akvareller:

September...

Utanför fönster är det ruggigt idag och det är bra, då har jag lite tid över för ”burken” och annat som har med det digitala att göra. Tänker att bara för några få decennier sen såg världen helt annorlunda ut och idag är vi så uppkopplade till det ena och det andra så det är nästan skrämmande.

Det finns vitvaror som ”pratar” och andra Siri eller Ida-AI hos många hushåll. Ibland är det svårt att ta i, även om jag själv alltid gillade datorer och är väldigt förtjust i alla smarta lösningar som underlättar vardagen. Ibland är det ändå för mycket av det automatiska, som till exempel kundtjänster hos olika företag. Man behöver hjälp med något litet, men svårt att beskriva, då är det många uppförsbackar och svåra digitala strapatser innan man når en människa… som om att kontakta Postnord eller vård. Dessutom den jag mötte sist var ändå bara en som trycker på knapparna och svarar med upplärda fraser… Det löste sig lyckligvis för min del, med mitt lilla problem med försening av försändelse, men jag undrar då och då hur bemöts och behandlas människor som inte har dyra telefoner och datorer med alla de appar som spökar och vill något hela tiden.

Hoppas även ibland att utveklingen saktar något, pausar lite så man hinner lära sig att leva med de olika finneser och hantera varandra… Idag känns det som att nyköpt kamera, bil, telefon, dator eller frysskåp redan dagen efter är gamla. Lite sjukt om ni frågar mig.

Jag gillar nya moderna saker men ser ingen anledning att göra sig av allt som är användbart och fungerar bra. Byta bara för att det finns nya med Wifi???? Dessutom, behöver ett frysskåp eller en tvättmaskin Wifi? Kanske det, men jag har ingen användning av det. I och för sig de nya vitvarorna är miljövänliga och drar väldigt lite ström. Lyckades till slut hitta ett frysskåp som var utan Wifi och hade mått och det antal lådor jag ville…  

I bilen är det också en bunt finesser som man skulle gärna skippa, men samtidigt många är helt fantastiska. Särskilt i de nya bilarna. Vi bytte bil nyligen och har det roligt att lära sig hantera alla raffinemang som finns där… Dessutom kan bilen köra själv och tvärbromsar när något inte stämmer enligt hans sensorer…  och alla roliga saker som  massagesäte även för passagerare, display som en tv med internet och AI-Ida naturligtvis, ljuvligt ljus och ljud och massa annat… ja, jag vill inte bli gammal… jag vill hinna se mer ;-) bara lite långsammare hahaha

Och Maluszek… den skurken kom i morse med en levande mus! Vi fick jaga den alla tre och Maluszek tyckte att det var mycket spännande och roligt att vi äntligen fattade och lekte ihop…. Han fångade den fler gånger och släppte i samma ögonblick. Våra gamla katter tog de i alla fall och sprang ute för att äta musen. Maluszek bara lekte… Det tog en halv timme innan vi fångade stackars musen och släppte i trädgården. Det regnar så katten sprang inte efter. Han gillar inte att vara blöt om tassarna.

De senaste dagarna blev väldigt somriga och det blev några promenader till stranden och jag hann även fota några av mina senaste akvareller…   

Ljuva sommar passerar…

Sträcker mig som en katt i solen och funderar över sommardagarna som passerat. Det var vacker, lång och behaglig sommar i år. Precis som jag gillar, lagom med regn och värme. Även om det var några stunder med väldigt ”stickig” sol, jag kommer minnas sommaren som den skönaste på länge…

Björkar börjar gulna och de första löven landar på tidlösa och i rosenrabatten. Det är mycket som blommar fortfarande och luktärtor sprider ljuvlig doft. Tomater lyser i solen och purjolöksodlingen blev lyckad. Även de några få potatisplantor gav fantastisk skörd. Eftersom jag odlar mest på skoj, köpte ”cherry potatis” på grund av deras namn och färg. De är fantastisk goda och passar till olika rätter. Fick laga många variationer på purjo och potatis… och det är lika roligt som fotande eller måleri… När jag var väldigt ung drömde jag om att driva egen restaurang, då jag tjänade lite pengar på att jobba extra på krogen under mina skolår. Det blev ett annat val av skolan och livets olika  vändningar drev mig till Sverige. Jag är tacksam idag. Tackar alla gudar som finns och inte existerar att jag är här och nu. Även att det blev ingenting av karriären och jobbet…

Jag kan njuta och glädjas av livet ändå…

Njuter av fotograferande och bilderna jag skapar ger mig tillfredsställelse. Gnäller då och då, men jag är nöjd att jag kan och det blir alltid något… Målar akvareller och det är så skojig att ibland glömmer jag tid och rum och även måltider haha, då kommer min man och skriker ”jag måste ha maaat!” Även Maluszek blir irriterad om jag kladdar med färgerna för länge. Då tar jag på mig förkläde och leker i köket. Sist på grund av tidsbrist var det variationer på pasta puttanesca.  Och det gjorde mig på gott humör när jag läste om vad namnet betyder och varifrån rätten kom.

Jag var lite borta från den virtuella världen. Delvis självmant, för att vi hade mycket att göra med renoveringen, trädgården och annat som hör till sommaren, delvis för att jag blev sårad på sociala medier, jag menar på facebook och visste inte hur jag skulle hantera händelsen… Ville inte gå in i meningslösa diskussioner med folk som jag inte känner, men som det verkade gillar att blir elaka och ”köra över andra”… Tiden gav mig distans och jag bryr mig inte längre. Det är alltid och överallt detsamma, det finns folk som vill andra illa… tyvärr… oavsett om vilka nivåer vi pratar om. Från små täppor på landet till storpolitiken i metropoler… tröttsamt ibland.

Kollade lite snabbt runt på Fotosidan och konstaterar att jag har mycket att hinna i kapp. Många nya fina inlägg och många trevliga händelser som till exempel Lenas vinst i tävlingen som jag missade.

Solen värmer ljuvligt idag och det blev några funderingar över det ena och det andra och Olympus kom hem igår från en promenad till havet med några fina bilder. I hörnan ligger hög med målningar. Snart ska jag förvandla de till pixlar. Och på meny idag år det inte puttanesca utan skaldjur med tillbehör med italienska influenser…