det gyllene ljuset

När jag tog mitt första foto, kunde jag knappt svenska och fotografiska termer var rena rama svart magi oavsett språket.

Jag skrev tidigare att RAW-fil var främmande, men det var värre än så.

Det gick inte att koppla något till modersmål, för att de orden som slutartid, bländare, ISO och så vidare lät lika obegripligt på mitt språk.

Så det var bara att köra den hårdaste vägen. Testa, kolla på inställningarna, försöka förstå, fota, jämföra och om och om igen tills det blev någorlunda ordning i hjärncellerna och jag började fatta vad allt går ut på.

Fotosidan var inte dumt att vara med. Här snappade jag det ena och det andra från olika kommentarer och sen Google, böcker, tidningar och ordbok, som var för det mesta värdelös för mig. Vissa ord, de specifika för foto, fanns bara inte med…

En gång läste jag om det gyllene ljuset…

Jag förstod att det inte är någon gul lampa framför kameran, men ändå…

Det tog ett tag, men det har gått bra, tycker jag.

Tycker mycket om morgonljus, men som en kvällsmänniska är jag inte uppe så ofta med kameran vid soluppgången över sjö... Om det inte är vinter naturligtvis, men då är det kallt…

Kvällsljus hjälpte oftare. Men är svårare att hantera, tycker jag.

Som makronörd och blomentusiast behövde jag egentligen inte bry mig så mycket om tiden på dygnet. Starkt ljus dämpades med paraply eller ormbunksblad, brist på ljuset löstes med billampa och några reflexer. Allt går.  Det beror på vad man vill åstadkomma och till vad…

Gyllene ljuset… gyllene stund…

Vackra ord och inte bara ord…

Bilderna är från olika tider och olika kameror, utan någon logisk ordning. Vissa har några år på nacken, andra är tagna nyligen.

Ljuset liksom tiden är alltid på…