The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!
Straight 4291 / What is it like to be a dog? ;)
Funderar på det här ibland! Om att vara hund alltså! Att våra sinnen transformerar omvärlden är en av människans insikter. Vi har helt enkelt fått de sinnesförmågor vi som art har mest nytta av. Och det här måste ju även gälla hundar, dom har också fått de sinnen som dom som art har och har haft mest nytta av. Men visst skulle det vara intressant att få uppleva hundvärlden inifrån liksom! :)
Men då måste jag såklart lämna människovärlden och sannolikt inte kunna fullfölja mina funderingar på människors vis inne i hundhuvudet! För man kan nog inte vara människa i en hund! För e jag i en hund, då har jag en hunds tankar och sinnesförnimmelser!
Men jag kan undra om inte Roffe också ibland tänker, "What is it like to be a human?"
Och han kanske också ställer sig resten av frågan, vad är själva meningen med livet! ;)
Nu skall Roffe å jag ut och fundera vidare på det här! Jag tror absolut han förstår när jag går och pratar högt med honom! För annars skulle han väl inte fråga, "jag hänger inte med riktigt, ta det en gång till!" Fast visst tittar folk som vi passerar! ;)
Annars rätt lugnt i Gnesta!
I morgon första fotofikat på Tårtan på höstterminen!
Väl mött där!
/Bengan
Ps. Mer att läsa i ämnet, men här gäller det inte hundar!
😁
//GöranR
Det lustiga är väl att hundar när de uppnått mogen ålder ofta börjar ta del av det hela så det blir en dialog.
Med små gläfs och gnyenden och ett tydligt kroppsspråk tar de del i dialogen.
Villkoren för att a det bra som hund är nog som för oss människor. Det beror påvar man är född.
I Sverige har de flesta hundar ett bra liv. Däremot skulle jag som exempel inte vilja vara hund i Kroatien. Efter att under flera månader sett hur de flesta behandlar sina hundar där förstår jag varför de flesta hundar är aggressiva.
Jag gillar bilden på Roffe. Det blir nästan 3D, nosen sticker ut ur bildskärmen.
//Anders
Men visst är det intressant att fundera över hur egentligen djuren "tänker" och förnimmer omvärlden. Och de här transitionstankarna finns ju i många olika sagor och litteratur i övrigt.
Visst pratar man med sina djur. Minns katten Boris, som förde långa samtal och häftiga resonemang med mig, på ett fullkomligt självklart sätt.
Trevlig bild på Roffe också!
Med sikte på Tårtan i morgon//GöranR
Att de inte kan planera tror jag är en myt, i morse t.ex. puttade vår Russe Freja på mig till dess att vaknade, därefter sträckte hon på sig och ruskade sig. Jag slängd benen över sängkanten och steg upp, Freja däremot traskade resolut upp och lade sig på mina huvudkuddar.
Så var man överlistad igen.
Ha en bra kväll.
(Har katt/numera katter. Våran första katt stack fram sin stora stadiga tass, tittade uppfordrande på oss och ville vara med då hela familjen satt i samma säng och spelade Bondespelet.)
/Bengan