The Roots of Photography is Snaps!
Back to the roots!
Straight 1798 / Den analoga eller kemiska fotografin.
Den analoga fotografin blir mer och mer "frånåkt" vad gäller tex ljuskänslighet, skärpa och snabbhet i handhavandet mot den digitala fotografin, så varför då fotografera analogt? En fråga som det nog inte finns något entydigt eller riktigt bra svar på!
Gotland oktober 2012. (M Leica med Zorki 1,5/5 cm, Tri-X. Bl 1,5 och 1/4 dels sekund)
(Rent tekniskt hade den här bilden sannolikt blivit "bättre" med tex min Fuji X100. Men behöver vi alla detaljer i vissa bilder? Behöver vi se allt i alla skrymslen? Eller begränsar vi bara betraktarens egen fantasi i vissa lägen med för perfekta och kanske för övertydliga bilder?)
Men så här har det alltid varit när det kommit ny teknik, små grupper fortsätter ändå med det "gamla", eller använder både det nya och gamla tillsammans, eller går tillbaka till ursprunget då och då, som Søren Kragh-Jacobsen, dansk filmregissör, svarade då han fick en fråga under en intervju: "In every musicians life there comes a time and place where you want to go back to basics, where you want to play unplugged....."
Och jag tror att även det äldre "instrumentet", i det här fallet kameran, spelar en viss roll i det här.
Bofills Båge, Södermalm Stockholm. (Olympus OM-1, 35 mm, Tri-X)
Som sagt, en del fotografer kommer att vara kvar i det analoga av olika skäl, andra arbetar samtidigt i både i det analoga och det digitala, men så kommer det även nya fotografer, ofta ungdomar, som är nyfikna på något dom bara hört talas om.
Belin Alexanderplatz. (M Leica, 15 mm, Tri-X)
Så i det stora hela så är det en mycket liten grupp som fortfarande fotograferar analogt, men gruppen lever ändå och kommer nog alltid att göra så, och det känns som sagt spännande att en del ungdomar, som startat i det digitala, börjar pröva på att fotografera analogt.
/Bengan
Patrick Dallard, konstnär. (M Leica, Jupiter-3, Tri-X)
Med det digitala syns det direkt, det är på sätt och vis redan klart när du tryckt ner knappen - visst kan du ps sedan men bilden är redan där. Man blir snuvad på längtan efter bilden
Första inlägget sedan jag drog mig tillbaka från bloggen och jag har inte saknat det ett dugg.
http://streetsofberlin.blogspot.de/
..."så varför då fotografera analogt?"
Bland annat för att slippa bry sig om teknisk perfektion och annat som distraherar mer än det bidrar. I en superteknisk tillvaro undrar jag ibland om jag inte var på bättre humör innan digitaliseringen gjorde sitt intåg, men det kanske är en illusion. Människor har ju en tendens att romantisera det förgångna. Trots det känns det som att vi använde våra sinnen på ett mer varierat sätt innan vi hamnade bakom monitorer och annat tjafs som ska tänka ÅT en hela tiden.
Så har det inte blivit, och det tyder på att det kvarstår en del faktiska fördelar för den analoga fotografin. En sådan är att man får ett fysiskt original att spara, ett original som det alltid kommer att gå att framställa en bild av - även utan inblandning av ettor och nollor. Negativet finns kvar även om datorn pajar eller molnet upplöser sig. Negativet finns kvar även om du glömmer bort det i en låda, och det hittas först av nästa generation.
Sedan har en bra negativ färgfilm ett dynamiskt omfång som dom dyraste sensorerna - möjligen fortfarande bättre än dessa. Köper man en sådan film, kan den stoppas i den enklaste analoga kamera, och därmed låta denna enkla kamera komma i paritet med det allra dyraste i digitalväg på den här punkten. Inte kattskit tycker jag - dynamiskt omfång är en bildavgörande egenskap.
Därtill kommer sedan för många en massa subjektiva fördelar.
Jag kan ur mitt vitrinskåp ta en Contax II med en Sonnar 1,5/50 T från krigsåren, alltså runt 70 år gammal. Jag stoppar sedan i en bra film, och får ut kvalitetsbilder som i de flesta fall inte går att skilja från bilder tagna med en kamera av i dag. Sedan kan jag ta fram en dyr digital spegelreflex som har sådär 7-8 år på nacken. Jag finner då att det inte går att köpa minneskort till den. De nya större minneskorten är inte kompatibla. Vad liknar det? Kattskit skulle jag vilja säga. Det stödjer inte precis tanken att investera i en dyr digital kamera av i dag.
Ibland blandar vi ihop formen och innehållet. Det är lätt gjort. Jag gör det själv.
Du påminner oss Bengt om hur viktigt det är att hitta det vi vill säga bortom tekniken.
Vad är det vi är ute efter?
/H
Ja, filmens snara död har förutspåtts och kommit på skam, men detsamma kan sägas om svartvit film när färgfilm slog igenom, ändock finns svartvit film att köpa än i denna digitala värld. Så här har det alltid varit, måleriet skulle också dö ut för hundra år sen när kameran blev allt vanligare, det kom också på skam. Faktum är att det som definierar ny teknik är att den _inte_ är bättre på vad den gamla var bra på, den är bra på något nytt inom samma område, detta är en av skillnaderna mellan ny teknik och utveckling av den gamla. Ny och disruptiv teknik förpassar däremot den gamla till en annan tillvaro än vad är det brukliga rent allmänt. Exempelvis att man inte längre går till en konstnär för att bli avporträtterad, idag låter man någon med en kamera göra det, porträttmåleri är inte det brukliga även om det fortfarande förekommer av olika anledningar.
Radion var inte bättre på att vara fysiskt närvarande, grammofonen kunde inte interagera med publiken, detsamma med teatern vs. biografen osv.. Många sådana här liknelser där ny teknik tagit över kan göras, hästen var på många saker som persobilar är närmast obrukbara till osv..
http://gelatin-silver.blogspot.com
B)
Nej. Absolut inte.
Med filmens oftast större format, och därmed mindre skärpedjup, i kombination med ett fast objektivs oftast större bländare, slipper man alltför mycket plotter i bakgrunden. Det har egentligen inte med film/digitalt att göra, men oftast ändå, i praktiken.