Du är inte ensam Bengt om dessa tankar. Hade en arbetskamrat i Fagersta på 50-60 talet. Vi var ganska unga båda två på den tiden. Han sa åt mig en gång : Du Hans jag har inte tid i mitt liv med ointressanta människor ! Nu på min ålders höst har jag ibland tänkt på hans ord. Speciellt då dessa ointressanta telefonsamtal dyker upp. Fast å andra sidan litet får ändå bjuda på i livet. Mvh // Hans

Ha någon märkt hur bloggar kan distrahera så väldigt? ;-)

Ja-a, man kan fundera över detta och kan det ibland finnas fördelar i att bli avbruten i sina tankar?

Mina dagar går ut på ständiga avbrott och människor som ställer frågor, ingen dag är den andra lik, flera projektmöten varje dag, ständigt träffar med nya människor, nya frågor som skall lösas varje dag. Det är så jag vill ha det annars skulle jag väl ha valt en annan karriär.

Jag tror att det är det dagliga stöket som gör att morgonstunderna med min kamera är heliga, eller kanske helande. Det blir en slags meditation där man går in i den miljön man befinner sig i. En tidig morgon i Gamla stan, inga människor, inga bilar, det är tyst och stilla, man känner stämningar från långt tillbaka, i de stunderna vill jag inte bli störd.