Spindlar -de lever sitt eget liv

Före sensommaren såg jag knappt en insekt häromkring, men sedan kom de, och spindlar i överflöd. Det är tacksamt för den som har makroobjektiv och intresse. När jag ser på bilderna, så är spindelns kropp väldigt lik uppbyggnaden av de läckra skaldjur vi äter. Exoskelett med innehåll. De lever ett lite undanskymt liv, men kan ibland komma fram i solen. Eller så kan jag leta upp en, t.ex. i ett skjul. 

Spindlar - araneae - består av fram och bakkropp, samt har åtta ben. De har i stort sett alltid käkar med giftigt bett, men ofarligt för oss här i Sverige. Bytet fångas, gift sprutas in, och sedan suger de i sig maten. De håller nere antalet skadeinsekter i trädgården. En del arter jagar sina byten, en del fångar med nät. Vanligast har de åtta ögon, för bra runtomsikt. De har hjärta, men inget blodomlopp utan ett öppet system. Hjärna och nervsystem. De andas antingen med ett lamellsystem (inte så bra) eller rörsystem (extremt effektivt). Matsmältningen sker först i bytesdjuret (giftet som sprutades in), sedan i tarmen. Sedan har de också ett kärlsystem med njurfunktion. Äggen läggs i en silkeskokong. Intressant är, att små spindlar kan sprida sig över världen genom att släppa ut en silkestråd som sedan vinden tar tag i, spindeln lyfter och kan stiga väldigt högt upp till starka luftströmmar. Som bekant har ju luften helt andra egenskaper för en liten lätt varelse.

Korsspindeln är benämnd hjulspindel på grund av nätets form. Dock verkar detta exemplar bryta regeln. Fann den i trädgårdsskjulet.FramifrånLe mot fotografenFixar nätLite mer färg på undersidanPåverkas inte så värst av tyngdkraften?Hänger i tråd med limdropparSe här, en helt annan art, så pytteliten och av jaktspindeltyp. Gillar att gömma sig under blad. och till sist en brunmurrig typ i brunmurrig omgivning och av för mig okänd härstamning. 

Hemma - domum

Bara lite blandat hemifrån. Orkar inte fixa något bättre ur lagret just nu.

Börjar med denna gröna fluga. Kan ej dess namn, så jag kör Googleöversättning svenska - latin, det låter förtroendeingivande. Metallicis viride (metallic grön).

Muscae beige (beige fluga)Aliquam gloria (orange fjäril heter så på latin säger Google), men heter egentligen påfågelöga (inachis io). Googleöversättningar kan bli hur tokigt obegripliga som helst.Aetate avis (okänd fågel).  Någon som vet vad det är egentligen?Snigelns vägar äro outgrundliga, men liknar i hög grad de mänskliga vägarna.En igelkottunge dök plötsligt upp, glädjande! Särskilt när jag hade kameran i närheten och hann hämta den. Jag lade mig i gräset i dess förmodade väg, och väntade. Fick en nyfiken blick.Kollade in migMen sen fick lössen all uppmärksamhet, blev ett vilt fnattande....och sen rakt in i häcken. Ja, ni har sett 2 i svartvit innan.På tal om svartvit, här är bilderna från i går, så här ser de ut i färg. Lightroom först svartvit, sen "automatiskt" fixade nästan allt, men den cerise tröjan som fick tonas ner rejält. Fast här, i färg, passar cerise fint. 

Nytt monokromt, ljus och levande varelser

En ny laddning bilder vidgjorda, startar med de monokroma som vanligt. Ja, jag skriver monokromt, det blir gärna lite olika skiftningar när det experimenteras. Denna gång är enbart Lightroom använt, håller på att lära mig dessa program, lär ta tid med grunderna. Ett program väl värt sitt pris. 

Startar med de små djuren, en korsspindel. Inget för de med araneae phobia. Här står den på sin konstruktion av urstark tråd.En sidobild, gräddnyans som omväxling. Tråden sviktar inte det minsta trots spindelns relativa storlek och tyngd.Hänger i en tråd. Här syns de små dropparna lim på tråden. Det finns tät torr väv också. Och nu över till något helt annat, en igelkottsunge. Försvinner in i häcken med sitt sniffande lilla tryne (hedgehog)Här en mossros med morgondaggOch en daggdroppe längst ned på ett blad, tänker på Anne Linnets "En dråbe af godhed" - en av de bästa sånger som gjorts. Hon är tyvärr alldeles för okänd i detta land. Hennes "Tusind stykker" lyckades Laleh misshandla hjärtskärande. Även de bästa kan misslyckas.Sen lite morgonljus i trädgården, finns det ett finare sätt att möta morgonen? Ja, frånsett en älskad person menar jag. På närmare håll

En liten sträcka av Mjöåns dalgång

Sitter här inne och skriver i den mest tryckande svettdrivande sensommarvärme, medan hallonen är små och torra där ute. Det är ovanligt väder just nu. 

Nåväl, i min föregående promenad kom jag fram till Mjöån efter en lång och sned nedstigning. Jag väljer att gå nedströms, för det är betydligt lättare. Uppströms är det närmast tvärstopp i ravinen. Vattenflödet är inte mycket, men troligen nog för överlevnad av de små som lever i det. Tyvärr har hetta och torka fortsatt i 3 veckor efter att bilderna togs, så det är nog snart kritiskt. På senvinter och vår forsar vattnet fram, och när jag sist var här vid den tiden, såg jag strömstare. Och en död kronhjort mitt i forsen. Det var gott om vildsvinsspår, nu fanns det inga tecken efter dem. Faktiskt inte ett liv mer än jag. Och vråkarna över lövverket. 

Här går stigen ned till vattnet, och nu syns ån. 

Mycket sten, lite vatten. Men allt ser friskt ut. Lövverket sträcker sig över.Träjon tror jag. Här går det bra att stå en stund. Svartvitt? Nä, gick inte så bra. Så hem igen till trädgården. Första körsbärslövet har gulnat.Mullbären är godast andra halvan av Augusti. Bör ätas direkt, förlorar all smak vid uppvärmning. Träden växer oerhört, och har märkliga blad, som ändrar utseende mycket under året, såväl storlek som form. Olika också längst ned eller upp i trädet. Och så Reine Claude plommonen. Nu ett minne blott. 

Av fjädern blev det ingen höna

Nu blir det färgbilder ett tag, startar med fjädertema. 

Buteo buteo heter ju ormvråk på det nästan utdöda språket. Vilket översatt blir vråk vråk. Lite oskarpt på de första bildernaNågot bättre. Den är inte ringmärkt, lite ovanligt tycker jag. Så flög några tranor förbi bakom mig när jag såg efter ormvråken. Vändning 180 grader, och några snabba bilder. Vad jakttornen i trakten är till för vet jag inte. De är många, och viltet nästan inget. Här fanns faktiskt ett litet älgbestånd för 20 år sedan, men det sköts bort. Någon påstod att det var av trafiksäkerhetsskäl. Som tur är skjuter ingen på tranorna. Ännu. Har själv varit jägare, och har inget emot jakt. Men jakten ska kombineras med vett, vilket bevisligen inte alltid sker. Har varit med om otäcka saker häromkring. Så samma fjäder som innan, nu i färg. Gillar den lite varma nyansen. Den blå pricken går bra att fantisera över. Har ingen aning vilken fågel fjädern kommer ifrån.