Stefans bilder
Humlor och blomflugor
Den 8 Augusti i år ute i trädgården togs dessa bilder. Ser ut som en fin dag och en annan årstid, nu har de här små vännerna gjort sitt jobb, dragit sig tillbaka och lämnat resultatet åt mig - en massa frukt. Utan deras hjälp hade det inte blivit mycket.
En bi-liknande blomfluga, ett porträtt, men vad är det som hänger framme i antennen? ser ut som ett hänglås. De trivdes bland myntan och jag trivdes med att ligga på gräsmattan i solen och ta bilder. ett blad blir en hel värld Jag försökte verkligen ta bilder på en dansande blomfluga när han försöker imponera på honan, men det blev inte på långa vägar så bra som Stig lyckades, och ändå använde jag 1/4000 sekund. Här är humlan på väg att tanka lite till den gillade också myntan men alla resor har ett slut.
Mer under krukan
Jag fann ju mer än husspindlar när jag vände på krukan, här kommer de andra fynden.
Gråsuggor (isopoda, likadana fötter och underart Oniscidea - landgråsuggor) har funnits sedan karbontiden, uppenbarligen en oslagbar konstruktion, där ligger vi i lä. Denna beiga variant vet jag inte riktigt, kan vara en Armadillidiumart. de måste fotograferas när de springer, de flyr från öppenhet och ljus som en del befattningshavare. När man stör dem kan de spela döda tills de tror att faran är över, ett beteende sen urminnes tider och långt innan dess. Detta är i vart fall Porcellio scaber, en av de vanliga arterna. se mellan täckplåtarna (de liknar en bälta) där finns något benliknande organ. En skinnbagge av bärfistyp, som ett vandrande konstverk. Detta är en krabbspindel, de är jägare, bygger inga nät. Denne lille vän satt i en mörk hörna på ett betongblock. Det fanns mycket nät under krukorna, näten fungerade som barnkammare. Denna lilla spindel passade barnen, lämnade inte sin post vid fara. Den var lite genomskinlig vid första anblick med ljusblå signalfärger vid benens bas. Barnen ser mycket läskiga ut, värre än familjen Addams.
Vanlig husspindel
Kastade de sista tomaterna igår, och när jag vände på krukorna så fann jag en del av intresse, så mycket att det får delas i två bloggar. Tog vis av erfarenheten fram blixt, det gick mycket bättre då, speciellt som det var lite skumt fram mot aftonen. De fick sitta still, för autofokusen jobbar tvekande i så dåligt ljus. Den vanliga, eller större, husspindeln (Tegenaria domestica - namnet tyder på att den gillar människors bostäder) kan leva i flera år, och är så pass stor att den är lätt att upptäcka. På bilderna finns 2 olika spindlar, under ena krukan fanns det ett bo och den ena av dem, den största, vaktade ungarna i kokongen. Den andra vandrade i närheten, men de anföll inte varandra. Även när jag flyttade runt krukan, tömde den, fotograferade, och lade den upp och ned så spindeln satt fullt synlig, övergav inte sina ungar, den tog och riskerade livet hellre än svek ungarna, det är ett fint beteende även bland oss.
F.ö. - tänk så lätt det är med micro 4/3, så lätt att ta ut den lilla lätta kameran med det skarpa! objektivet och bara fyra av, ångrar inte ett dugg att jag lämnat Canon bakom mig. Framkallat i Silkypix.
Den åttonde Augusti
Den dagen gick jag ut i trädgården med ett makroobjektiv monterat på kamerahuset, det har jag förstått genom att titta på EXIF informationen. En fin och njutbar dag tror jag, förhoppningsvis även för drottningen som hade namnsdag, samt för det femtiotal storkar som invaderade Lomma. Det var de trevliga nyheter jag fann, de otrevliga lämnar jag åt historien.
När det är som vackrast
En varm dag, en sommaräng, att sitta mitt i den i lugn och ro, det är en av livets höjdpunkter. Här blir det fjärilsbilder igen, ett minne av sommarens fröjder. Ännu finns en och annan fjäril kvar, det har ju inte varit frost här nere, och dagarna kan vara hyfsat varma och torra, samt erbjuda lite fallfrukt och blommor så fjärilarna kan tanka lite energi.